Bankpersonalen i Island mår sämre efter bankkraschen

En av Landsbankis lokaler i Reykjavik.

Banktjänstemän som har upplevt uppsägningar på arbetsplatsen men själva behållit sina jobb mår sämre än de som fick uppsägningsbrev och har hittat ett nytt jobb. De som har varit tvungna att genomgå stora förändringar på arbetsplatsen mår också mycket dåligt. De känner sig ängsliga, har svåra bekymmer och lider av sömnsvårigheter och depression.

Detta framgår av doktoranden Ásta Snorradóttirs undersökning av den isländska bankpersonalens hälsa 2009 och 2011. 

En stor majoritet av bankpersonalen är kvinnor som har direktkontakt med kunderna. Kvinnorna är i genomsnitt lågutbildade och äldre än den manliga personalen. De högutbildade är huvudsakligen män. Universitetsutbildade banktjänstemän kände sig osäkra i krisens början eftersom uppsägningarna mest drabbade universitetsutbildad personal. De högutbildade känner sig nu mindre osäkra eftersom en viss balans har uppnåtts inom banksektorn. Men de lågutbildade är ängsliga och fortsättningsvis oroliga för att förlora sina arbetsplatser.

Männen har inte mått lika dåligt som kvinnorna. Doktoranden Ásta Snorradóttir säger att speciellt kvinnlig bankpersonal mår dåligt, både enligt undersökningen 2009 och 2011. Hon säger att en större andel män än kvinnor snabbt fick nya jobb.

Friðbert Traustason är ordförande för Samtök starfsfólks fjármálafyrirtækja, SSF, som är Islands motsvarighet till Finansförbundet i Sverige. Han har siffror som visar att bankpersonalens hälsa har försämrats kraftigt de senaste åren.

Dubbelt så många

Antalet bankanställda som har vistats på en hälsoklinik har fördubblats från 2008 till 2012. Antalet förbundsmedlemmar som har fått psykiatrisk behandling har ökat med hälften  under samma period. Antalet medlemmar som har uppsökt sjukgymnast har också ökat med närmare 50 procent.

Friðbert Traustason anser att kritiken som riktas mot bankerna går ut över den kvinnliga bankpersonalen, eftersom det är kvinnorna som jobbar i direktkontakt med kunderna. Prestationskraven har ökat. Bankerna kräver nuförtiden att personalen hinner slutföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, man får inte jobba övertid.

Fler arbetsuppgifter

Friðbert Traustason säger att antalet bankanställda är mindre nu än 1992-1993 medan arbetsuppgifterna har ökat kraftigt. Det förorsakar extra stress för dem som sitter kvar när kollegorna lämnar arbetsplatsen.

- De frågar sig: Varför inte jag? Och det förorsakar extra stress och ger skuldkänslor som kan bli jobbiga, säger Traustason.

Friðbert Traustason kritiserar regeringen som talar om att försvara kvinnornas arbetsplatser. Han hävdar att det först och främst är fråga om jobb inom vården och undervisningen, inte inom finanssektorn.

- Regeringen försvarar inte kvinnors jobb inom finanssektorn. Det är underligt eftersom banktjänstemännen trots allt har lite bättre löner än kvinnor som jobbar inom vården och skolan, säger Friðbert Traustason.

Nedskärningar har också ägt rum inom kommunerna.  Doktoranden Hjördís Friðbertsdóttir vid Islands universitet har undersökt hälsan bland kommunala tjänstemän och säger att också de mår sämre än tidigare.

- Sjukfrånvaron har ökat sedan kraschen men de plikttrogna kommer till jobbet trots att de är sjuka. De vill inte öka pressen hos arbetskamraterna, säger Hjördís Friðbertsdóttir.