Arbetslivsfrågor marknadsanpassas

Eftersom den ekonomiska osäkerheten fortsätter och globaliseringens krafter inte har avtagit vill ordförandelandet hålla ett öga på arbetskraftens kunskapsbehov samt användning och rekrytering av utländsk arbetskraft. Oron för en snabbt åldrande befolkning är också stor i Finland där befolkningspyramiden inte på samma sätt som i övriga Norden ändras genom invandring. Därför är kampanjen för att få folk att stanna längre i arbetslivet så viktig där.

Mot bakgrund av globaliseringen är det även viktigt att arbetet med att avskaffa gränshinder i Norden fortsätter. En ny expertgrupp tillsatt av ministerrådets arbetslivs- samt social- och hälsosektorn ska analysera cirka fyrtio olika fall av diskriminering inom socialförsäkringen, allt från handikappfrågor till arbetslöshetsersättning för att kunna presentera en rapport för Nordiska ministerrådet vid årsskiftet.

- Vi måste få bort många av hindren, men lagstiftningen är ofta anhängig av EU-rätten vilket ställer frågan om vilket det nordiska utrymmet är, säger överinspektör Aila Tommola-Kruse som leder den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsliv.

Unga utan jobb

Arbetet med att bekämpa ungdomsarbetslösheten fortsätter också under finländsk ledning. I november hölls ett arbetsministermöte i Louisiana, då Danmark var ordförande. Där diskuterade ministrarna med arbetsmarknadens parter och Ungdomens Nordiska råd arbetsmarknadsläget bland ungdomar i de nordiska länderna (Läs: Nordisk arbeidsministermøte: Vendepunkt i ungdomspolitikken). Preliminärt i slutet av maj är det dags för ett två dagar långt expertseminarium om ungdomarnas situation i Helsingfors där problem och åtgärder ska diskuteras utifrån syftet att hitta modeller som fungerar. Sysselsättningen av unga ska främjas, utbildningar av hög kvalitet utvecklas tillsammans med livslångt lärande, näringslivets kompetensbehov ska tidigare förutses och mobiliteten på arbetsmarknaden ökas så att folk söker sig dit där jobben finns.

Årets andra höjdpunkt blir en konferens om arbetstidsarrangemang och flexibilitet i Helsingfors i oktober.

- Arbetstiderna kan användas på så många olika sätt. Arbetstidsarrangemangen kan bidra till förlängning av arbetskarriärer och i tider av ekonomisk kris är de en buffert mot ökande arbetslöshet. Bekymret är hur man ska tillfredsställa både arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov av nya arbetstidsarrangemang.

Både Finland och Danmark har riksdagsval i år så möte på ministernivå blir det först mot slutet av året. Temat är ännu öppet.

- Den ekonomiska situationen har börjat se ljusare ut efter recessionen så eventuellt skulle det vara dags att ta upp hur vi kan bekämpa den strukturella arbetslösheten.

Aila Tommola-Kruse har arbetat med nordiska frågor ända sedan slutet av 1980-talet, bland annat vid ministerrådssekretariatet i Köpenhamn. Till sin glädje har hon på sistone noterat att intresset för den nordiska modellen ökar i världen. När världens ekonomiska och politiska elit möttes vid Davos-mötet i januari gick diskussionen het om hur ekonomisk tillväxt och välfärd kan kombineras. Uppmärksamheten kan ge det multilaterala diskussionerna i norr en välbehövlig knuff.

- Det här kan öka intresset för det nordiska samarbetet även här i Norden, säger Aila Tommola-Kruse.

Läs: Nordisk arbeidsministermøte: Vendepunkt i ungdomspolitikken