Hur skapas nya yrken och varför dör de ut?

Vi har alla suttit vid frukostbordet och bläddrat i platsannonserna. Ju äldre man blir, desto färre jobb verkar passa med ens egna kvalifikationer. Allt fler yrkesbeteckningar är på engelska. Ofta är det svårt att förstå ens vad yrket innebär. Vad gör egentligen en ”key account manager” eller en ”transfer pricing expert”?

Samtidigt som nya yrken uppstår, försvinner andra:

- På den moderna arbetsmarknaden behövs det inte längre gatlyktständare eller isutkörare. Vi har automatiska gatlyktor och kylskåp istället, sa Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvists på arbetsmarknadskonferensen ”New skills for new jobs” i slutet av förra året.

Många yrken uppstår utan att det skett någon rivande teknisk utveckling. Det handlar mer om kulturella impulser. Vi börjar anlita bröllopskoordinatorer eftersom bröllopet ska leva upp till det vi sett på TV. Personliga tränare blir ett hett yrke, eftersom Sveriges kronprinsessa ska gifta sig med en.

Eftersom tillräckligt många tror på löftet om att bostaden kommer att säljas till ett högre pris om en home staging-konsult anlitas, tvingas alla andra att också anlita en sådan, eftersom den egna bostaden plötsligt ser sämre ut än de andra på marknaden. Egentligen handlar det om ett nollsummespel. När alla gör en flyttinredning är det inte längre någon som får ett högre pris. Möjligen snurrar fastighetsmarknaden lite snabbare.

Men varför duger inte vanliga inredningsarkitekter till den uppgiften?

- Skillnaden mellan en home stager och en interiörarkitekt är att så många som möjligt ska tycka om inredningen – inte bara den som bor där, förklarar Martin Wadenkrantz, som driver Twentyfourdesign i Stockholm.

Högskolorna viktig drivkraft

Livsstilsyrkena kräver sällan någon längre utbildning.

- Barista är ett yrke som inte fanns i Sverige för några år sedan. Det är en väldigt specialiserad färdighet att göra god espresso, men kräver inte högskoleutbildning, säger Gunnar Olofsson, professor vid institutionen för samhällsvetenskap på Linnéuniversitetet och aktiv inom "Forum för professionsforskning".

Tillsammans med tre andra forskare har han fått fyra miljoner kronor för att studera gamla och nya professioner inom projektet ”Professionella yrkens villkor och värderingar”. De ska studera de yrken som kräver en längre utbildning.

- En viktig drivkraft, förutom ny teknik och specialisering, till att nya yrken uppstår är att olika högskolor och universitet försöker hitta nischer på arbetsmarknaden där de kan erbjuda utbildning.

- Ett bra exempel på ett yrke som skapats i Sverige på det sättet är personalvetare. För drygt 30 år sedan upprättades det som kallades personalvetarlinjen, säger Gunnar Olofsson.

Tidigare var det ekonomer eller ingenjörer som tog sig av personalfunktionen på företag och organisationer.

- Men när personalvetarna kom ut på arbetsmarknaden började de snabbt att anställa andra personalvetare.

Därmed skapades ett nytt yrke. Enligt Gunnar Olofsson håller samma utveckling på att ske idag för informatörer.

- De som gått på informatörutbildningen har fått yrkesfärdigheter som de anser är mer lämpade för jobbet. De vill inte längre anställa gamla trötta journalister när de själva blivit informationschefer.

Kamp mellan olika yrken

Därmed uppstår det en kamp mellan olika yrken. För informatörernas del är inte den vunnen en gång för alla ännu. Med de stora nedskärningar som görs i massmedia söker sig fler journalister till det jobbet och journalister anställer helst journalister…

Hur många nya yrken som skapas varje år är det ingen som vet. Lite är det som att fråga hur många ord det finns i ett språk. Ska sammansatta ord räknas? Yrkena specialiserar sig  horisontellt, det vill säga att sjuksköterskor vidareutbildar sig till anestesisjuksköterskor, barnsjuksköterskor och akutsjuksköterskor. De specialiserar sig också vertikalt, i förhållande till vilket ansvar de har och vilken plats de har i hierarkin, som avdelningssjuksköterskor och översjuksköterskor. Ska alla räknas som egna yrken?

Lättare att se vilka yrken som dör ut

- Vill man ha roligt kan man ta en telefonkatalog som är 30-40 år gammal och titta på yrkesregistret. Det är många arbetsuppgifter som inte finns längre, som hålkortsstansare. Tidigare fanns det speciella rum på företagen där det satt kvinnor och stansade hålkort.

Hålkortsmaskinen var en föregångare till datorn. Information lagrades på speciella kort där det fanns möjlighet att trycka hål i 80 kolumner. IBM startade 1932 en egen tillverkning av hålkort i Stockholm. 1969 nåddes kulmen med en miljard hålkort. Vid det laget började bildskärmsterminaler bli allt vanligare och användningen av hålkort minskade successivt. Den 18 februari 1980 trycktes det allra sista hålkortet.

 - Samtidigt lever en del hantverksyrken kvar, men med en högre status, eftersom det då handlar om lyxkonsumtion, som skräddare.

Vilka kvalifikationer ett visst yrke ska ha förändras hela tiden och det kan ske en polarisering mellan kraven i olika länder.

- I London sägs det att en taxichaufför måste kunna hålla ordning på 22 000 gator. I Sverige är det OK om de kan hantera en GPS, säger Gunnar Olofsson.