OECD: Stor ökning av utlandsfödda läkare och sjuksköterskor

Flyktingkrisen, som har gjort att 800 000 personer ansökte om asyl i ett OECD-land under 2014, varav 600 000 i Europa, har med all rätt fått stor uppmärksamhet. Men antalet personer är ändå inte på samma nivå som den lagliga invandringen till OECD-länderna. Den var 2014 på 4,3 miljoner människor, en ökning med sex procent jämfört med 2013.

Det visar OECD:s årliga migrationsrapport, där ett eget kapitel i år handlar om migrationen av sjukvårdspersonal. Läkare som söker sig till de industrialiserade länderna kommer framförallt från Indien, medan Filippinerna är världens största exportör av sjuksköterskor. 

Filippinska sjuksköterskor svär eden under en ceremoni i General Santos City.

I de nordiska länderna finns det från 3,3 till 3,9 läkare per tusen invånare. Antalet sjuksköterskor varierar från 11,1 till 15,4 per tusen invånare. 

Jämför man andelen utlandsfödda läkare och sjuksköterskor i Norden är skillnaden stor. Finland har den lägsta andelen utlandsfödda läkare, 7,7 procent, och bara 2,4 procent utlandsfödda sjuksköterskor. I Sverige är 29,8 procent av läkarna födda utomlands och 13,9 procent av sjuksköterskorna:

Tal för Island finns inte i denna studie av OECD.

I det övriga OECD är skillnaderna ännu större. Mindre än tre procent av läkarna i Polen och Turkiet är födda utomlands, men 50 procent av läkarna i Australien och Nya Zealand är det. Andelen utlandsfödda sjuksköterskor i Polen och Slovakien är försumbar, men ligger på 30 procent i Schweiz.

USA, Tyskland och Storbritannien är de länder som flest vårdutbildade flyttar till. Efter den ekonomiska krisen 2008 flyttade också utländsk vårdpersonal från länder i södra Europa till Tyskland och Storbritannien.

Problem för avsändarländerna

För de länder som går miste om sin nyutbildade vårdpersonal skapar detta problem för sjukvården. Världshälsoorganisationen, WHO, införde 2010 en global uppförandekod för hur internationell rekrytering av sjukvårdspersonal bör fungera. (Global Code of Practice on the International Recruitment of Health Personnel,WHO, 2010). Samtidigt har OECD-länderna ökat sin utbildning av sjukvårdspersonal, vilket bromsat invandringen något. Vissa länder, som Finland, Irland och Tyskland har också inlett ett samarbete om utbildningen och rekrytering av sjukvårdspersonal med avsändarländer, för att förhindra att det uppstår problem.

Generellt sett är sysselsättningen inom sjukvården mindre känslig för ekonomiska konjunkturer än andra delar av ekonomin. Det totala antalet läkare och sjuksköterskor har fortsatt att öka inom de flesta OECD-länder, även om takten minskat på grund av krisen. 

Åtstramningar i den ekonomiska politiken har inte heller i hög grad drabbat sjukvårdspersonalen i de länder som påverkats mest av den ekonomiska krisen. Vissa länder, som Grekland, har emellertid fattat beslut om att tillfällig arbetskraft inte får användas och att bara en av fem personer som slutar ersätts.