En principöverenskommelse som ska underlätta för flyktingar och långtidsarbetslösa att få jobb i Sverige har slutits mellan den privata arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och svenska LO.
För att den ska bli bindande måste förbunden inom de båda organisationerna anta överenskommelsen. Den förutsätter också att staten ska betala en del av lönen till arbetstagarna.
De borgerliga partierna inom den så kallade Alliansen har länge argumenterat för att de jämförelsevis höga lägstalönerna i svenska kollektivavtal är ett hinder för personer med låg utbildning och ringa yrkeserfarenhet att få in en fot på arbetsmarknaden. I augusti lade de så fram ett förslag om en ny anställningsform. De deklarerade att en Alliansregering skulle ha som högsta prioritet att lagstifta om en sådan om inte arbetsmarknadens parter enas om en motsvarande lösning.
Förslaget innebar att nyanlända, dvs. flyktingar, under de fem första åren i Sverige och ungdomar under 23 år utan fullständig gymnasieutbildning skulle kunna anställas på tidsbegränsade så kallade inträdesjobb i upp till två år. Anställningen skulle vara på heltid, men lönen skulle motsvara 70 procent av kollektivavtalets lägsta lön. 30 procent av arbetstiden skulle därmed ”anses gå till att lära sig arbetet”. Men arbetsgivaren skulle inte ha någon skyldighet att ordna eller bekosta eventuell utbildning.
Förutom att förslaget väckte väntat motstånd både från regeringen och den fackliga sidan, var det problematiskt från rättsliga utgångspunkter. För det första skulle en sådan lagstiftning som allianspartierna hotade med innebära ett ingrepp i gällande kollektivavtal, något som inte är tillåtet enligt ILO:s konventioner om föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar annat än i mycket speciella situationer. För det andra var förslaget sannolikt inte förenligt med diskrimineringslagstiftningen, eftersom alla nyanlända och ungdomar som inte gått ut gymnasiet skulle få nöja sig med 70 procent av lönen oberoende av om de faktiskt hade kunnat få en reguljär anställning.
I början av november slöt emellertid Svenskt Näringsliv och LO en principöverenskommelse om något som organisationerna kallar etableringsanställning, och som har flera likheter med de borgerliga partiernas inträdesjobb. En avgörande skillnad är dock att arbetstagaren skulle få en inkomst som motsvarar den normala avtalsenliga lägstalönen efter avdrag för skatt – men att arbetsgivaren bara skulle stå för 8 000 kr och resten betalas av staten.
Anställningsformen skulle vara tillgänglig för nyanlända som fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste 36 månaderna, unga under 25 år som varit arbetslösa i minst sex månader och personer över 25 som varit arbetslösa mer än ett år. Under etableringsanställningen, som kan vara upp till två år, ska arbetstagarna har rätt att läsa svenska på arbetstid utan löneavdrag. Efter två år ska anställningen övergå i en tillsvidareanställning. En partsgemensam nämnd ska inrättas för att se till att anställningsformen inte missbrukas.
För att överenskommelsen ska bli bindande måste den antas av organisationernas medlemsförbund. Den förutsätter, som redan nämnts, också att staten går med på att betala en del av lönen och att arbetsgivarna ska slippa betala arbetsgivaravgifter för etableringsanställningarna. Att regeringen är beredd att bidra till att etableringsanställningarna förverkligas står redan klart, men detaljerna är fortfarande inte klara.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.