Vem tog livet av den nordiska modellen?

De två redaktörerna har ett svårt utgångsläge. All internationell statistik visar att de nordiska länderna är välmående, jämlika och lyckliga. Under flera decennier har det hävdats att det är den ”nordiska modellen” som är förklaringen. Hvid och Falkum ifrågasätter det.

- Ingenting varar evigt. En dag kommer var och en av oss hålla med om att den nordiska modellen, eller den nordiska tillnärmningen som vi föredrar att kalla det, inte längre är med oss, skriver de två forskarna.

De arbetar på Roskilde universitet i Danmark, respektive på Arbeidsforskningsinstituttet, AFI, på OsloMet i Norge. Bokens titel är «Work and Wellbeing in the Nordic Countries”.

Tillsammans med 25 andra forskare ser de på olika aspekter av arbetslivsmodellen, som är en del av den större modellen. På engelska kallad Nordic Worklife Model (NWM). Fungerar den fortfarande? Finns det verkligen en nordiska arbetslivsmodell, eller bara olika nationella modeller med stora skillnader? Finns det ens nationella modeller, eller är det olika modeller i olika branscher och delar av samhället?

Eivind Falkum.

- Vi måste ställa frågan om det finns en allmän arbetslivsmodell i Norge och därmed i resten av Norden, skriver Eivind Falkum, Ida Drange, Heidi Enehaug och Bitten Nordrik i ett kapitel kallat ”Medbestämmande på arbetsplatsen under press.”

Bevis A

I det kapitlet finns också vad man skulle kunna kalla bevis A i fallet med den avlidna nordiska modellen. 2016 lanserade AFI och fem fackförbund en årlig mätning om medbestämmande. Den genomfördes också 2018 och några av frågorna var identiska med en liknande undersökning som Fafo gjort 2009

45 procent av de mer än 3 000 personer som svarade sa att ”arbetslivet håller på att bli mer auktoritärt”.

- Samtidigt svarade 10 procent att arbetslivet blivit mer demokratiskt, medger Eivind Falkum, när vi möter honom.

21 procent av de som svarade sade ”vet ej” och 24 procent sa ”ingen skillnad”.

- Det finns förstås skillnader mellan olika branscher och verksamheter. I verksamheter som hade utländska ägare var medbestämmandet mindre. Mer överraskande svarade de som arbetade i statligt ägda norska företag och de som var offentligt anställda också att arbetslivet blivit mer auktoritärt.

Besluten fattades en annan plats

När Eivind Falkum och andra forskare studerade ett stort multinationellt företag i Norge fann de att även om företaget etablerat de organ som krävdes så var de bara en fasad – de verkliga besluten fattades någon annan stans. Forskarna drog slutsatsen att företaget:

”ignorerade kollektiva och representativa strukturer och målsättningar i praktiken, men hävdade samtidigt att de följde de nationella reglerna. Advokater som gått igenom processen höll med fackföreningarna.”

En av de viktigaste delarna av den nordiska modellen är trepartssamarbetet mellan facket, arbetsgivarna och regeringen.

- Trepartssamarbetet har minskat, men av olika skäl. I Norge är det regeringen som vill ut, i Danmark fackförbunden, medan i Sverige är det arbetsgivarna som dragit sig ur trepartssamarbetet, säger Eivind Falkum.

Även om jämförelsen för det mesta sker mellan Danmark och Norge, dyker Sverige ofta upp i boken. Att skriva om den nordiska modellen utan att ta hänsyn till vad som sker i Sverige är svårt. Men modellen blir inte mer standardiserad av att ett tredje land kommer med.

Två av skillnaderna mellan Danmark och Norge som forskarna skriver mer utförligt om är:

• I alla tre länderna är ungas inträde på arbetsmarknaden med rätt utbildning en prioriterad fråga. Yrkesutbildning och praktik är ett sätt att hjälpa de som har svårigheter. Men sättet det görs varierar starkt mellan länderna, med Danmark som har den tätaste kontakten med arbetsplatserna, medan Sverige har den svagaste.
• Länderna skiljer sig i fråga om anställningsskydd. I Danmark är skyddet som fås genom lagstiftning eller genom kollektivavtal mycket svagt, speciellt i förhållande till arbetare, jämfört med Norge och Sverige.

Att visa på skillnaderna mellan de nationella modellerna är emellertid bara ett sätt att argumentera för att det är mer korrekt att tala om en nordisk tillnärmning än en nordisk modell. Frågan kan också ställas på det här sättet: är välståndet i Norden ett resultat av modellen, eller har välståndet uppstått för att länderna har påverkats mer av nyliberalismen än vad som är den allmänna uppfattningen?

Enligt forskarna är de nordiska länderna:

• För globaliseringen av ekonomin.
• För flexibilitet och decentralisering av kollektivavtal.
• För att medborgare som har svårt att försörja sig själva inte bara ska få bidrag. De ska motiveras och pressas in i arbete.

- Vi kan knappast dra slutsatsen att den nordiska modellen har varit en skyddande buffert mot nyliberalismen. Tvärtom har modellen omfamnat ny-liberalismen och anpassat den för sin egen överlevnad, säger Eivind Falkum

Nya ideologier

New Public Management (NPM) och Lean är två sätt att styra verksamheter som studeras närmare och som kan vara ett hot mot medbestämmandet på arbetsplatserna. Agnete Meldgaard och Anette Kamp har sett på hur NPM introducerades inom äldrevården i Danmark. Enligt dem är konsekvenserna att äldrevården omorganiserades för att lättare kunna konkurrensutsättas och för att kunna öka effektiviteten och standardiseringen.

Men de två forskarna visar också att motståndet mot NPM ibland varit framgångsrikt:

- Tar man äldrevården som ett exempel skulle vi argumentera för att den nordiska NPM också kan ge möjligheter för att behålla autonomin och yrkeskunskaperna, men vi visar också att det sker till priset av strider och känslomässiga påfrestningar.  

Peter Hagedorn-Rasmussen och Pål Klethagen skriver om Lean management och refererar till forskning som visar att ”det finns inget rakt och enkelt sätt att bedöma hur Lean påverkar arbetsmiljön. Det är möjligt att den kan ha en positiv inverkan och till och med förbättra arbetsmiljön---.”

Fortfarande i livet?

Ser man på frågan från den motsatta sidan finns det också många tecken, som refereas i boken, på att den nordiska modellen fortfarande är i livet:

• I Danmark är 75 procent av de privatanställda omfattade av kollektivavtal och 100 procent av de offentligt anställda. I Norge är motsvarande tal 57 procent i privat sektor och 100 procent i offentlig sektor.
• Det finns 1,5 miljoner medlemmar i de danska fackföreningarna och de har sina representanter på arbetsplatserna. Sammanlagt finns det 50 000 fackliga ombud.
• Ser man på den psykosociala arbetsmiljön säger hela 94 procent av de norska arbetarna, 91 procent av de danska arbetarna och 86 procent av arbetarna i EU att de är nöjda med sina arbetsvillkor.

- Jag hoppas att den här boken ska ge en mer nyanserad syn på den nordiska modellen. Det har varit allt för lite systemkritik. Vi vill behandla den mer skeptiskt, säger Eivind Falkum.