Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2022 i Bilden av utlandssvenskarnas politiska inflytande nyanseras efter årets val
Bilden av utlandssvenskarnas politiska inflytande nyanseras efter årets val
Nyhet

Bilden av utlandssvenskarnas politiska inflytande nyanseras efter årets val

| Text och foto: Björn Lindahl

Vart fjärde år är det en speciell grupp som får ett ögonblick av uppmärksamhet – utlandssvenskarna. Då handlar det om hur de kommer att rösta i riksdagsvalet Ofta hävdas det att utlandsrösterna ”kan avgöra valet” eftersom de räknas så sent. Men i årets svenska val fanns det också ett nytt fenomen – invandrarpartiet Nyans.

Oslo är den stad där Sveriges ambassad tar emot flest röster från svenskar som bor i utlandet. I år skedde det i förnäma lokaler på Nobelinstitutet – samma sal som det varje år meddelas vem som får Nobels fredspris.

Utanför Nobelinstitutet bjöd ambassadens personal och anställda och frivilliga från den svenska Margaretakyrkan på kaffe och nybakade kanelbullar.

Foto: Björn LindahlPå bilden: Maria Philipson, konsulär handläggare på Sveriges ambassad, Oslo

De svenskar som röstade i Oslo bjöds på kaffe och kanelbullar av blkand andra Maria Philipson, konsulär handläggare på Sveriges ambassad. 

- I år blev det drygt 4000 röster, mot ca 5000 valet 2018. Att siffran är lägre kan bero på att fler poströstade, men det har vi inga siffror på, säger Emmie Isaksson, som är press-, kultur-, och handelsattaché på ambassaden.

Sammanlagt handlar det om ungefär 50 000 röster från svenskar i utlandet. Valdeltagandet är lägre än för svenskar i Sverige, men det är svårt att veta hur lågt det är eftersom uppskattningarna av hur många svenska medborgare som egentligen bor i utlandet varierar kraftigt.

Enligt Skatteverket fanns det 2009 omkring 250 000 svenska medborgare utomlands

- Men statistiken brottas med flera problem, bland annat av det enkla skälet att alla som utvandrar inte berättar det för svenska myndigheter, skriver Maria Solevid i rapporten Svenska utlandsröster, som gavs ut 2016 av SOM-institutet på Göteborgs universitet.

Det finns inte heller något krav på att rapportera vidareflyttning inom ett land eller till andra länder, och det är osäkert hur avlidna utlandssvenskar rapporteras. Enligt Eurostat finns det 155 000 personer födda i Sverige inom i EU/ESS området medan motsvarande uppgift för OECD-länderna är 246 000. Föreningen Svenskar i världen uppskattar däremot att det bor omkring 660 000 svenska medborgare utomlands.

Den officiella siffran för utlandssvenskarnas valdeltagande, vid det förra valet 2018, är 32,4 procent.

Det har länge funnits en uppfattning om att utlandssvenskarna är mer konservativa än vad väljarna i Sverige är.

- Skatteschweizarna avgör valet! fnös statsminister Olof Palme vid valet i 1979, det jämnaste i Sveriges historia – endast 8 404 röster skilde de politiska blocken åt.

Röster från utlandet kom att bli helt avgörande den gången.

- Ironiskt nog var det första valet då nya förenklade regler för brevröstning från utlandet kom

att användas – regler som från början kommit till på initiativ av Olof Palme, skriver Henric Oscarsson i sitt kapitel i Svenska utlandsröster.

Grafik från Svenska utlandsröster, SOM-institutet

Antalet rösberättigade i utlandet har ökat kraftigt från 1000 år 1970 till mer än 160 000 idag, enligt statistik i Svenska utlandsröster. Antalet som verkligen röstar har inte ökat lika fort.

I den enkät som SOM-institutet skickade ut till 10 000 utlandssvenskar och där 27 procent svarade, framgick det att Moderaterna hade en överrepresentation i valet 2018 med 13 procentenheter, medan Socialdemokraterna fick en underrepresentation med 16 procentenheter.

Ända sedan 1979 har Moderaterna riktat särskilda valbudskap till den växande gruppen utlandssvenskar – en tradition som partiet sedan har hållit fast vid i flera valrörelser.

I årets val skickades det ut en speciell hälsning där partiledaren Ulf Kristersson på förhand läst in ett tusental namn. Dessa flätades sedan in i en Youtubehälsning som skickades till 160 000 utlandssvenskar. En liten detalj är hur flaggan på kaffekoppen Kristersson håller i ändras beroende på vilket land mottagaren bor i.

