Norden positivt till EU:s sociala pelare - men lönerna vill vi sätta själva

 Det var i våras som kommissionen bjöd in regeringar, intresseorganisationer och vanliga medborgare till samråd om ett utkast till något som den kallade en europeisk pelare för sociala rättigheter. Med ”pelare” menade kommissionen närmast någon form av gemensam europeisk strategi eller program där medlemsländerna skulle åta sig att sätta de sociala frågorna på dagordningen igen efter år av nedskärningar och ekonomisk kris. Med stöd av den skulle EU kunna driva på för att utjämna skillnader i medlemsländernas sysselsättnings- och socialpolitik, det vill säga allt från arbetsrätt och anställningsvillkor till utbildning, socialförsäkring och bostadspolitik. För euroländerna skulle det vara obligatoriskt att delta, men andra medlemsländer skulle också kunna ansluta sig.

De nordiska arbetsmarknadsministrarna skriver i ett gemensamt uttalande riktat till kommissionen att en pelare för sociala rättigheter är relevant för alla EU-/EES-länder. Goda arbetsvillkor är av grundläggande betydelse för medborgarna och dessutom nödvändiga i både EU- och EES-länder för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor för företagen.

I kommissionens utkast finns en rad förslag till principer som skulle vägleda medlemsländernas reformer på det sociala området. Men hur det ska gå till att få dem att faktiskt göra vad de förväntas göra framgår inte av utkastet. Enligt de nordiska arbetsmarknadsministrarna får det i varje fall inte innebära att kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna ändras. Med andra ord: EU ska inte ta över mer lagstiftningsmakt från medlemsländerna. I stället ska ”pelaren”, enligt ministrarna, lägga fast en gemensam vision och principer för ett mer välmående EU som kan genomföras med verktyg och processer som redan finns. Det de syftar på är procedurer som verkar genom politiskt tryck och inte genom bindande regler. Exempel på det är de gemensamma riktlinjer för sysselsättningspolitiken som EU-ländernas regeringar antar med jämna mellanrum och som varje land sedan förväntas rätta sig efter.

Arbetsmarknadsministrarna framhåller också den nordiska erfarenheten att det är möjligt att kombinera sociala framsteg med tillväxt och jobbskapande. Tillväxt och sociala framsteg förstärker varandra, och den sociala pelaren bör återspegla de faktorer som lett till de nordiska ländernas framgångar i det avseendet.

De understryker att olika länder har olika utgångspunkter och olika styrkor och utmaningar, och att en pelare för sociala rättigheter måste ta hänsyn till dessa olikheter.

På en punkt gör arbetsmarknadsministrarna en tydlig markering. I kommissionens utkast finns ett avsnitt om löner, där det talas om minimilöner och nivån på dem, och där det sägs att lönerna ska följa produktivitetsutvecklingen ”i samråd” med arbetsmarknadens parter. Här sätter arbetsmarknadsministrarna ner foten. Pelaren måste respektera den viktiga roll som arbetsmarknadens parter har i Norden. Deras autonomi och deras rätt att förhandla kollektivt om löner och andra anställningsvillkor måste upprätthållas. Arbetsmarknadsparternas nyckelroll och stora ansvar har i hög grad bidragit till att våra länder har haft så positiva resultat när det gäller sysselsättning och sociala frågor, understryker arbetsmarknadsministrarna.

Med utgångspunkt från de synpunkter som kommissionen får in fram till årsskiftet ska den lägga fram ett mer konkret förslag till europeisk pelare för sociala rättigheter under 2017.