Nya regler ger svenska arbetstagare bättre skydd mot mobbning

Det är förhoppningen bakom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket, som innehåller tydligare regler för hur arbetsgivarna ska arbeta med frågor som rör organisatorisk och social arbetsmiljö.

Att arbetsgivarna är lika skyldiga att förebygga psykisk ohälsa som att förhindra olycksfall och fysiska sjukdomar framgår alldeles klart av den svenska arbetsmiljölagen. Men medan det finns massor av föreskrifter från Arbetsmiljöverket som förtydligar vad de ska göra för att förhindra fysiska skador, har det inte funnits några liknande bindande regler om psykiska hälsorisker. Åratal av försök att anta sådana har stupat på motstånd från arbetsgivarorganisationerna – tills nu. I oktober kom Arbetsmiljöverket till sist med föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. 

Chefer dömda för självmord

Det är inget tvivel om att de behövs. I Sverige står olika psykiska diagnoser bakom den största andelen långtidssjukskrivningar efter belastningsskador. Utan tydliga föreskrifter har det också varit svårt att använda de sanktioner som finns i arbetsmiljölagen för att driva på arbetsgivare som inte tar sitt ansvar för de anställdas psykiska hälsa. 

Förra året skakades Sverige av domen i det så kallade Krokommålet, där två chefer dömdes av tingsrätten för att ha orsakat en socialsekreterares depression och slutligen självmord. Trots att de visste att han mådde allt sämre på grund av att han kände sig mobbad av en arbetsledare vidtog de inga åtgärder på själva arbetsplatsen. I stället varslade de honom om avsked, vilket blev droppen för honom. 

I hovrätten blev cheferna emellertid frikända. Visserligen ansåg även hovrätten att de två hade varit oaktsamma och inte gjort vad de borde ha gjort enligt arbetsmiljölagen, och den anmärkte särskilt på hur dåligt de hade skött den utredning som skulle klarlägga ifall socialsekreteraren faktiskt blev mobbad av sin arbetsledare. Ändå hade de inte varit tillräckligt oaktsamma för att dömas till straff, menade hovrätten. Ett skäl var just att det inte fanns några tydliga föreskrifter om hur en mobbningsutredning borde gå till. Därmed måste man också tolerera ett större utrymme för felbedömningar och misstag.

Dålig utredning kan skada

Som ett svar på hovrättens dom påpekar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter att en undermålig utredning när det gäller kränkande särbehandling, det vill säga mobbning, kan vara skadlig både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt. Därför bör den som genomför en sådan utredning ha tillräcklig kompetens, kunna agera opartiskt och ha de berördas förtroende.

Andra frågor som tas upp är arbetsbelastning och arbetstidens förläggning.

När det gäller arbetsbelastning säger föreskrifterna att arbetsgivaren måste anpassa resurserna till hur mycket och hur svårt arbete arbetstagarna ska utföra. För att undvika en ohälsosam arbetsbelastning kan arbetsgivaren till exempel minska mängden arbete, ändra prioriteringen mellan olika arbetsuppgifter, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, använda andra arbetssätt eller öka bemanningen. Att en myndighet på detta sätt ska få ha synpunkter på bemanningen och mängden arbete hör till det som har varit svårt att smälta för arbetsgivarorganisationerna.

Detsamma gäller reglerna om arbetstidens förläggning. Visserligen sätter arbetstidslagen gränser för hur många timmar man får arbeta och anger hur mycket och hur ofta en arbetstagare ska få vila, men den säger inget om hur arbetstiden ska förläggas inom de ramarna. Här har arbetsgivarna alltså av tradition stor bestämmanderätt. 

Ohälsosam arbetstid

Med de nya föreskrifterna förtydligas arbetsgivarnas skyldighet att göra vad som behövs för att motverka att arbetstagarna blir sjuka på grund av hur arbetstiderna är förlagda. Som exempel på arbetstidsmönster som kan vara ohälsosamma nämner föreskrifterna skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass, mycket övertidsarbete och långa arbetspass, men också långtgående möjligheter att sköta jobbet på olika tider och platser kombinerat med förväntningar på att vara ständigt nåbar.

I jämförelse med de föreskrifter som handlar om fysiska hälsorisker är föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö fortfarande allmänt formulerade. Men de kommer att ge Arbetsmiljöverkets inspektörer något att stödja sig på, och de lär också öka arbetsgivarnas medvetande om att de måste bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete även när det gäller psykosociala hälsorisker.