Villkoren för vägtransporter splittrar Europa i öst och väst

- Enligt kommissionen är förhållandena inom vägtransportbranschen så speciella att det behövs särskilda utstationeringsregler där, skriver EU&Arbetsrätt.

Utstationeringsdirektivet ska göra det möjligt att kräva samma lön för en utländsk arbetstagare som för en inhemsk, när ett företag skickar ut arbetare till ett annat land inom EU. Tidigare har utländska arbetstagare bara garanterats att de ska få minimilönen. Det har inneburit att två personer som utför samma jobb på en arbetsplats kan få olika lön. Dessutom har det varit olika regler för hur resor, kost och logi ska kompenseras.

De nordiska länderna har varit pådrivare för att ändra utstationeringsdirektivet. . EU:s ministerråd till sist nådde en kompromiss den 21 juni. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna två år efter att det trätt i kraft.

Lastbilsförarna blev, trots 27 månaders förhandlingar om direktivet, uteslutna från de nya reglerna.

- Lastbilsförarna är inte motorvägarnas nomader, protesterade det europeiska fackförbundet för transportarbetare, ETF, som kräver bättre arbetsvillkor i näringen.

- Förare som kör internationella vägtransporter kommer att fortsätta omfattas av dagens direktiv ända till dess att parlamentet och ministerrådet har nått en kompromiss om specialregler för dessa, skriver EU&Arbetsrätt.

Snabb tillväxt i Litauen 

Det litauiska företaget Girteka Logistics är ett av Europas största transportföretag. Till skillnad från många andra transportföretag anställer de alla sina chaufförer. I ett pressmeddelande skriver Girteka att antalet lastbilsförare har ökat från 8000 i början av året, till 10 000 den 6 august i år.

Företaget har som mål att ha 10 000 lastbilar och 20 000 anställda år 2021. År 2017 beställde Girteka 2 000 nya lastbilar från Volvo i en av de största order företaget har fått.

- Europeiska företag har en stor utmaning på grund av bristen på lastbilsförare. Det uppskattas att 20 procent av alla tyska lastbilar står stilla på grund av den bristen, skriver Girteka.

I många europeiska länder uppfattar transportnäringen Girteka som ett hot.  ”Girteka är den litauiska transportören som norska transportörer älskar att hata” skrev branschtidningen Logistikk & Ledelse tidigare i år.

Genom möjligheten till cabotage har företaget möjlighet att konkurrerar även på trafik inom ett annat land än hemlandet.

Lönen baserad på lokala villkor

När Girtekas chaufförer arbetar utanför Litauen får de lön baserad på villkoren i de land de arbetar.

- De som kör i Ryssland eller mellan Ryssland och Tyskland har en lön. Den följer marknaden de kör på. De är mycket hemma och ser sin familj ofta. Så har vi de som kör söderut i Europa. Det ser familjen mer sällan. Så har vi de som kör i Norden. Till exempel Sverige och Finland. De ligger ännu högre. Vi talar då om runt 2 000 euro netto efter skatt, säger Girtekas informationschef Kristian Kaas Mortensen, till Logistikk & Ledelse.

- Till sist har vi de som kör treaxlade dragvagnar i Nordnorge. De är på lönetoppen och har mer än 3 000 euro efter skatt i månaden.

För att arbeta i Norge måste chaufförerna ta en speciell kurs, men de får då en lön som är tre gånger högre än vad de hade fått i Litauen.

Med så stora skillnader i löner har vägtransporter blivit en het fråga i EU, som splittrar öst och väst. Företag från länder med låga löner anklagas ofta för social dumpning av de inhemska transportörerna.

Blir del av större paket om transporter

Villkoren för lastbilsförarna ska nu samordnas med de förhandlingar som pågår om EU Mobility Package, eller vägpaketet, som det brukar kallas på svenska. Där ska bland annat reglerna för cabotage (hur mycket en utländsk transportör får köra i ett annat EU-land) skärpas. Enligt EU-kommissionens förslag ska ett utländskt transportföretag få stanna högst 48 timmar och inte återvända förrän tidigast om sju dagar.

Transportindustrin har varit emot att lastbilsförare skulle omfattas av utstationeringsdirektivet och krävt att branschen ska regleras genom en egen lag, eftersom den är så speciell.

Vägtransporter i EU sysselsätter nästan 11 miljoner människor direkt, ungefär fem procent av EU:s sysselsättning. Vägtransporterna står för hälften av all godstransport inom EU.