Vad sker nu när minimilöndirektivet har antagits?

Danmark och Sverige var de enda länder som röstade nej när direktivet antogs den 4 oktober. Den danska regeringen gjorde också ett uttalande till protokollet där den betonade att den uppskattade de olika ordförandeskapens ansträngningar för att bemöta Danmarks farhågor, men att den inte kunde stödja direktivet av principiella skäl. Sverige hade gjort ett liknande uttalande vid ett tidigare möte i ministerrådet.

Frågan är vad som kommer att hända nu.

I Danmark höjdes omedelbart röster på den fackliga sidan för att regeringen skulle väcka talan i EU-domstolen och försöka få direktivet ogiltigförklarat. Motiveringen skulle vara att EU har överträtt sina befogenheter eftersom det finns en fördragsregel som uttryckligen säger att Unionen inte får anta direktiv om löneförhållanden.

I Sverige har arbetsmarknadens parter påfallande tystlåtna sedan direktivet antogs. Däremot har forskare argumenterat för att regeringen borde gå till EU-domstolen.

Talan måste i så fall väckas inom två månader efter att direktivet har publicerats i EU:s officiella tidning. Nu är det högst osäkert om det kommer att bli så. Nu handlar det inte bara om vad som gäller juridiskt utan också om politik. Vilken regering Danmark kommer att ha efter nyvalet den 1 november – och vad den kommer att vilja göra – vet ingen ännu. Och Sverige har just har fått en ny regering som har mycket annat att tänka på.

För svenskarnas del kompliceras det hela också av att Sverige tar över ordförandeskapet i EU den 1 januari 2023. Det hör till god ton att en medlemsstat som tar över ordförandeskapet tonar ned sina egna intressen till förmån för det som är viktigt för hela EU. Att landets regering då skulle gå till EU-domstolen och i princip föra talan mot sina kolleger i alla de andra medlemsländerna skulle säkerligen uppfattas som en grov provokation.

Den som lever får se.