Enighet om vad som är minimilön för byggarbetare i Sverige

Det var den omtalade Lavaldomen 2007 som gjorde det nödvändigt att definiera vilka av ersättningarna i olika kollektivavtal som ingår i det som utstationeringsdirektivet kallar minimilön. I den domen slog EU-domstolen fast att ett medlemsland inte kan tvinga utländska företag att betala sina utstationerade anställda mer än just denna minimilön. Frågan blev då vad – utöver en viss summa per arbetad timme – som ingår i denna. Både i Finland och Norge har den lett till uppmärksammade tvister där domstolarna i Luxemburg har uttalat sig om hur EU-rätten ska tolkas.

I Sverige har det inte gått så långt som till domstol. I byggbranschen, där utstationering är vanligast, skriver de flesta utländska företag på det vanliga svenska kollektivavtalet precis som de gjorde innan Lavaldomen. Då måste de förstås tillämpa alla villkor och inte bara minimivillkoren.

Men de företag som inte har skrivit på har inte kunnat få något säkert svar, om de vill veta vilken minimilön de förväntas betala när de utstationerar byggnadsarbetare till Sverige. Parterna i branschen, Byggnads och BI, har nämligen varit oense om hur kollektivavtalet ska tolkas. Arbetsgivarna i BI har hävdat att det som i kollektivavtalet kallas grundlön är lägsta timlön för utstationerade arbetstagare. Byggnads menade däremot att ”grundlönen” enbart gäller för situationer då det inte går att arbeta, till exempel på grund av dåligt väder, och att lägsta timlön måste vara den som i realiteten betalas på orten.

Tio år lång strid

Om detta har organisationerna alltså stått och stångats med varandra i snart tio år. Ända till i våras. I samband med årets avtalsrörelse kunde de till sist enas om en kompromiss. Lägsta timlön för utstationerade byggnadsarbetare ligger nu lite högre än ”grundlönen”, men inte på den nivå som Byggnads tidigare hävdade. I minimilönen i utstationeringsdirektivets mening ingår dessutom tillägg vid skiftarbete, dykeriarbete och arbete i bergrum, övertidstillägg eller tillägg för obekväm arbetstid plus traktamenten och reskostnadsersättning ”när förutsättningarna för detta är uppfyllda”. Till det kommer semesterlön eller semesterersättning.

Enligt överenskommelsen mellan Byggnads och BI ska dessa villkor också användas som särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor när svenska myndigheter upphandlar byggentreprenader. Sedan den 1 juni i år är myndigheterna i vissa fall skyldiga att ställa upp sådana villkor.