Tre motstridiga energiutmaningar för Norden

Det är lätt att skylla de höga strömpriserna på president Vladimir Putin och hans invasion av Ukraina. Det har lett till sanktioner och bortfall av rysk export av naturgas, olja och kol. Men den ”perfekta stormen” som nu drabbat de europeiska och nordiska elmarknaderna, har också många andra orsaker.
Och allt löser sig inte om kriget i Ukraina tar slut.

- Norden står idag inför ett energi-trilemma – tre motstridiga utmaningar. Vi måste leverera en säker energiförsörjning, till ett pris konsumenterna har råd till och utan att det går ut över miljön, sa Klaus Skytte, direktör i Nordisk Energiforskning, när rapporten presenterades på Nordiska rådets specialsession om energi i Reykjavik, den 14 mars.

Rapporten handlar om el- och naturgasmarknaderna i Europa. Både kraftnäten och naturgasledningarna är sammankopplade över gränserna. Naturgas används också för att producera el. Därför smittar högre priser i ett land av till ett annat.

Det finns också andra energiformer, som olja och kol – men där är det de globala priserna som gäller. Skillnaden syns tydligt i diagrammet över priset för naturgas i Europa och USA:

Den gula linjen i diagrammet ovanför är priset för att generera 1 Mwh ström med naturgas i Europa ända tillbaka till 1960. Det blå strecket är gaspriset i USA, som inte ökat i samma omfattning. För olja och kol är det de globala priserna som gäller, både i USA och Europa.

Naturgasen står för 20 procent av EU:s energikonsumtion. Den importeras till 80 procent. Fram till invasionen av Ukraina var Ryssland den största exportören. Idag är det Norge. Det finns visserligen en världsmarknad för nedkyld, flytande naturgas, så kallad LNG. Men kapaciteten att ta emot den i Europa är begränsad, även om den ökat kraftigt, från 23 procent av gasimporten till 40 procent av importen 2022, enligt analysföretaget GIS.

Samtidigt skulle inte bortfallet av rysk naturgas ha fått så stora följder om inte:

• Frankrikes kärnkraftverk fungerat så dåligt. När rapporten skrevs var det bara 30 av 56 franska kärnkraftverk i drift. Det beror på en kombination av tekniska och miljömässiga orsaker. Den svåra torkan i Frankrike 2022 gjorde att kärnkraftverken inte kunde släppa ut varmt vatten i floder som normalt, eftersom det skulle påverkat biodiversiteten. 51 % av den franska kärnkraften stängdes av för underhåll samtidigt.
• Tyskland hade stängt så många kol- och kärnkraftverk. Planen vara att fasa ut all kolkraft innan 2038, men regeringen arbetar nu med att stänga alla kolkraftverk redan år 2030. Kärnkraften skulle ha fasats ut den 15 april i år. För både kol och kärnkraft har Tyskland gett tillstånd att driva kraftverk längre än planlagt på grund av kriget i Ukraina.
• Vattenmagasinen i södra Norge varit så låga, efter det torraste året på 26 år. Våren 2022 var vattenmagasinen på sin lägsta nivå på 20 år. Även i Frankrike, Spanien och Portugal har det varit torka, med låga vattenmagasin som följd.
• Nederländerna stängt av landets största naturgasfält Groningen, för att klara målet att minska koldioxidutsläppen. Sedan oktober 2022 produceras det bara för att hålla installationerna i gång, 2,8 miljarder er kubikmeter gas per år. Det är en tiondedel av vad produktionen var 2016, enligt Upstream Online. Groningen började producera gas 1963 och var länge Europas största gasfält med en årlig produktion på 50 miljarder kubikmeter gas per år – nästan lika mycket som importerats via den första Nord Stream-ledningen från Ryssland.

Även om energikrisen drabbar Europa hårdare än resten av världen, så handlar den gröna omställningen om att hela det globala energisystemet måste ändras.

- Det globala energisystemet måste vara balanserat, det gäller sommar och vinter, det gäller år för år, land för land och morgon och kväll, sa Jarand Rystad, vd i Rystad Energy, via en videolink.

Nordiska rådets specialsession om energisäkerhet genomfördes i Harpa, det isländska operahuset. Jarand Rystad på videolänk.

- Vi måste besluta oss för vilken lagringsteknik vi ska använda när vi blir mer och mer elektrifierade. Från att 20 procent av världens energi transporteras som el, kommer det att öka till 60 procent 2050.

- Den övergripande utvecklingen är att sol och vind konkurrerar ut olja och gas. Men du får inte till den gröna omställningen genom att stoppa olja, gas och kol, utan genom att konkurrera ut den genom att först bygga förnyelsebar energi, sa Jarand Rystad.

Det behövs investeringar i kraftnät och energi, arbetskraft för att utföra detta och ett folkligt stöd. Mängden kraft som vi själva kan påverka minskar emellertid. En konsekvens är att det nordiska och europeiska energisystemet har blivit mer väderleksberoende.

Den gröna omställningen kräver kunnig arbetskraft, är beroende av speciella mineraler som till 90 procent produceras i Kina och av att det inte uppstår flaskhalsar när energin ska distribueras.

- Den oflexibla efterfrågan och minskningen av baslastkapacitet från vattenkraft och kärnkraft har lett till oro för potentiella brownouts i de nordiska länderna under timmar med hög efterfrågan, enligt rapporten om den nordiska elmarknaden.

En brownout är när delar av elnätet kopplas bort – med stora konsekvenser för industri och hushåll.

Troll A-plattformen i Nordsjön. Det norska naturgasfältet står för 11 procent av den naturgas EU konsumerar. 

Rapporten går inte in på andra risker för energisystemet som cyberattacker eller sabotage mot rörledningar. Dagen efter energidebatten i Nordiska rådet besökte EU:s president, Ursula von der Leyen, den norska Trollplattformen, tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Norges statsminister Jonas Gahr Støre. I havet utanför plattformen låg det krigsfartyg med Nato-flagg.

Ursula von der Leyen (längst till höger) i helikoptern pä väg till Trollfältet.

Trollfältet producerade i fjol 11 procent av den naturgas som EU konsumerar och fältet innehåller 40 procent av Norges reserver av naturgas. Nordisk energi har blivit storpolitik, eller som Nato:s pressmeddelande formulerar det:

”Det gemensamma besöket med president von der Leyen och statsminister Gahr Støre visar enigheten mellan Nato och EU i denna kritiska tid.”

Från vänster: Norges statsminister Jonas Gahr Støre, EU:s president Ursula von der Leyen, Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg och Equinors koncerncchef Anders Opedal.

Efter att ha tagit hissen i ett av plattformsbenen till bottennivån, 303 meter under havsytan skrev de "Vi är säkra tillsammans" på en gasledning i en symbolisk gest.

Det är kanske inte så underligt att delegaterna på energisessionen röstade ned ett förslag från mittengruppen om en gemensam aktion för utfasning av produktionen av fossila bränslen.

Mittengruppen föreslog att ”Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna att bli medlemmar i Beyond Oil and Gas Alliance (BOGA)” och att ”Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att anta en nordisk deklaration om utfasning av utvinning av fossila bränslen”.

Efter att den socialdemokratiska gruppen ändrade inställning föll förslaget.