Samtidigt som Ulf Kristersson skickade ut sina hälsningar gick Mikail Yüksel omkring i Turkiet och satte upp valaffischer i staden Kulu för sitt parti Nyans, som han stiftade 2019. Nyans beskriver sig som ett parti som riktar in sig på minoriteters rättigheter, men fokus ligger på muslimer.

Foto: Johan Pettersson/TT

Mikail Yüksel på valkampanj - här i Sverige. Foto Johan Nilsson/TT

Valet av plats för valkampanjen kan verka märkligt, men av de drygt 50 000 svenska medborgare som är födda i Turkiet kommer de flesta just från staden Kulu som ligger mitt i landet och elva mil från Ankara.

- År 1964 reste fyra personer från Kulu i Konyaregionen till Sverige för att arbeta. Det blev starten för en kärlek som fortfarande lever. Då Sverige blev väldigt omtyckt av de som flyttade hit har emigrationen bara fortsatt. Enligt Kulus borgmästare har hittills 50 000 Kulu-bor bosatt sig i Sverige och 40 000 av dem har svenskt medborgarskap. En stor del av dessa bor i Stockholm. Nio av tio turkar i Sverige kommer från Kulu, skriver tidningen Hürriyet.

Många av de som emigrerade från Turkiet till Sverige har på sina äldre dagar flytta tillbaka. Därför arrangerade det svenska generalkonsulatet även här en röstlokal.

I Sverige har partiet Nyans setts på med stor misstänksamhet av de etablerade partierna. Kravet om att förbjuda koranbränning ses som ett ingrepp mot yttrandefriheten.

Justitieminister Morgan Johansson (S) har i en intervju med Expressen varnat för partiet och beskrivit dem som ”ett hot mot det öppna samhället”.

Turkiska medier är däremot stolta över den tidigare Kulu-bon, som emigrerade till Göteborg 2001, där han arbetat som diskare, taxichaufför och svetsare innan han 2018 ställde upp som politiker för Centerpartiet och året efter stiftade sitt eget parti.

- Valdeltagandet bland turkar brukar vara runt 15 procent, men om valdeltagandet ökar till 90 procent, kan framtiden för alla turkar i Sverige, och speciellt de från Kulu, ändras.

Nådde inte målet

När rösterna i årets val hade räknats samman nådde emellertid inte Nyans målet att få tillräckligt med röster för att få ett mandat igenom att nå 12 procent i ett valdistrikt.

Rösterna för Nyans redovisas inte separat av valmyndigheten, utan de ingår i gruppen ”övriga partier” som i årets val fick 1,5 procent av rösterna.

När SVT gick igenom Valmyndighetens siffror vid 23-tiden på valkvällen hade “övriga partier” nått över tio procent av rösterna i 54 valdistrikt (av 6578 valdistrikt). I flera invandrartäta distrikt som Rosengård i Malmö, Rinkeby i Stockholm och i Västra Hisingen i Göteborg röstade över 20 procent av väljarna på “övriga partier”.

I framtiden kommer troligen bilden av vem de utlandsröstande svenskarna nyanseras – och svensk politik diskuteras ännu mer runt kaféborden på Olof Palmes torg i Kulu, Turkiet.

arkivert under:
Svensk valdebatt på norska

I Oslo anordnades det en valvaka med mer än hundra deltagare på en bar vid Youngstorget. Maria Can från Adresseavisen ledde ett pasnelsamtal med, från vänster Sylo Taraku tankesmedkann Agenda, Sveriges ambassadör Cecilia Björner och Claes Arvidsson från Norsk-svensk forening.

Nykomlingen Nyans påverkade valet

Logo Nyans

Partiet Nyans vill enligt sitt valprogram:

  • att muslimer och afrosvenskar skall erkännas som nationella minoritetsgrupper.
  • anonymisera bostadssökande sså enbart tiden som de bostadssökande stått i kö ska avgöra vem som får hyra en bostad.
  • slopa arbetsgivaravgiften för företag inom Café- och restaurangbranschen med färre än 10 anställda.
  • göra det lättare att starta skola som fristående aktör. "Fler friskolor är vad som behövs inte färre".
  • höja straffen för bland annat vapenbrott och narkotikahandel.


Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment