Direkt från Nordiska Rådet: Det ”coola” Norden

Hon står i talarstolen i norska Stortingets vackra plenisal och berättar om sig själv som 20-årig student vid Åbo Akademi. Det var i början av 90-talet och Finland genomgick sin värsta ekonomiska kris i modern tid med en arbetslöshet på 20 procent. 

Bilden hon målar upp är fjärran från sammanhanget och dagen. I Stortingets fullsatta plenisal sitter parlamentariker och åhörare tätt – det är öppningsceremonin för den 65:e sessionen av Nordiska Ministerrådet och ”alla är här”, det vill säga statsministrarna från alla de nordiska länderna, de politiska ledarna för de självstyrande områdena Färöarna, Danmark och Åland och parlamentariker från samtliga länder. Stämningen är glad, bär ett drag av förväntan och som för att understryka det hela lyser en sen oktobersol upp den vackra plenisalen och skimrar ikapp med danska statsministers Helle Thorning-Schmidts cerisefärgade dräkt. 

Statsminister efter statsminister äntrar podiet, liksom ledarna från de självstyrande områdena. Temat är framtidens utmaningar för det nordiska samarbetet. Flera av de politiska ledarna refererar stolt till tidskriften ”The Economists” stora reportage om Norden. De talar om det växande intresset för den nordiska modellen. Om hur de nordiska länderna ligger i tio i topplistan på mängder av mätningar, till exempel innovationer, produktivitet, tillväxt och lycka., om att Norden blivit coolt.  Tillsammans kan vi bli ännu starkare med en befolkning på sammanlagt 25 miljoner människor och med sammanlagda ekonomier som sätter de nordiska länderna på sjunde plats på listan över världens starkaste ekonomier. 

Utmaningarna handlar om demografi, omvärldsförändringar, om att minska växande klyftor och att råda bot på ungdomsarbetslösheten. Ska välfärden säkras i framtiden, så måste så många som möjligt arbeta.  Många av framtidens utmaningar är gemensamma och därför kan fler områden bli aktuella för nordiskt samarbete., samtidigt som andra kan tas bort. 

Den danska statsministern Helle Thorning-Schmidt påpekar bland annat behovet av att det nordiska samarbetet ger konkreta resultat, att det syns i medborgarnas och verksamheternas vardag. Danmark har, som ett exempel, tagit ett konkret steg och som första folkvalda församling föreslagit att verka för att alla gränshinder mellan de nordiska länderna ska bort.  

Det är en högtidstalens stund och en hyllning till regionen och samarbetets Norden som just i detta ögonblick är fjärran från budgetförslag och andra av vardagens triviala ting. Som åhörare smittas man av stämningen och grubblar över om det nordiska samarbetet fått ny energi, vilket flera understryker i de sociala möten som är en del av sessionen. Särskilt inom utrikes- och det säkerhetspolitiska området, säger en del.

Men vardagen är trots allt inte långt borta från festtalen. I det angränsande Stortingskaféet, en dag senare, har vardagens redan kommit ifatt. Jobbresorna, där svenska arbetslösa ungdomar fått åka buss till Norge för att söka jobb, riskerar att inte få pengar till fortsatt verksamhet, åtminstone inte i sin nuvarande konkreta form.

När Camilla Gunell berättar om hur det är att vara ung när framtiden ser dyster ut sätter hon ord på vad ytterst det nordiska samarbetet handlar om – människors väl och ve i de nordiska länderna.  Och i en tid där flera av de nordiska länderna har en hög ungdomsarbetslöshet, vilket också varit ett viktigt tema under året som gått, poängterar hon betydelsen av att tänka efter vilken bild av framtiden man ger till de unga.  För även om ungdomsarbetslösheten är hög är det viktigt att inte förmedla hopplöshet, utan ge barn och unga en bild av att livet och skolan är meningsfullt. Jobbresorna ät ett exempel på nordisk samarbete som konkret hjälpt svenska ungdomar att ungdomar att få jobb i Norge – och kanske just det framtidshopp som Camilla Gunell talar om.