Exemplets makt viktigast i Norden

Konferenserna och ett stort forskningsprogram om de nordiska arbetsmarknadsmodellerna är finansierat av Nordiska ministerrådet och en upptakt till ILO:s hundraårsjubileum.

Det är sällan man möter personer som leder organisationer med 187 medlemsländer som känner till den nordiska modellen så väl som Guy Ryder. Han är väl medveten om att den tar sig olika uttryck, inte bara i olika länder, men även under olika tidpunkter.

Den, eller de nordiska modellerna, är i själva verket modeller för att hantera förändringar. Det är därför Island klarade sig igenom sin kris så snabbt och det är därför de nordiska länderna toppar olika listor som mäter välfärd, påpekade Guy Ryder.

ILO är en trepartsorganisation där inte bara regeringar, utan även arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer är medlemmar. Danmark, Norge och Sverige blev med samma år som organisationen grundades. Finland kom ett år efteråt och Island först efter att landet blivit självständigt 1944.

När ILO tillsatte en internationell kommission för att få fram förslag på hur organisationen kan utevecklas vidare, var det naturligt att be en nordisk statsminister att leda kommissionen. Det blev Stefan Löfven, som tillsammans med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa fick det uppdraget. Kommissionens rapport lades fram i februari och hade tio mycket konkreta förslag.

Den här utgåvan av Arbeidsliv i Norden har konferensen och de nordiska arbetsministrarnas årliga möte, som tema. Ett beslut som fattades var att sätta igång ett forskningsprojekt varför så få flickor väljer att studera de ämnen som är viktigast när man ska syssla med digitalisering, artificiell intelligens och biovetenskap.

Vi har också sett på hur ett par av de politiska reformer som Island nu hyllas för har fungerat i praktiken.

Likalönsstandarden är en certifieringsprocess där alla verksamheter med mer än 25 anställda måste dokumentera hur de fastställer sina löner. Det är en omfattande process som tvingar ledningen att tänka igenom varför det fortfarande finns ett lönegap mellan män och kvinnor som inte kan förklaras med utbildning, arbetsuppgifter, deltid eller andra objektiva skillnader mellan anställda.

AiN besökte forsknings- och finansieringsmyndigheten Byggðastofnun i Sauðárkrókur, som var en av de första verksamheterna som genomförde likalönsstandarden. Där framkom det kritik mot att liklönsstandarden blir för rigid. Individuella insatser kan inte belönas, utan alla som utför en viss sorts arbetsuppgifter får exakt samma lön. De anställda på Byggðastofnun är organiserade i Finansförbundet, vars ledare Friðbert Traustason går så långt som att kalla likalönsstandarden för ”arbetsgivarnas bästa vapen”.

Kanske handlar det om att likalönsstandarden måste få lite tid för att fungera utan sådana konsekvenser. Det betyder inte att det inte måste sättas in resurser för att minska lönegapet mellan män och kvinnor, som i den senaste medbestämmandebarometern i Norge beräknas till 13 procent, även efter att hänsyn tagits till utbildning, branscher, deltid och andra faktorer.

Föräldraledigheten, som nu ska utvidgas till 12 månader på Island, där kvinnan får fem månader, mannen fem månader och där två månader kan fördelas som föräldrarna själva vill, har stort stöd i befolkningen. Men även där finns det ett stort hinder för att jämställdheten i hemmet ska bli bättre. Det är övertidsarbetet, som på Island står för en stor del av lönen, men där det framförallt är männen som jobbar extra.

Men det är inte alltid ett motsättningsförhållande mellan arbetet och att vara förälder, påpekade Ingólfur Gíslason, Islands främste forskare på området:

- De som har roliga arbetsuppgifter och goda kollegor blir också bättre föräldrar.