Tema: Nya sätt att rekrytera kompetent arbetskraft

Kompetens är därför viktigt för att vi ska kunna genomföra det gröna skiftet och alla andra utmaningar som demografin eller digitalisering ställer oss inför. Men det är inte bara arbetstagarna som bör vara kompetenta. Det behövs också kompetenta rekryterare.

För det står inte långa köer av ungdomar som törstar efter utbildning. På allt fler områden är det idag brist på arbetskraft. Rekryterarna måste därför vara både innovativa och tänka mindre fördomsfullt.

På Åland har man tagit detta på allvar.  

- I alla samtal som jag fört med företagen i tech-klustret är det en sak som ständigt tas upp - bristen på personer med olika former av digital kompetens som systemutvecklare och programmerare. Efterfrågan är långt större än tillgången och den traditionella utbildningen utexaminerar för få, säger Fredrik Karlström, näringsminister i Ålands landskapsregering.

Han var en av pådrivarna bakom satsningen på grit:lab, en 2-årig utbildning för programmerare, som drogs igång på Åland i slutet av augusti i år.

Utbildningen krävde inga förkunskaper men målet är ändå att studenterna ska lära sig mer än det lärarna kan – eller förresten – det finns inga lärare. Studenterna ska i stället gemensamt lösa uppgifterna de får. Läs vårt reportage om hur det går.

Det är en paradox att de nordiska länderna, som oftast kommer högst upp i alla jämställdhetsmätningar, samtidigt har en så könsuppdelad arbetsmarknad. Männen dominerar i tekniska yrken, medan kvinnorna dominerar i vårdyrken. Det görs många insatser för att få det underrepresenterade könet att välja annorlunda.

Men att få in lite fler personer av ett annat kön hjälper inte så mycket så länge det finns en uppfattning att ett visst yrke är kopplat till ett visst kön. En konferens som arrangerades av det Nordiska ministerrådets i samband med flera norska departement och myndigheter handlade om just den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Bland deltagarna var också representanter för Boss Ladies, som är en dansk organisation där kvinnor inom bland annat byggindustrin, ställer upp på skolor och för att berätta hur det är att jobba där, och som också ger råd till byggföretag som allt oftare ställs inför krav att ta emot lärlingar av bägge könen. Vi följde med en Boss Lady till en arbetsplats i Ørestad, där hon mötte män som sällan eller aldrig haft kvinnliga kollegor.

Att få mindre könsuppdelade arbetsplatser kan vara ett sätt att få mer motiverade anställda och påverkar arbetsmiljön positivt. Men det gör inte att det blir fler personer som jobbar. På Island har turismen återhämtat sig snabbare än förväntat efter pandemin. Åtta procent av jobben är nu obesatta. Ledaren för landets rese- och turistorganisation, Jóhannes Þór Skúlason, förtvivlar över att pappersarbetet kan ta 36 månader för att kunna anställa en person som kommer utanför EES.

I Finland försöker norska rekryterare locka finska sjuksköterskor till Norge. Budskapet om dubbel lön för halva jobbet låter lockande, men representerar inte någon hållbar lösning på längre sikt. Det är inte bara företagen som behöver ny arbetskraft. Ragnhild Lied, som leder centralorganisationen Unio, oroar sig för att medelåldern bland de fackligt aktiva är så hög. I Danmark har också fackföreningarna konkurrens från fackförbundet Krifa, som har kristna värderingar och inte tror på strejk som fackligt vapen. Det är ett billigare alternativ än de traditionella fackföreningarna och för några år sedan etablerade sig Krifa också i Norge.

I detta nummer berättar vi också om Nordiska Fackliga Samorganisationens kongress i Oslo, där kriser och klimatet var de största frågorna. De nordiska centralorganisationerna brukar samordna sig i Europafacket, men hur har minimilönsdebatten påverkat förhållandet till facken i andra europeiska länder? Kommer Sverige eller Danmark att gå till EU-domstolen för att försöka få direktivet om tillräckliga minimilöner ogiltigförklarat?

Det kan bli svårt när Sverige har ordförandeskapet i EU det första halvåret 2023 och i Danmark kommer i alla fall ingenting att ske förrän valet den 1 november avgör vem som kommer att leda regeringen. Det svenska regeringsskiftet den 18 oktober har redan fått en konsekvens. Den nye arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) sa när han tillträdde att regeringen ”vill skruva på” det nya studiestödet som infördes den 1 oktober. Det gör det möjligt för svenska löntagare att studera med 80 procent av lönen. Vi beskriver hur stödet fungerar och har talat med en av de första som ansökt om det.