Forskning
Vad med en personlig tränare - av hjärnan?
Till listan över nya yrken kan Arbeidsliv i Norden nu också lägga ”personal brainer” och titeln innehas av finländaren Reidar Wasenius. Han förverkligade nyligen en tjugo år gammal dröm och öppnade ett träningscenter för hjärnor, BRIIM Center, i Helsingfors.
Arbetslösheten kan definieras bort
Uppfattningen om vad sysselsättning och arbetslöshet betyder varierar från land till land. Ett jämförande historiskt perspektiv visar att den politiska kontexten – hur problemet presenteras och hur dess beståndsdelar förändras – styr vår uppfattning och att standardsynen på sysselsättning inte längre är relevant i till exempel Storbritannien eller Frankrike, som den brittiska socialhistorikern Noel Whiteside tittat på.
SCB har mätt de arbetslösa i 50 år
4,5 miljoner personer är sysselsatta i Sverige. Det är en miljon fler än för 50 år sedan. Det visar statistiken som Sveriges statistiska centralbyrå, SCB, levererat om arbetsmarknaden månad, efter månad under 50 år. Genom arbetskraftsundersökningarna, AKU, har politiker, ekonomer, journalister och andra beslutsfattare tagit del av läget, utveckling och dynamiken på den svenska arbetsmarknaden.
Nyt tidsskrift formidler forskning om det nordiske arbejdslivet
Et nyt tidsskrift, ”Nordic Journal of Working Life Studies” vil bidrage til videreudvikling af det nordiske arbejdsliv ved at formidle forskningsresultater om udviklingstendenser, erfaringer, udfordringer og nye løsningsmuligheder i arbejdslivet.
Mødre og fedre møter karrierelogikkens spilleregler
Nå er vi vel likestilt? Økt utdanningsnivå blant kvinner, nye idealer for faderskap og utvikling av arbeid-familievennlige ordninger har endret de ytre rammene for mødres og fedres tilpasning til arbeid og familie. Sammenlignet med studier fra 30 år tilbake har kvinner gjort et ”stort sprang”.
IT-förändringar handlar både om system och sociala konsekvenser
Att förändra verksamheten genom att införa ett nytt IT-system är något som många företag och organisationer försöker sig på. Men i 70 procent av fallen misslyckas förändringen med hänsyn till tid, budget och funktion. Många har granskat vad som gick fel. Einar Iveroth studerade istället vad som gjordes rätt i de lyckade projekten.
Arbetsmiljön påverkas av nanotekniken - men systematiska mätningar saknas
När Håkan Wallin, professor på det danska forskningscentret för arbetsmiljö, talar om nanomaterial låter det som science-fiction. När han fick sin första sändning med nanomaterialet byggdes ett speciellt tält upp i källaren, där forskarna arbetar med skyddsdräkter och luftmasker.
Kan frivillige standarder bidra til en robust utvikling av nanoteknologi?
Nanoteknologi er forbundet med løfter om teknologigjennombrudd på mange fronter, men også med store kunnskapshull hva angår mulige konsekvenser for helse og miljø. Fordi det er så stor vitenskapelig usikkerhet omkring nanoteknologi finnes det per i dag ikke nasjonal eller internasjonal regulering som er tilpasset denne teknologiens spesielle egenskaper.
Mobiliteten i Danmark och Norge högst i Norden
Är det danska begreppet flexicurity bara ett annat namn på den nordiska modellen? Nej, visar en studie som Tomas Berglund, forskare på Göteborgs Universitet, gjort. Även i jämförelse med de andra nordiska länderna framstår den danska modellen som speciell.
Svensk arbeidslivsforskning er svekket
Svensk arbeidslivsforskning er svekket. Det er en av hovedkonklusjonene i en posisjonsbestemming av svensk arbeidslivsforskning som Forskningsrådet för arbetsliv og socialvetenskap (FAS) nylig har foretatt. Hvorfor er det slik? spør Robert Salomon i sin kommentar.
Ungas handlingsutrymme styrs av klass
Den sociala bakgrunden spelar stor roll för unga vuxnas tilltro att förverkliga sina drömmar om arbete. När gamla strukturer förändras och individualiseringen går snabbt, bär man själv ansvar för framgång och misslyckanden. Kollektivet spelar allt mindre roll, oavsett var man arbetar.
Fiktiva ansökningar avslöjar svenska arbetsgivare
Det finns anledning att tro att etnisk diskriminering förekommer bland arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden. Framför allt verkar diskrimineringen mot invandrade från Mellanöstern och Afrika vara omfattande. Var fjärde person från dessa grupper anser sig ha blivit förbigångna på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för dessa grupper är dessutom betydligt högre jämfört med arbetslösheten för infödda.
Aksjonsforskerne - vil ha felles akademi og mer samarbeid
Mangfoldet dominerte da aksjonsforskere fra ulike kanter av verden møttes i Oslo i september. Hensikten med konferansen var da også å bygge nettverk på tvers av nasjonalitet, profesjon og faglig profil. Når tyske forskere vil samarbeide med norske forskere om å bidra til å styrke innovasjonstakten i tysk industri og næringsliv, er det ett eksempel på nye nettverk som ble dannet.
Den oplanerade medierevolutionen
Vi befinner oss just nu i den femte medierevolutionen i världshistorien, skriver den danske forskaren Niels Ole Finnemann. Införandet av Internet kommer med andra ord att få lika stora konsekvenser som talspråket, skriften, boktryckarkonsten och etermedierna.
Forskare fokuserar på män som bryter könsrollerna
Åtta nordiska mansforskare ska studera de nordiska männens förhållande till arbete och familj. Pengar har beviljats av Nordiska Ministerrådet och projektet pågår från april i år och tre år framåt.
Dagpenger og jobbsøking i Norden
Hvordan påvirker utformingen av systemet for dagpenger atferden til arbeidsledige? Har utformingen av systemet betydning for hvor aktivt arbeidsledige søker jobb eller hvor raskt de kommer i ny jobb?
Forebygging av utstøtning: bedriftens ansvar eller samfunnets ansvar?
Bygningsarbeidere opplever betydelig utstøtning fra arbeidslivet på grunn av fysisk helsesvikt. Offisielle norske tall for arbeidsulykker og skader viser at bygg- og anleggsbransjen står for 10 - 20 prosent av alle meldte dødsulykker. Over 3 000 skader meldes årlig, og det er grunn til å tro at det er store mørketall.
Registerdata öppnar nya möjligheter till arbetsmarknadsforskning
Under de senaste åren har statistiska centralbyråer i Norden börjat erbjuda data till forskningsbruk, som produceras genom att förena uppgifter från olika administrativa register. Till exempel kan man förena uppgifter om jobb med uppgifter om arbetslöshet och olika slags andra uppgifter om inkomster, utbildning osv. Också mångsidig information om företag och arbetsgivare kan fås och sammankopplas med persondata.
Kunskapens vägar och växtplatser
Förr var kunskapsproducenterna lättidentifierade. Scenen var i huvudsak skolor och universitet, och där fanns lärare och forskare som de viktigaste och väl synliga aktörerna. Idag är bilden en annan. Forskning kan lika väl ske på ett socialkontor i en kommun och lärarna kan hålla kurser på ett företag. Arenan har förändrats och det påverkar bilden av vad kunskap är.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
