Norden
Med katapult in i arbetslivet?
Katapult kallas ett ungdomsprojekt på Åland som har som mål att integrera arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. Namnet ger kanske associationer till något mer dramatiskt än vad som möter de 16-24-åringar som omfattas av det. Men det säger något om förväntningarna hos Nordens politiker.
Norden styrker samarbeidet om velferdsstaten
Ungdomsledigheten er til bekymring i hele Norden. Da de nordiske arbeidsministere møttes på Svalbard, ble de enige om at de sammen skulle kartlegge gode eksempler der arbeidsgiverne bidrar til å inkludere unge uten jobb eller utdanning. Likedan var det enighet om å styrke samarbeidet omkring utfordringene som følger av den økte arbeidsinnvandringen.
Den nordiska modellen förenar tillväxt med jämlikhet
I fem år har det forskats på den nordiska modellen och om den klarar av att förnya sig själv. I slutet av augusti var det en internationell avslutningskonferens för REASSESS i Oslo.
Första jobbet fanns i Norge
De som flyttar till ett annat nordiskt grannland måste ha ett visst kapital. Lönen kommer inte med en gång, men det gör boendekostnaden. I Norge är det vanligt med tre månaders deposition för hyran, samtidigt som den första månaden betalas på förskott. Det kan vara nog för att det ska bli ett oöverstigligt hinder för många ungdomar.
Ledare: Gränshindren får oacceptabla konsekvenser
Ett långt och omfattande arbete för att först hitta de viktigaste problemen som kan uppstå när en nordisk medborgare arbetar i ett annat land inom Norden, och sedan föreslå lösningar, håller på att slutföras.
Valgerður får inte föräldrapenning på grund av hemadressen
En isländsk kvinna som bor i Island, men som jobbar för ett Oslo-baserat företag upplevde arbetspendlarnas mardröm. Trots att hon har betalat sin avgift till försäkringskassan i Norge sedan 2003 får hon ingen föräldrapenning. Hon vet inte ens vem som ska betala sjukhusräkningen när hon födde sin son. Varken Norge eller Island vill betala.
Alla problem går att lösa - men lika viktigt är att hindra att nya uppstår
Gränshinder är ett ord som inte riktigt talar om vad det handlar om. Att ta sig över gränsen är det minsta problemet för medborgarna i Norden, som haft en gemensam arbetsmarknad och sluppit visa passet ända sedan 1954.
Arbejdspendlere over Øresund: Vi føler os både danske og svenske
På femte år pendler svenske Per Andreasson og hans hustru dagligt mellem hjemmet i Sverige og job i Danmark. Parret oplever at få det bedste af begge verdener.
Den typiske gränspendlaren är en svensk
Mellan åren 2001 och 2008 ökade gränspendlingen i Norden med 166 procent. Det visar en kommande rapport från svenska statistiska centralbyrån, SCB, som presenteras i maj. Det är framförallt svenskar som söker sig till de nordiska grannländerna och idag kommer 80 procent av de nordbor som pendlar till Danmark och Norge från Sverige. Framför allt verkar det vara möjlighet till högre lön som lockar
Flest svenskere jobpendler til Danmark
Tusindvis af mennesker pendler til Danmark fra nabolandene for at arbejde – især svenskere. Men antallet af jobpendlere falder, når krisen kradser.
Pendling är både ett hot och en möjlighet för Island
Arbetspendling blir allt populärare bland isländska läkare, sjuksköterskor samt hantverkare. De pendlar huvudsakligen till Norge men också till Sverige. Lönen är viktig, men för ett litet land som Island innebär arbetspendlingen till andra länder en möjlighet att utvecklas professionellt.
Den nordiska familjen - vad håller den samman?
Går det att tala om en nordisk familj? Fem länder och tre självstyrande områden som har så starka band till varandra att det mer liknar släktskap än vänskap? 50 år har gått sedan Helsingforsavtalet som reglerar det nordiska samarbetet och 60 år sedan Nordiska rådet upprättades. Vilka är banden som binder ihop Norden?
När pendling blir ett hinderlopp
Gränshinder kan vara som fällor man fastnar i direkt. Men de kan också dyka upp långt senare, när man ska gå i pension eller blir arbetslös. Så beskriver Nordens Fackliga Samorganisation problemet i ett brev till Sveriges Riksdag, inför den gränshindersdebatt som hålls mer eller mindre samtidigt i hela Norden.
Kvinnorna mister makt i Norden trots ny statsminister i Danmark
Jämställdheten på maktpositionerna i politik och arbetsliv i Norden minskar. Det visar Arbeidsliv i Nordens barometer. Att Helle Thorning-Schmidt blev Danmarks första kvinnliga statsminister väger inte upp mot att Finland fått både en manlig president och en manlig statsminister.
Aktive eldre og solidaritet mellom generasjoner
Aldri tidligere i historien har så mange levd så lenge og vært så friske i så høye aldre som i dag. Om få år vil det bli langt flere 100-åringer, og folk som lever 20-30 år etter å ha pensjonert seg. Det er dette bildet som både gleder og uroer. Er Europa forberedt?
OECD: Danskerne skal være mere produktive
Dansk økonomi er kun langsomt og meget ujævnt på vej ud af den finansielle krise, der hærger det meste af Europa, vurderer OECD. Især produktiviteten er et problem.
Leder: Det er gjennomføringen det står på
Sosial bærekraft må bli like selvfølgelig som bærekraft på klima- og miljøområdet, sier Hillevi Engström. Sveriges arbeidsmarkedsminister vil gjøre en innsats for at flere med nedsatt funksjonsevne skal få jobb.
Nordiske ministere ønsker et åpnere arbeidsliv
Til tross for krise og arbeidsløshet som biter seg fast, er arbeidsministrenes strategiske fokus å mobilisere flere til arbeidslivet. De legger vekt på at det langsiktig er behov for arbeidskraft, og at alle har rett til å delta på fullverdig vis i arbeids- og samfunnsliv. Utfordringen er å få arbeidslivet med på satsingen.
Loa Brynjulfsdottir vill försvara kollektivavtalsmodellen
Loa Brynjulfsdottir är nyvald generalsekreterare för Nordens Fackliga Samorganisation, NFS. Hon ser det som sin första uppgift att trappa upp försvaret av den nordiska kollektivavtalsmodellen. Den utmanas av det mer regelstyrda sättet inom EU att handskas med arbetslivsfrågor.
Vad kostar gränshindren i Norden?
Går det att beräkna hur mycket de nordiska länderna förlorar på att det fortfarande finns många gränshinder på arbetsmarknaden? Enligt Copenhagen Economics skulle det ha varit 3 000-6 000 fler gränspendlare utan hinder. Om alla kommer från arbetslöshet sparas 4,2 miljarder danska kronor.
Side-alternativer