Norge: Lönegapet mellan män och kvinnor består, men något högre inflytande

Det visar Medbestemmelsesbarometeret 2019, en årlig undersökning om hur stort medbestämmande norska arbetstagare har och hur de upplever sin arbetssituation. Barometern görs av det norska Arbetsforskningsinstituttet, AFI, i samarbete med sex fackförbund. Målgruppen är hela den yrkesaktiva befolkningen, som det gjorts ett representativt urval av. Sammanlagt har 3049 personer deltagit i enkäten.

De fick frågan vad deras bruttoårslön var 2017. Genomsnittslönen för heltidsanställda män var 711 000 norska kronor. För kvinnorna var den bara 582 000 kronor.

Det finns också en skillnad på hur mycket inflytande på sin egen arbetssituation de tillfrågade upplevde att de hade.  

47 procent av männen ansåg att de hade stort inflytande, medan 42 procent av kvinnorna ansåg det.

På frågan om hur de upplevde att de kunde styra organiseringen av sitt eget arbete var emellertid skillnaderna betydligt större. Medan 63 procent av männen placerade sig i de två översta kategorierna på en skala på fem, där 1 var inget inflytande och 5 var mycket inflytande, så var det bara 45 procent av kvinnorna som valde de två översta kategorierna.

- Här kan branschen förklara en del av skillnaderna. En större andel kvinnor arbetar inom vård, omsorg, och hälsotjänster samt i offentlig sektor. Arbetet är i högre grad standardiserat och mindre flexibelt i förhållande till arbetets organisering: eget inflytande på arbetstiden, arbetstempo, vem du arbetar tillsammans med och tillgången till resurser för att genomföra uppgifterna, skriver forskarna Eivind Falkum og Ida Drange, som haft ansvaret för den delen av undersökningen.

Hur står det då till med medbestämmande generellt på den norska arbetsmarknaden? Jämför man tioårsperioden 2009 till 2019 svarar de tillfrågade att den har sjunkit, men att det under 2018 var en svag ökning. I den första Medbestemmelsesbarometeret ställdes samma frågor som i en Fafo-undersölkning 2009. Resultatet sammanfattas i nedanstående diagram:

Diagrammet visar ett index i barometern på en skala från 1-5, där 1 är inget inflytande och där 5 är mycket inflytande. På två av frågorna som ställs var resultatet lite högre 2018 jämfört med 2017. 

Forskarna på AFI har också sett på om det finns några skillnader hur de som är fackligt organiserade och de som inte är det, i upplevelsen av medbestämmande. 

- När vi jämför tal om det upplevda inflytandet på den egna arbetssituationen från 2009 med tal från 2018, ser vi att alla grupper av anställda (oorganiserade, fackligt organiserade, anställda utan kollektivavtal och anställda med kollektivavtal) har fått mindre inflytande över sin arbetssituation under det senaste decenniet.

-Men genomsnittstalet sjunker mer för de som inte är fackligt organiserade och de utan kollektivavtal, jämfört med de fackligt organiserade och de som har kollektivavtal, skriver Eivind Falkum.