Arbeidsmiljø
Kárahnjúkar – sosial dumping i høyfjellet
- Uten å ha myndighetene i ryggen får vi ikke stanset den sosiale dumpingen vi har sett i Kárahnjúkar-prosjektet, sier Thorbjørn Gudmundsson, daglig leder for Samidn, foreningen for de yrkesutdannede på Island. Dette er første gangen innleie av arbeidskraft fører til lavere lønn og dårligere vilkår på det islandske arbeidsmarkedet.
Facklig strid mot pressade byggtider
När Svenska Elektrikerförbundet, SEF, nyligen tog ut sina medlemmar i konflikt var skälet pressade byggtider. De strider för att få ett kollektivavtal inom arbetsmiljöområdet, men arbetsgivarsidan vägrar gå med på kraven. Den arbetsmiljölag som finns är tillräckligt, hävdar EIO, Elektriska Installatörsorganisationen.
Flere typer af arbejdsskader anerkendes i Danmark
Ny dansk reform anerkender flere typer af arbejdsskader, og som det første sted føres »posttraumatisk belastningsreaktion« med på listen over erhvervssygdomme.
Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Under två dagar i oktober inspekterade det svenska Arbetsmiljöverket 1550 arbetsplatser, där man har, eller har haft, problem med stressrelaterade sjukdomar. Undersökningen gjordes som ett led i den Europeiska arbetsmiljöveckan, vars tema i år var stress och psykosociala faktorer. Resultatet visar att hälften av arbetsgivarna saknar systematiskt arbetsmiljöarbete.
Program for et fristende arbeidsliv
I Finland går myndighetene i bresjen for å skape et arbeidsliv som skal fremme arbeidsevnen og lokke flere til arbeidet. VETO heter det omfattende arbeidslivsprogrammet som lanseres i disse dager.
Försmådd yrkeskärlek – om medierna som arbetsplats
Hög förändringstakt, tuffare ekonomiska krav, snabbare tempo och ökad osäkerhet kring arbetet - det är tydliga tendenser i mediebranschens utveckling under de senaste 20 åren.
Jorma Rantanen: en maratoner i finsk arbeidsliv
Det kan se ut til at tempoet i finsk arbeidsliv avtar, sier Jorma Rantanen. Det er som et bilde på hans eget liv. Etter snart 30 år som leder av Institutet för arbetshygien, går han av. Han er på vei inn i sin tredje alder, som han kaller det, og tempoet skal ned: Han skal sove mer og trene mer, men han skal fortsatt forske og engasjere seg internasjonalt.
Ökat självstyre skapar problem på arbetsmiljöområdet
Som ett led i en önskan om ett mer modernt arbetsmiljöarbete, ersattes 2000 den gamla ”arbejderbeskyttelsesloven” med en ny arbetsmiljölag. Men arbetet med den nya lagen är inte helt enkelt. Lagen är en ramlag, som ska kompletteras med föreskrifter. Att skapa egna färöiska sådana har dock visat sig vara både dyrt och omständligt.
Færre regler? Flere aftaler om arbejdsmiljø
Den danske regering har trukket i arbejdsmiljø-nødbremsen, nu skal love og regler på området i højere grad aftales mellem parterne på arbejdsmarkedet.
Med rätt att kalla sig inkluderande
Nu finns möjlighet för de norska företagen och verksamheterna att få benämna sig ”inkluderende arbeidslivsbedrifter”. För det krävs bland annat att de aktivt arbetar för att förebygga ohälsa och i gengäld ger myndigheterna dem stöd och extra förmåner.
Norman – med vilje til å endre offentlig sektor
- Arbeidstilsynets rolle vil bli viktigere. Det slår arbeids- og administrasjonsminister Victor D. Norman fast. Nyheten om 5000 færre stillinger i statlig sektor i Danmark, og store kutt i bemanningen ved arbejdstilsynet og forskningsmiljøet ved Arbejdsmiljøinstituttet gjør spørsmålet om nedbemanning uunngåelig. Den nye danske regjering vil modernisere offentlig sektor slik også den nye norske regjeringen har lagt frem planer om.
Arbetsmiljö förr och nu
I tider av arbetskraftsbrist växer intresset för arbetsmiljöfrågorna. Det sker idag och det har skett tidigare i arbetsmiljöns historia. Det visar en nyutgiven svensk antologi ”Work Life, Work Environment and Work Safety” som sätter arbetsmiljöforskningen i ett historiskt sammanhang.
Kulramen - ett sätt att mäta vad investeringar i personal ger?
I de nordiska länderna är frågan om ohälsans kostnader ett återkommande och allvarligt tema. Att notan blir dyr framför allt för den som drabbas, men också för stat och företag är ställt utom tvivel. En av de aktörer som arbetar för att räkna fram kostnader för sjukskrivning, men också lönsamheten för tidiga arbetsmiljöinsatser är det svenska försäkringsbolaget Alecta. Nu lanserar de på försök en testversion av kalkylinstrumentet ”Kulramen”.
Dansk revolution for rummeligheden
For at slippe for en ny afgift skal alle danske virksomheder i fremtiden bevise, at de har et godt arbejdsmiljø. Det er et af hovedelementerne i en ny dansk lov, som sammenkobler arbejdsmiljø, det rummelige arbejdsmarked og sundhedsfremmende foranstaltninger. Initiativet kaldes af nogen revolutionerende. Andre tror, det virker mod hensigten
Det emotionella arbetet - en utmaning för organisationen
Många av personalen som jobbar i frontlinjen eller i flygkabinerna har en stor erfarenhet och kunskap av att klara oväntade situationer, men de vet knappt om det själva. Det är en tyst kunskap, berättar Nina Amble på Arbeidsforskningsinstituttet i Oslo.
Tema: Et arbeidsliv å leve med
Finland har valgt Nordbo 2001 som hovedtema for sin nordiske formannskapsperiode. Ambisjonen er å se aktivitetene innenfor alle sektorer ut fra det enkelte individs synsvinkel. Det betyr bl. a. å skape et arbeidsliv å leve med.
När känslor blir en produktionsfaktor
Produkter och teknologi kan lätt kopieras. Kvar som en av de avgörande konkurrensfaktorerna blir förmågan att ge service, att kunna skapa det lilla extra, som får kunden att känna sig utvald. De som är närmast kunden hamnar i frontlinjen och använder sina personliga känslor för att skapa trivsel och välbefinnande. Just nu arbetar norska Arbeidsforskningsinstituttet med ett projekt på Gardermoen, som går ut på att skapa en organisation för ett uthålligt emotionellt arbete.
”Kollektivet behövs för individens trygghet”
Wanja Lundby-Wedin, som är ordförande för 2,1 miljoner medlemmar i svenska LO, vill verka för arbetslivets förnyelse genom ett starkare nordiskt samarbete, dels inom Nordens fackliga samarbetsorganisation, NFS, men också genom närmare samarbete med Nordiska Ministerrådet.
Det gode arbeidet på topp i EU
- "Det gode arbeidet" vil stå sentralt når Sverige overtar formannskapet i EU første halvår 2001, sier statssekretær Anna Ekström i det svenske næringsdepartementet til Arbeidsliv i Norden. Hun er ansvarlig for planleggingen av formannskapet på sysselsettingsområdet.
Side-alternativer