Finländarna kämpar på trots ekonomiska problem

Men trots de ekonomiska motgångarna och en arbetslöshet som stiger bedömer de flesta i arbetslivet, ungefär 90 procent, ändå att deras psykiska och fysiska arbetsförmåga är mycket god eller ganska god.

Detta finns dokumenterat i arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer som tagit pulsen på arbetsplatserna ända sedan den förra ekonomiska krisen började 1992.

Däremot är osäkerheten på arbetsplatserna inför framtiden fortfarande stor, särskilt bland visstidsanställda, och stressen ökar när folk inte räcker till för att sköta alla uppgifter. Samtidigt omorganiseras nämligen arbetsuppgifterna och nya digitala arbetsredskap, inklusive sociala medier, kommer till.

Specialsakkunnig Maija Lyly-Yrjänäinen vid ministeriet säger att på lång sikt har många saker inom arbetslivet gått åt rätt håll, men förbättringarna har planat ut på senare år.

- Kompetensutvecklingen ökar och öppenheten på arbetsplatserna, men samtidigt jobbar många med en accelererande tidtabell.

Förbättringarna har avstannat

Överlag har stämningarna blivit mer pessimistiska ända sedan 2010 då den ekonomiska uppgången kom av sig. Arbetstagarna har fortfarande bra möjligheter att vara med och utveckla arbetet, särskilt jämfört med 2006 innan krisen kom, men förbättringen har avstannat. Skillnaderna beroende på socioekonomisk ställning är stora: högre tjänstemän har mer frihet att utforma sina egna jobb, medan arbetarna har mindre utrymme. Merparten av de som svarade anser ändå att de lär sig nya saker på arbetsplatsen. De flesta (54 procent) hade även fått någon form av utbildning som arbetsgivaren betalade, i snitt fyra dagar. När det gäller utbildning och fortbildning hör Finland till toppen bland EU-länderna. Möjligheterna att lära och utvecklas har under många år förbättrats, om än i allt långsammare takt.

Flextid har under de senaste tio åren spritt sig på arbetsplatserna och 56 procent av de svarande kunde flexa såväl under enskilda arbetsdagar som med hela lediga dagar.

Anställda med den mest kritiska inställningen till sina jobb finns inom den kommunala sektorn som står inför stora förändringar under de kommande åren då regeringen avser att minska antalet kommuner och dämpa den offentliga skuldsättningen. Flertalet kommunalt anställda anser att arbetsmiljön har försämrats ända sedan millennieskiftet. 

Barometern var baserad på 1741 intervjuer som Statistikcentralen gjorde hösten 2015 om förhållandena på arbetsplatserna. Resultaten presenterades i mitten av februari.

Finlands regering satte år 2012 målet att ha Europas bästa arbetsliv år 2020, men den här barometern berättar inte huruvida Finland är på rätt väg, trots de ekonomiska bekymren.

- Vi har ett annat projekt för uppföljning av det och 2017 görs en etapputvärdering, säger Maija Lyly-Yrjänäinen.