I tider av arbetskraftsbrist växer intresset för arbetsmiljöfrågorna. Det sker idag och det har skett tidigare i arbetsmiljöns historia. Det visar en nyutgiven svensk antologi ”Work Life, Work Environment and Work Safety” som sätter arbetsmiljöforskningen i ett historiskt sammanhang.
- I en tid av stora förändringar är det viktigt att sätta arbetsmiljön i ett historiskt perspektiv. Vi har också velat göra den svenska arbetsmiljöforskningen mera känd utomland, därför publicerar vi de nyskrivna texterna på engelska, säger docent Annette Thörnquist, redaktör för antologin och verksamhet vid Arbetslivsinstitutets program Arbete och Kultur i Norrköping.
Antologin tar bland annat upp den långsiktiga utvecklingen av hälsorisker i arbetsmiljön, den beskriver den roll som arbetsmarknadens parter spelat för arbetsmiljöarbetet och den skildrar hur lagstiftningen och arbetsmiljöarbetet präglats av en genustänkande. Boken behandlar också forskning kring vårdens förändrade arbetsmiljö och den blickar framåt genom en analys av själva arbetsmiljöbegreppet.
- Arbetsskador har funnits lika länge som det har funnits människor, men man har betraktat dem olika i olika tider. För länge sedan såg man dem mer som guds straff, och det var först i och med att parterna organiserade sig som det blev möjligt att driva arbetsmiljöfrågor, säger Annette Thörnquist.
Länge fokuserades arbetsmiljöarbetet på olycksfall. Detta intresserade också arbetsgivarna, som insåg att det var lönsamt att undanröja olycksfallsrisker. Däremot har det varit betydligt svårare att få gehör för yrkessjukdomar, berättar Annette Thörnquist. De uppkommer under längre tid och är ofta både dyrare och svårare att åtgärda. I sin egen forskning kring silikon i industrin, har hon funnit att det var först på 50-talet, när det blev brist på arbetskraft, som arbetsgivarna var villiga att börja åtgärda arbetsmiljön.
Hon beskriver förändringar i vår tid som omvälvande. Det svenska arbetsmiljöarbetet har i hög grad drivits fram av arbetsmarknadens parter och det har krävts engagemang från båda sidor, framför allt från fackens. Men det senaste decenniet har förutsättningarna för det lokala fackliga arbetet förändrats.
Den kollektiva bas som varit viktigt finns inte längre på samma sätt. Färre jobbar tillsammans, fler är visstidsanställda och mycket sker ”just in time”.
- Vi har inte längre en stor, fast grupp som jobbar tillsammans över en längre tid. Det gör det svårare att driva frågor och inte minst arbetsmiljökrav eftersom det är en långsiktig process. Arbetsmiljö har blivit mer av en managementstrategi, men det är ju inte alltid så att ledningen tycker samma sak som de anställda, särskilt inte när det gäller psykosocial miljö, säger Annette Thörnquist.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.