EU:s nya arbetsmyndighet börjar ta form - nordiska politiker på vakt

Socialpolitiska initiativ som luktar överstatlighet brukar väcka försvarsreaktioner i Norden. Under överläggningarna om det som skulle bli den Europeiska sociala pelaren var det till exempel viktigt för de nordiska länderna att den inte innehöll några bindande regler och att den inte fick utöka EU:s rätt att lagstifta när det gäller arbetsrätt och andra sociala frågor. Det måste fortfarande i första hand vara medlemsstaternas egen sak.

Snabb takt

Och så blev det. Den sociala pelaren är alltså bara en politisk deklaration som slår fast principer och gemensamma sociala mål för EU och medlemsländerna, men inte säger något om hur de ska förverkligas eller i vilken takt det ska ske. Europeiska kommissionen har emellertid visat att den är fast besluten att de ska realiseras i snabb takt. Bara några veckor efter att den sociala pelaren hade antagits vid det sociala toppmötet i Göteborg i november lade kommissionen fram ett förslag till direktiv som innehöll nya minimivillkor för arbetstagare i EU (se ”Parterna i Sverige varnar mot EU-direktiv om anställningsvillkor”).

Redan då hade kommissionen också börjat tala om att inrätta en europeisk arbetsmyndighet som skulle se till att EU:s regler om arbetstagares rörlighet tillämpas på rätt sätt. Vad skulle nu det betyda? Skulle en EU-myndighet ta över uppgifter som medlemsstaternas egna tillsynsmyndigheter –eller till och med arbetsmarknadens parter – sköter, som i Danmark och Sverige? Danmarks arbetsminister Troels Lund Poulsen uttryckte sina farhågor i ett brev till den ansvariga kommissionären Marianne Thyssen. I första hand menade han att det inte behövs någon ny myndighet för att lösa de problem som finns. I stället bör man bygga vidare på de samarbeten och mekanismer som redan existerar.

Danska krav

Om kommissionen trots allt står fast vid planerna på en europeisk arbetsmyndighet måste tre krav uppfyllas, enligt ministern. För det första måste närhetsprincipen och medlemsländernas egna befogenheter respekteras. För det andra måste den lämna utrymme för olika arbetsmarknadsmodeller och prioriteringar i medlemsländerna. Bland annat är det av yttersta vikt att en europeisk arbetsmyndighet inte inkräktar på arbetsmarknadsparternas autonomi och den nyckelroll de spelar. För det tredje ska myndigheten inte ha några övernationella befogenheter utan enbart ägna sig åt att förbättra tillämpningen av existerande regler, skrev Troels Lund Poulsen.

Den 13 mars lade kommissionen så fram det färdiga förslaget om ”inrättande av den Europeiska arbetsmyndigheten”. Vad är det då som kommissionen tänker sig att myndigheten ska göra?

Det är inte meningen att den Europeiska arbetsmyndigheten ska ersätta medlemsstaternas egna tillsynsmyndigheter eller stå över dem. Målet är att säkerställa att människor som tar arbete i ett annat land eller som utstationeras dit av sina arbetsgivare för att arbeta, ska tillförsäkras de rättigheter som de ska ha enligt EU:s regler. Det ska myndigheten göra genom att underlätta för arbetstagare och arbetsgivare att få tag i information om rättigheter och skyldigheter i ett visst medlemsland. Den ska också stödja medlemsstaterna i deras strävanden att se till att reglerna efterlevs, bland annat genom gemensamma inspektioner. En tredje uppgift ska vara att medla mellan medlemsstater om det uppstår tvister om hur t.ex. socialförsäkringsreglerna ska tillämpas på en arbetstagare som har arbetat i flera länder.

"Försiktigt positiv"

Det återstår att se om den danska regeringen anser att förslaget uppfyller alla de krav som arbetsministern framförde. Den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson, som har liknande utgångspunkter som sin danska kollega, säger sig vara ”försiktigt positiv”. Enligt hennes bedömning rubbar förslaget i varje fall inte maktfördelningen mellan EU och medlemsstaterna. Om en ny myndighet är den bästa lösningen återstår emellertid att se, enligt Ylva Johansson.

Arbetsmarknadsministern får dock mothugg av den borgerliga oppositionen i Riksdagen, som menar att förslaget om en europeisk arbetsmyndighet bara är ännu ett steg i en utveckling mot alltmer överstatlighet när det gäller arbetslivsfrågor.

I det ”paket för social rättvisa” som kommissionen lade fram den 13 mars ingick också ett förslag om att ministerrådet ska anta en rekommendation om att medlemsstaterna ska anpassa sina socialförsäkringar så att även arbetstagare med osäkra anställningar och egenföretagare får rätt till arbetslöshetsersättning, sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner som de ofta är utestängda från idag.