Tre länder i Norden har nyligen ändrat reglerna för föräldraledigheten. Island ökade ledigheten för bägge föräldrarna till sex månader 2021, medan Danmark och Finland ändrade villkoren i sommar.
Men hur långt framför andra europeiska länder är egentligen Norden?
Något ironiskt är det delvis på grund av ett EU-direktiv som danska män nu får en kraftigt ökad föräldraledighet och ställs på jämn fot med kvinnorna (se artikel om Danmark här). Island har länge haft den mest generösa pappaledigheten, men den är inte perfekt, säger jämställdhetsivrare, (se artikel om Island här).
I Finland är det barn som är födda den 4 september 2022 eller senare som kan få se mer av sina föräldrar.
I den nya familjeledighetsreformen ökar antalet dagar föräldrarna kan vara hemma med barnet så att vardera föräldern får en kvot på 160 dagpenningdagar. Det betyder att den totala längden ökar från drygt tolv månader till drygt 14 månader.
Att försöka rangera vilka länder i Europa som har den bästa föräldraledigheten är emellertid inte så enkelt, eftersom den består av så många olika element.
Vanligtvis finns en kortare period reserverad för modern i samband med födelsen. Den kan tas ut före eller efter födelsen.
Även om det ges föräldraledighet varierar beloppet som ges som stöd. Handlar det om 80–90 procent av lönen, eller betydligt mindre? Beräknas beloppet på mammans lön eller pappans?
Hur stor del av föräldraledigheten reserveras åt ettdera könet?
Hur flexibel är ledigheten – hur gammalt kan barnet vara, kan bägge föräldrarna vara hemma samtidigt?
På ett område ligger i alla fall de nordiska länderna långt före resten av Europa: definitionen av vem som kan räknas som förälder.
Enligt den nya finska föräldraledigheten slås det fast att alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn har lika rätt att få dagpenning oberoende av förälderns kön eller huruvida föräldern är biologisk förälder eller adoptivförälder, boendeförälder eller umgängesförälder.
- Främjandet av jämställdhet mellan könen både i arbetslivet och privatlivet så som i familjen och barnavård är en central funktion i Norden. Föräldraledighet och speciellt delar av ledighet som är kvoterade till båda föräldrarna är en viktig del av jämnställdhetspolitiken, konstaterar forskningschefen Johanna Lammi-Taskula vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
I ett diskussionsunderlag från i år har hon gått igenom svar från personer som är yngre än 30 år i den femte European Values Study 2017-2020, som är ett gemensamt europeiskt forskningssamarbete.
Hon har sett på hur de under 30 svarar på tre, i en nordisk debatt, ganska provokativa påståenden:
Hon konstaterar att mer än 75 procent av de tillfrågade i alla de nordiska länderna är starkt oeniga eller oeniga i alla de tre påståendena, Bland de som är eniga, eller kraftigt eniga i påståendet, får det sista påståendet minst stöd. Där är det mindre än tio procent av de tillfrågade som svarar det i alla de fem länderna.
Över tid var det att kraftigt ras i stödet för de tre påståendena från 1990 – 2010, medan åsikterna har legat stabilt sedan dess.
Andelen av föräldraledigheten som papporna tog i de nordiska länderna 2006-2017.
Frågorna ger ingen entydig bild av vilket nordiskt land som är mest för jämställdhet, men ser man på hur stor andel av den samlade föräldraledigheten som papporna tar, låg Island länge på högst nivå, men med periodvis sjunkande andel. De svenska pappornas andel ökade under hela perioden 2006 - 2017.
Talen är emellertid fem år gamla, så inte minst de senaste ändringarna som gjorts av pappaledigheten kan komma att lyfta speciellt de danska och finska talen.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.