När Svenska Elektrikerförbundet, SEF, nyligen tog ut sina medlemmar i konflikt var skälet pressade byggtider. De strider för att få ett kollektivavtal inom arbetsmiljöområdet, men arbetsgivarsidan vägrar gå med på kraven. Den arbetsmiljölag som finns är tillräckligt, hävdar EIO, Elektriska Installatörsorganisationen.
Konflikten har gradvis trappats upp sedan den 9 maj, då de första elektrikerna togs ut i strejk. Då hade arbetsgivarsidan, EIO, tackat nej till medlarnas bud och Svenska Elektrikerförbundet, SEF, svarade med att varsla cirka 1000 installationselektriker. Steg för steg har därefter strejken utvidgats.
- Vi strider för bättre arbetsmiljö, inte för mera pengar och därför är det en principiellt viktig strejk, säger Stig Larsson, ordförande för elektrikerförbundet.
Bakgrunden till strejken är Elektrikerförbundets missnöje med byggtider som blir allt mer pressade. Visserligen är inte elektrikerna den grupp som är mest drabbad av långa sjukskrivningar, men få förblir anställda fram till pension. Medelåldern i Elektrikerförbundet är 36 år och endast 0,2 procent arbetar fram till pension. I ett rådslag inför årets avtalsrörelse visade det sig också att det fanns ett stort stöd bland medlemmarna för konflikten. Hälften av de totalt 27 000 medlemmarna deltog och många gav uttryck för hur viktigt det är att kämpa för bättre arbetsmiljö.
- Ohälsosam stress finns överallt. De pressade byggtiderna gör att olika yrkesgrupper står på varandra. Det blir trångt på byggarbetsplatserna och dåligt med utrymme. Det blir inte heller tid att göra arbetet på ett bra sätt, säger Stig Larsson.
Frågan var upp redan i början av 90-talet, men försvann när byggbranschen gick in i en djup lågkonjunktur. Förra året var det åter dags att väcka frågan.
Elektrikerförbundet tog ut sina medlemmar i konflikt i kampen mot ohälsan. Nu, liksom då, finns ett starkt stöd hos de andra LO-förbunden inom byggsektorn och LO-styrelsen har gett sitt stöd till nuvarande konflikt.
Elektrikerförbundet vill att arbetsmiljöfrågorna ska regleras i kollektivavtal, medan arbetsgivarna hävdar att Arbetsmiljölagen är fullt tillräcklig. Ord står mot ord.
- Våra medlemmar arbetar på en halv miljon små arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har inte en chans att utöva tillsyn över alla dem. Men våra medlemmar och förtroendevalda finns överallt och kan se när förutsättningarna enligt Arbetsmiljölagen inte är uppfyllda, säger Stig Larsson.
I skrivande stund är konflikten mycket låst. Arbetsgivarna anser att facket driver maktkamp i en viktig principiell fråga som handlar om att genom kollektivavtal överföra mer makt till facket. De hävdar också att Elektrikerförbundet är ett grälsjukt förbund, som varit ute i konflikt elva gånger sedan början av 90-talet. Dessutom är de kritiska till att LO släpper fram SEF som murbräcka i frågor som rör hela byggbranschen. Elektrikerförbundet å sin sida kontrar med att arbetsgivarna slåss för sin rätt att leda och fördela arbetet och att anledningen till att de strejkat så pass ofta är att de har en tuff motpart.
Fagorganiserte har lenge vært beskyldt for bare å være opptatt av høyere lønn, men i år kan det se annerledes ut. Også i Norge har vi denne våren sett flere streiker der kravene blant annet har handlet om å motvirke gratispassasjerer ved mer lønn til fagorganiserte enn uorganiserte, sikring av pensjonsrettigheter og like vilkår for midlertidige som fast ansatte.
Forskningsleder Jon Erik Dølvik ved Forskningsstiftelsen FAFO i Oslo, er vi vitne til en utvikling der fagorganiserte har større behov for å sikre sine rettigheter enn å kreve høyere lønn?
- Internasjonaliseringen har ført til skjerpet konkurranse og mindre spillerom for lønnsvekst. Samtidig er arbeidslivet preget av høy omstillingstakt og økte ytelseskrav som for mange gir økt usikkerhet. Selv om det så langt ikke har vært spesielt mange eller store streiker i årets oppgjør, er kanskje et felles trekk at de dreier seg mindre om lønn enn om å forsvare opparbeidete vilkår og om å styrke grunnlaget for parts- og avtalesamarbeidet i en tid da faglige rettigheter ser ut til å komme under økende økonomisk og politisk press.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.