Norden
Arbeid først på agendaen under nordisk statsministermøte
Fjerne grensehinder mellom landene og øke investeringene for å skape jobber er blant nordiske statsministeres felles visjoner. De vil også bygge videre på Norden som merkevare, sa nordiske statsministere under Nordisk Råds sesjon i Stockholm.
Direkt från Nordiska rådet: Fångad i maktens korridorer
Det finns en fråga som engagerar alla delegater och journalister som bevakar Nordiska rådets session i Stockholm: Hur hittar man i Riksdagshuset? Vi känner oss alla fångade i maktens korridorer.
Stefan Löfven (S): Sverige skal være et globalt forbilde
En feministisk regjering, kalte statsminister Löfven Sveriges nye regjering under tiltredelsestalen i Sveriges Riksdag. Regjeringen har 23 statsråder, hvorav 12 kvinner og 11 menn i tillegg til statsministeren, og er et samarbeid mellom Socialdemokraterna og Miljöpartiet de gröna. Arbeid kom først da Löfven talte.
Kamp for likestilling i Norden gjennom 40 år
Norden har samarbeidet om likestilling i førti år. Det har hatt stor betydning for fremgangen på likestillingsområdet og gjort livet bedre for innbyggerne i Norden, sa Eygló Harðardóttir, Islands likestillingsminister under jubileumsfeiringen på Island 26. august. Hvor går debatten i dag? Trengs det nye fortellinger om likestilling?
Direkt från Bornholm:
När ståuppkomikerna Geo berättar om sin testikelcancer och vad som kan hända i mötet mellan läkare och patient tjuter publiken av skratt.
Direkt från Reykjavik: Krisen gav nya idéer
- Island har ofta kommit efter de andra nordiska länderna. Det industrialiserades senare och det tog längre tid att organisera samhället här. Vi upplevde också en bankkris sist av dem alla, sa Islands president Ólafur Ragnar Grímsson när han öppnade jubileumskonferensen för det gränslösa nordiska arbetsmarknaden i Reykjavik.
Norden feirer 60 år med grenseløst arbeidsmarked
Avtalen om et felles arbeidsmarked ble undertegnet 22. mai 1954. Arbeidsliv i Norden kan fortelle seks historier som hver især representerer et tiår i løpet av 60 år med et grenseløst nordisk arbeidsmarked. Det er historier som gir et unikt tidsbilde. Det er fortellinger om en søken etter en bedre tilværelse, og om mulighetene som nordiske land gjennom et utstrakt samarbeid har lagt til rette for. Samtidig gir vi historien rundt den unike avtalen som de nordiske landene klarte å enes om allerede i 1954.
Leder: Et stykke nordisk samtidshistorie
Den 22. mai 1954 ble avtalen om et felles nordisk arbeidsmarked undertegnet. 60 år har gått. Arbeidsliv i Norden har intervjuet nordboere som i hvert av de seks tiårene søkte mulighetene i et annet nordisk land, og vi forteller historien rundt opprettelsen av avtalen.
Kart over flyttestrømmene i Norden 1960 og 2010
Mellom 1960 og 2010 er det store forandringer. Sverige har blitt det største utflytterlandet. Norge tar imot flest innvandrere, ikke bare fra de nordiske landene, men fra det tidligere Østeuropa og andre deler av verden også.
Djärvt nordiskt avtal utan politisk "far"
Den gemensamma arbetsmarknaden är juvelen i det nordiska samarbetet. Den upprättades redan 1954, tre år innan de fem första medlemsländerna i det som blev EU skrev under Romfördraget.
”Sverige var en plats där man kunde tjäna pengar”
Det är tidig höst 1954. Gösta Helsing är 17 år, han är en av nio syskon och bor hemma i en liten by i Vörå, i Österbotten. Det är efterkrigstid, Finland är fattigt efter att ha betalat ett stort krigsskadestånd till Ryssland och det är ont om jobb. Den lilla gården kan inte riktigt försörja de nio syskonen. Många grannar, vänner och släktingar beger sig under den här tiden till Sverige.
Flyttandet gav flera identiteter
Gunnel M Helander kom till Sverige med sin familj sensommaren 1954 då hon var fyra år. Idag bor hon i Hangö på Finlands sydvästligaste udde och är pensionerad arkitekt. Hon känner sig som nordbo: svensk, finländare och ålänning. Flyttlasset har gått många gånger mellan Sverige och Finland.
Intresset för motorer drev honom till Sverige -men lönen blev för låg
Per Billington flyttade från Norge 1984 för att arbeta på Volvo i Göteborg i ett och ett halvt år. Det påverkade hela hans yrkesliv. Det var där han lärde sig ”ordning och reda” – och att älska dieselmotorer.
Altid norsk i hjertet
Til august har den norske badmintonspiller Erik Rundle boet flere år i Danmark end i Norge, og han tvivler på, om han nogensinde vender tilbage til Norge for mere end ferie og forsvar af sine badmintontitler.
Hon längtade efter isländsk natur - och blev chef på ett aluminiumsverk
När den amerikanska aluminiumjätten Alcoa byggde ett smältverk på Island under 2000-talet sade dansken Janne Sigurðsson upp sig i Danmark och flyttade till Island. Hon var hemmafru på Island till en början. Nu är hon direktör för Alcoas största aluminiumsmältverk i Europa.
«svensk flytta till Norge, vad behöver jag veta?»
13 desember 2010 begynte Charlotte Lundell som produktsjef i Orkla Confectionery & Snacks. Det første hun gjorde da hun fikk jobben var å google: «svensk flytta til Norge, vad behöver jag veta?» Den gang var hun en av 80 000 svensker med norsk skattekort. I 2013 er hun en av 90 000.
Kaj Leo Johannesen: Färöarnas utmaning är att behålla ungdomen
Sedan den 28 augusti har Färöarna bojkottats av EU och Norge i striden om sill och makrill i Nordatlanten. Färöiska fartyg får inte lossa dessa två fiskeslag inom EU. Paradoxalt nog innebär det ökade antal arbetstillfällen i EU, berättar lagman Kaj Leo Johannesen i en intervju med Arbeidsliv i Norden.
Islands ordförandeskap 2014: Maskuliniteten står i fokus
Island tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vid årsskiftet. Under ordförandeskapet ska ministerrådet bland annat fokusera på arbetsmarknadsfrågor, män och maskulinitet samt avskaffandet av gränshinder i Norden.
"Deltid handlar om pengar, kultur och moral"
Debatten om deltidsarbete är intensiv i alla de nordiska länderna. Men det handlar inte bara om kvinnor som väljer att arbeta deltid under en period av sina liv. Om det är jämställdhet som är målet – bör kvinnorna jobba mer heltid eller är det männen som ska arbeta mer deltid?
Sture Fjäder utmanar den fackliga kulturen i Finland
Satsningar på Norden som en ekonomisk region, sänkta skatter på löneinkomster, en omprioritering av välfärdssamhället – det är bara några av de frågor som finns på akademikerbossen Sture Fjäders agenda för Finland och Norden.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
