Säkerhetsfrågor driver på politiska ändringar i Norden och EU

Säkerhet är ett gemensamt tema i de förändringar som har skett i regeringarna och i kommissionen. De svenska ändringarna den 10 september utöstes av att utrikesminister Tobias Billström överraskande meddelade att han avgick. Han har fått en stor del av äran för att Sverige till sist lyckades bli medlem av Nato. Det spekuleras i att Billström till sist inte fann sig i att säkerhetspolitiken alltmer styrdes direkt av statsminister Ulf Kristersson.

Eftersom Jessika Roswall också blev Sveriges kandidat till EU-kommissionen och hon därmed försvann ut ur regeringen, tog Kristersson ett större grepp. Det kom in två nya statsråd i regeringen och fyra statsråd bytte ministerpost.

Gruppbild med nya ministrar och statsminister Ulf Kristersson i mitten. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet.

Bland annat blev det en rockad där Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev utbildningsminister, medan Mats Persson från samma parti i stället övertog hans jobb som arbetsmarknads- och integrationsminister.

Ny utrikesminister blev Maria Malmer Stenegard, som tidigare varit migrationsminister.

I Danmark var det också en regeringsombildning den 29 augusti. Den resulterade i att regeringen utvidgades från 23 till 25 ministrar, som är ett rekordhögt antal.  

Danmark blir först i Norden med att upprätta ett eget departement för den civila säkerheten: Ministeriet for Samfundssikkerhed og Beredskab. Torsten Schack Pedersen fick jobbet att leda departementet.

I Norge bytte justitiedepartementet namn redan 2012 till Justis- og beredskapsdepartementet. Det leds sedan 2021 av Emilie Enger Mehl. Terrordådet den 22 juli 2011 var en av orsakerna till att större vikt lades vid den civila säkerheten.

I Sverige blev Carl-Otto Bohlin minister för civilt försvar 2022, en titel som inte funnits i regeringen sedan 1951. Under det andra världskriget hade bland annat Tage Erlander den posten. Ändringen skedde i samband med att de borgerliga partierna tog över makten i Sverige.

Även i EU prioriteras säkerheten i den nya kommissionen som Ursula von der Leyen presenterade den 17 september.

Finlands Henna Virkkunen får ansvaret för teknologisk suveränitet, säkerhet och demokrati i EU-kommissionen. Hon kommer dessutom att ingå i den nya kommissionens absoluta topp i och med att hon utses till en av sex verkställande viceordförande.

 Virkkunen blev i somras invald för en tredje period som Europaparlamentariker. Innan dess har hon varit undervisningsminister, kommunminister och trafikminister.

Så här ser Ursula von der Leyens förslag till ny EU-kommission ut. Kommissionärerna i den yttre cirkeln har ett övergripande ansvar och kallas verkställande viceordföranden. Källa: EU.org.

Kommissionen ska ha en särskild kommissionär för försvarsfrågor. Det blir Andrius Kubilius från Litauen, som ska rapportera direkt till Virkkunen, som har ett övergripande ansvar för säkerhetsfrågorna.

- Vi måste stärka försvarsindustrin sedan Ryssland inledde sitt krig. Det har visat oss hur viktigt det är med högteknologi inom försvarsindustrin, sa von der Leyen, när hon presenterade den nya kommissionen.

Sveriges Jessica Roswall får ansvar för miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi, medan Danmarks Dan Jørgensen får ansvaret för energi och bostadsfrågor.

Ursula von der Leyen hade bett de 27 medlemsländerna i EU att nominera både en man och en kvinna till att bli kommissionär. Det skedde inte.

- När jag fick den första uppsättningen av nomineringar och kandidater låg det an till att kommissionen skulle bestå av 22 procent kvinnor och 78 procent män, sa von der Leyen.

- Det var oacceptabelt. Så jag arbetade med medlemsländerna så att vi kunde förbättra balansen till 40 procent kvinnor och 60 män,

Det är något mindre än i den föregående kommissionen. Men von der Leyen har utnämnt fyra kvinnor till det som kallas verkställande vice ordföranden, och bara två män i den rollen.

Europafacket har reagerat negativt på att det inte längre finns en kommissionär för jobb och sociala rättigheter, som det har funnits sedan 1970-talet. I den nya kommissionen finns det istället en portfölj som kallas "Människor, färdigheter och beredskap". Kommissionären för det området blir Roxana Mînzatu från Rumänien.