Norden och Baltikum eniga om digital utveckling

Digitalisering innebär möjligheter, men är samtidigt lite skrämmande för många personer. På en av paneldebatterna på konferensen ställdes frågan vad som är det viktigaste som måste göras för att underlätta digitaliseringen:

- Att få folk att känna sig trygga, sa Alf Karlsson, statssekreterare för digital utveckling i Sverige.

Oron gäller både om man själv har de tekniska färdigheterna för att hänga med i utvecklingen och om digitaliseringen kommer att innebära att jobbet försvinner. Tidigare vågor av digitalisering har framförallt handlat om enklare arbetsuppgifter. Nu handlar det om algoritmer som ställer diagnoser, räknar ut försäkringar, robotar som bygger bilar och dataprogram som sedan kör bilarna.

- Det gäller att visa att digitalisering är något som medför fördelar för vanliga medborgare i deras egen vardag, sa Gerard de Graaf, chef för det direktorat som har ansvaret för att införa en fri digital marknad i EU.

Han gav själv två exempel på sådana förbättringar:

• Från 15 juni försvinner roamingavgifterna inom mobiltrafiken i EU. Därmed kan man utan risk för stora räkningar använda sin mobil, läsplatta eller laptop vart man än reser inom EU.
• EU vill förbjuda geoblockering, det vill säga att en Internettjänst man betalat för inte fungerar utomlands.

- Kommer detta att ändra världen? frågade Gerard de Graaf retoriskt.

- Nej, men det är viktigt för folks vardagsliv, sa han.

Inom EU är målet att införa en digital inre marknad (Digital Single Market). En sådan skulle kunna ge effektivitetsvinster på 415 miljarder euro per år till Europas ekonomi – ytterligare ett stort tal. Den digitala inre marknaden handlar bl. a. om att ta bort nationella hinder för transaktioner som sker på nätet.

- Allt handlar om storskalighet. Se på Google, Facebook eller Alibaba. När det svenska företaget Spotify lanserades 2009 gick det direkt vidare till USA, sa Gerard de Graaf.

EU är enligt honom för fragmenterat, vilket är skälet till att inget av de stora företagen inom det som kallas för plattformsekonomin, har utvecklats i Europa.

EU har ett eget index som mäter hur långt medlemsländerna (och Norge) kommit i den digitala ekonomin, kallat DESI. På det ligger Danmark, Norge, Finland och Sverige på de första fyra första platserna, medan Estland ligger på tionde plats.

Estland ligger emellertid främst i EU vad gäller tillgången på offentliga online-tjänster och landet har dessutom en nyckelroll under det kommande halvåret eftersom det får ordförandeposten i ministerrådet från 1 juli.

- Nästan 90 procent av våra invånare använder Internet och alla har en digital legitimation som de använder för att betala skatter, inom sjukvården och en mängd andra offentliga verksamheter. Vi kan till och med rösta digitalt och andelen som gör det är ökande, säger Urve Palo, IT- och entreprenörskapsminister i Estland, till Arbeidsliv i Norden.

- Som jag sa till en nordisk kollega: Han borde skaffa sig en våning i Tallinn eftersom det kommer att bli så många möten och konferenser där under de kommande sex månaderna.

Inom det nordiska ministerrådet, där Norge är ordförande under 2017, prioriteras digitaliseringen också högt. Sverige, som blir nästa ordförandeland, har redan lovat att följa upp den satsningen.

Även om avtalet som de åtta nordiska och baltiska länderna ingick i Oslo inte innehåller några öronmärkta pengar eller lagändringar – eller som det kallas på diplomatspråk: ”hårda åtgärder”, så var Jan Tore Sanner, Norges digitaliseringsminister, mycket nöjd.

- Avtalet visar på ett väldigt starkt engagemang från alla de nordiska och baltiska länderna. Vi är föregångsländer var för sig, men tillsammans kan vi bli ännu bättre. Vi är en region som är välintegrerad, men inte tillräckligt integrerad vad gäller digitala strategier.

Norden och Baltikum har liknande styrelsesätt, men mycket olika industristruktur. Regionen kan därför fungera bra som en ”digital sandlåda”.

Enligt avtalet ska länderna:

• underlätta användningen av personnummer och elektroniska id så att det blir lättare att använda tjänster över nationsgränserna. 
• underlätta rörlighet och utbyte av IKT-färdigheter.
• främja utbyggnaden av 5G både i städer och på landsbygden för att bana väg för nya innovativa tjänster.

De två stora telekomföretagen i Norden, Telia Sonera och Telenor, är positiva till avtalet. 

Mats Lundquist, foto: Camilla Svensk.

- Fördelen i Norden och Baltikum är att företagen, myndigheterna och forskningen samarbetar bra. Men Norden måste öka takten. Det sker också mycket i länder som Korea och USA. Japan ska arrangera sommar-OS 2020 och jobbar hårt för att utveckla de mest avancerade lösningarna innan dess, säger Mats Lundquist, som är vd för Telenor Connexion, som har ansvaret för uppkopplade affärslösningar i koncernen.

Henriette Wendt från Telia Sonera, som är chef för koncernens företagsutveckling, höll ett av talen på Digital North-konferensen:

- Datadrivna företagsmodeller kommer att fortsätta att ge en fantastisk tillväxt, generera nya företag och skatteinkomster samt skapa nya jobb. Problemet är att de flesta av dessa företag har utvecklats utanför vår region och även utanför Europa, sa hon.