Arbeidsmarked
Privata coacher kompletterar arbetsförmedlingen
På arbetsförmedlingarna i Sverige finns sedan förra året en ny yrkesgrupp – coacherna. Det var strax innan jul 2008 som regeringen beslutade att bevilja tre miljarder under en treårsperiod för att ge de arbetssökande ett starkare och mera individuellt stöd. Samtidigt öppnades en ny arbetsmarknad, eftersom huvuddelen av coacherna är upphandlade av privata företag.
Finland: Intresset ökar för att jobba längre
Det senaste årets intensiva debatt om höjd pensionsålder verkar ta skruv. Enligt en färsk utredning är allt fler finländare beredda att jobba också efter 63 års ålder. Samtidigt gör regeringen ett nytt försök att med normativa åtgärder få folk att stanna kvar i arbetslivet åtminstone till 65.
Nytt norskt trepartsavtal om sjukfrånvaron
Den norska regeringen och parterna på arbetsmarknaden har blivit eniga om ett nytt avtal för att få ned sjukfrånvaron. Avtalet ska gälla i nästan fyra år och är en förlängning av avtalet om ett inkluderande arbetsliv, det så kallade IA-avtalet, som gällt sedan 2001.
Den danske regering vil skaffe flere hænder
I 2020 skal det samlede danske arbejdsudbud være blandt de ti højeste i verden. Det er et centralt mål i den nyomdannede danske regerings arbejdsprogram.
Inger Støjberg: fra dristige utspill til brede forlik
Da finanskrisen slo inn over Danmark for alvor, blek Inger Støjberg utnevnt til minister med ansvar for arbeid og likestilling. Som tidligere ordfører for det liberale partiet Venstre, var hun kjent for sine dristige verbale utspill. Nå er hun blitt talskvinne for brede forlik med opposisjonen.
Tema: Nya yrken gror i krisens spår
Samtidigt som arbetslösheten ökar i Norden skapas det också nya jobb. Tekniken och efterfrågan på nya tjänster gör att helt nya yrken kan uppstå. Universitet och högskolor vill hitta sina nischer på arbetsmarknaden. Ett nytt projekt i EU ska samordna klassificeringen av yrken. Arbeidsliv i Norden beskriver debatten om vilka kvalifikationer som behövs för de nya jobben och ser närmare på några helt nya yrken: Möt kontorsnomader, DNA-tolkare och levande statyer.
Hur skapas nya yrken och varför dör de ut?
Hur uppstår ett nytt yrke? Frågan kan verka enkel, men är svår att svara på. För vad är det som gör att inte ett redan existerande yrke påtar sig de uppgifter som ny teknik eller ändrade konsumtionsvanor ger upphov till?
Yrket där det gäller att göra så lite som möjligt
Plötsligt dök de upp i Europas alla huvudstäder och turistorter: Levande statyer. Var kom de ifrån? Vad tänker de på när de står där helt stilla? Vad gör de på vintern? Vi hade många frågor och en hel del fördomar när vi såg närmare på ett av de mest egensinniga yrkena som finns.
121 år för att bli eniga om vilka krav som bör ställas till en psykolog
När Sigmund Freud behandlade sin första patient 1889 kunde han knappast ana att det 121 år senare skulle finnas 77 250 psykiatriker och 250 000 psykologer i Europa. För psykologerna har man först nu fått en gemensam europeisk standard för vilka kvalifikationer som krävs.
Framtiden är ljus för den som gräver i DNA
Daniel Zakrisson har alltid varit intresserad av genetik. Det är inte så konstigt. Han är enäggstvilling. Tillsammans med sin bror har han deltagit i tvillingstudier sedan barnsben. Nu har han startat ett företag som erbjuder sig att kartlägga ditt DNA.
Kontorsnomadens vardag - en månad på varje jobb
Janne Saarikko, 40, har bytt jobb igen, eller snarast arbetsplats. Nu sitter han vid IT-företaget Arc Technology i Helsingfors. Med sig vid flyttningen hit hade han två blå Ikea-kassar: den ena med dator och lite papper, den andra packad med espressomaskinen, koppar och fat samt kaffepaket.
Gemensam syn på yrken viktigt för fri europeisk arbetsmarknad
Sverige har varit drivkraften i ett ambitiöst EU-projekt där mer än 5000 yrkesbenämningar och kompetensord har översatts till 22 olika språk och där kvalifikationerna som krävs för dessa jobb ska beskrivas. Det gemensamma ”lexikonet” för arbetslivet ska göra det lättare att förmedla jobb över landgränserna.
Norden skjerper regler for sykefravær
Lønn under sykdom er en grunnstein i de nordiske velferdssystemene, men skal ansatte ha samme lønn om de er på jobb eller ikke? Hvem skal bestemme hvor lenge en person kan gå sykemeldt? Hvordan skal kontakten med arbeidsgiver være? Debatten går het i flere nordiske land. Arbeidsliv i Norden setter fokus på tiltak og regelverket som strammes til.
Samtale som middel mod sygefravær
Alle sygemeldte medarbejdere og ledige i Danmark skal fremover til samtale hos arbejdsgiver eller a-kasse om deres sygdom efter senest fire ugers sygemelding. De nye regler får en blandet modtagelse.
Mobiliteten i Danmark och Norge högst i Norden
Är det danska begreppet flexicurity bara ett annat namn på den nordiska modellen? Nej, visar en studie som Tomas Berglund, forskare på Göteborgs Universitet, gjort. Även i jämförelse med de andra nordiska länderna framstår den danska modellen som speciell.
Nya villkor för långtidssjukskrivna i Sverige efter årsskiftet
Det råder bråda dagar på Sveriges arbetsförmedlingar efter årsskiftet. Under januari förs 16 000 långtidssjukskrivna över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen där de ska erbjudas individuell hjälp och rådgivning för att komma tillbaka till arbetslivet. Kritiken mot förändringarna har varit hård och regeringen har tvingats backa på flera punkter.
Nye vinder i integrasjonspolitikken
Det skjer et skifte i migrasjonspolitikken i Europa. Mens asylpolitikken strammes, åpnes grensene for dem man har bruk for. Tendensen kom frem på EU-møtet om nyankomne og integrasjon i Malmö. Den globale konkurransen og befolkningsutviklingen gjør at Europa trenger arbeidskraft. Før krisen er over, hardner kampen om arbeidskraften til.
Mot en felles integrasjonspolitikk i EU
Integrasjonspolitikken er et nasjonalt ansvar i EU, men under det svenske formannskapet er det nå lagt til rette for at det skal bli lettere å sammenligne hvor godt landene klarer å integrere nyankomne i samfunnet.
Nyankomne innvandrere må også få leve ut drømmene sine
- Jeg har tenkt en del på det i det siste, at jeg har en erfaring som mange andre ikke har, og som gjør at jeg med tyngde kan si hva som er bra, og hva som ikke er bra integrasjonspolitikk. Det sier Nyamko Sabuni , Sveriges integrasjons- og likestillingsminister.
Arbeidsministrene spisser innsatsen for å hindre at ungdom passiviseres
Hvordan kan arbeidsløsheten blant ungdom bekjempes? Dette var tema på nordisk arbeidsministermøte i Reykjavik nylig. I Europa er hver femte ungdom arbeidsløs. Mange frykter en tapt generasjon. De nordiske land fokuserer innsatsen mot utdanning og personlig veiledning for å hjelpe ungdom inn i arbeidslivet.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
