"Deltid handlar om pengar, kultur och moral"

Det var tvära kast på den konferens som Nordiska Ministerrådet och NIKK arrangerade i Stockholm den 22 oktober. Omedelbart efter att Marianne Sundström presenterat studien som visar att konsekvenserna för kvinnor som väljer att arbeta deltid under en period av sitt liv inte behöver bli så stora, var det Maria Hemström Hemmingsson huvudsekreteraren för Delegationen för jämställdhet i arbetslivet som fick ordet för att komma med det motsatta budskapet.

Kvinnorna får bara 65 procent

- Verkligheten stämmer inte med kartan, sa hon och visade till statistik som visade att de svenska kvinnorna bara får 65 procent av den pension männen får.

- Orsaken är att kvinnorna arbetar gratis sju veckor per år i hemmet, att kvinnor tar ut två av tre dagar för vård av sjukt barn och 76 procent av den betalda föräldraledigheten. Det gör att de får en sämre löneutveckling och i genomsnitt tjänar 3,6 miljoner kronor mindre under sin livstid än män, sade Maria Hemström Hemmingson.

Eftersom kvinnorna både har en lägre sysselsättningsgrad – 77 procent mot männens 83 procent och eftersom 34 procent av kvinnorna arbetar deltid, mot 10 procent av männen, så innebär det en stor samhällsekonomisk förlust.

- Om kvinnorna arbetade lika mycket som männen skulle Sveriges bruttonationalprodukt öka med tio procent eller 353 miljarder kronor, påpekade Maria Hemström Hemmingsson.

Det handlar om pengar, kultur och moral

Cathrine Egeland från det norska Arbeidsforskningsinstituttet, var nästa talare. Hon hör till de forskare som fått i uppgift att försöka hitta orsakerna till att kvinnorna arbetar deltid (och att männen arbetar heltid). Resultatet ska presenteras nästa år, men baserat på de intervjuer Cathrine Egeland gjort tillsammans med kollegan Ida Drange i ett annat, ännu inte publicerat forskningsprojekt, handlar det om pengar, kultur och moral.

- Vi fokuserar allt för mycket på den ofrivilliga arbetstiden, medan det frivilliga deltidsarbetet skuldbeläggs. Frivilligt deltidsarbete bryter med förväntningarna i den nordiska välfärdsmodellen och det politiska jämställdhetsprojektet och det väcker därför obehag, sa Cathrine Egeland.

Det är inte brist på kunskaper som gör att kvinnorna – och familjerna - gör de val de gör:

- Besluten fattas med full medvetenhet om vad konsekvenserna blir. Men för många par – speciellt där mannen har en hög inkomst –  är det ändå ett beslut som kvinnorna känner att de kan göra både kulturellt och moraliskt, sa Cathrine Egeland.

Modersrollen en ursäkt

Hon tog den norska LO-chefen Gerd Kristiansen, som exempel på den negativa syn på deltidsarbetet som finns. I en intervju hävdade Kristiansen att kvinnorna ”använder modersrollen som en ursäkt för att vara den som tar huvudansvaret för barnen hemma.”

Enligt LO-chefen måste man vara beredd att försaka något genom att arbeta heltid. En normal arbetsvecka i Norge är 37,5 timmar. ”Det är bara lite mer än ett dygn”. Totalt sett har man därför mycket tid med sina barn, enligt den norska LO-chefen.

- Men för kvinnorna handlar deltidsvalet om mer än timmar och tid. Det handlar om att göra det som de själva uppfattar som ett moraliskt riktigt och kulturellt legitimt val i en avvägning mellan arbetslivet och livet för övrigt.

Kultur på arbetsplatsen

Tapio Bergholm, seniorforskare på SAK/FFC, som motsvarar LO i Finland, pekade på att de fackföreningar som har en stor andel manliga medlemmar, som Transport, har kämpat emot deltidsanställningar mer framgångsrikt än vad svagare - och mer kvinnodominerade förbund som Handel och Hotell, trots att trycket på att bara erbjuda jobb morgon och kväll när det behövs flest transporter är stor.

Signe Frieberg Nielsen, forhandlingsdirektør på arbetsgivarorganisationen Danske Regioner, gav exempel på att det utvecklas en sorts deltidskultur på vissa arbetsplatser.

- Historiskt sett så var sjuksköterskorna och undersköterskorna gifta med läkarna och arbetstiderna anpassades efter det. Det blev en slags uppfattning om att så skulle det vara. Men unga kvinnliga läkare arbetar inte deltid, eller kvinnliga ingenjörer och kvinnliga poliser, sa hon.

- Frågan är hur länge vi har råd att utbilda tre sjuksköterskor för att fylla två heltidstjänster?

Är deltiden frivillig?

I en av de parallella debatter som anordnades kom just det argument som Cathrine Egeland använde som exempel på den negativa hållningen till deltiden:

- Jag skulle ställa ett stort frågetecken vid om det ”frivilliga” deltidsarbetet verkligen är frivilligt, sa Jørgen Arbo-Bæhr, folketingsrepresentant och ordförande för jämställdhetsfrågor för Enhedslisten i Danmark.

Sveriges jämställdhetsminister Maria Arnholm, var inte heller övertygad av rapporten som visar att konsekvenserna för kvinnor att arbeta deltid är liten.

- Begränsat deltidsarbete under en begränsad tid i livet har också begränsade konsekvenser, säger hon.

- Men i det verkliga livet finns det en jättestor ojämställdhet mellan hur pensionsutfallet blir som vi absolut inte kan rycka på axlarna åt, säger Maria Arnholm.