Facken kräver bättre A-kasseregler för gränspendlare

- Det viktigaste gränshindret just nu är att komma till rätta med A-kassan. Motiven för att söka jobb i ett annat nordiskt land kan vara att få ett intressantare jobb, men ofta är skälet att man riskerar att bli, eller redan är, arbetslös i Sverige.  Då är det inte rimligt att man ska riskera att förlora sin rätt till inkomstbaserad arbetslöshetsersättning för att man väljer jobb i ett annat nordiskt land framför arbetslöshet, säger Maria Karlman Noleryd på NFS, som deltog i uppvaktningen.

NFS verkar aktivt för att undanröja de gränshinder som sätter käppar i hjulet för de nordbor som önskar arbeta i annat nordiskt land och för visionen om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Frågan har funnits länge på dagordningen i det nordiska samarbetet och under 2012, då Norge var ordförandeland i Nordiska Ministerrådet, skedde en noggrann kartläggning av de olika gränshindren. En rad gränshinder kunde också lösas, bland annat rätten till rehabilitering. Tidigare fick den som jobbat i till exempel Norge eller Danmark men varit bosatt i Sverige åka till arbetslandet för att ha rätt till denna form av hjälp. Detta är nu ändrat, så att man i framtiden kommer att kunna få rehabilitering där man bor. Ändringen kommer att träda i kraft så snart beslutet som är en del av en nordisk social konvention ratificeras.

Ett av de gränshinder som fortfarande är olöst och som kan skapa problem för de många svenskar som jobbar i framför allt Danmark och Norge är de svenska reglerna i arbetslöshetskassan. Det var detta LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, TCO:s ordförande Eva Nordmark och Saco:s ordförande Göran Arrius särskilt ville uppmärksamma arbetsmarknadsminister Hillevi Engström på. Under Sveriges ordförandeperiod är hon också just nu ordförande i Nordiska Ministerrådet för Arbetsliv.

48 000 svenskar pendlar till något av de andra nordiska länderna och svenskarna är i särklass de som i störst utsträckning rör sig på den nordiska arbetsmarknaden. För dessa svenskar riskerna A-kassan att vara ett gränshinder. De andra ländernas A-kassor är konstruerade på andra sätt, vilket gör övergångarna mellan arbete och arbetslöshet lättare.

När man som svensk börjar jobba i ett annat nordiskt land ska man gå med i det landets arbetslöshetskassa, även om man fortfarande bor i Sverige. När man sedan återvänder till den svenska A-kassan får man räkna tiden i det andra landet, men bara om man omedelbart anmäler sig till den svenska A-kassan. Annars uppfyller man inte de krav som den svenska A-kassan kräver och faller utanför försäkringen. Ett annat problem är till exempel om en gränsarbetare blir uppsagd med ett avgångsvederlag i Danmark. Då räknas man, på grund av avgångsvederlaget, enligt svenska regler som om man fortfarande är anställd av sin danska arbetsgivare. Det innebär att man inte får bli medlem i den svenska A-kassan. Resultatet blir att försäkringsperioden bryts och den arbetslöse hamnar på grundnivån i A-kassan, vilket är betydligt läge än om man har en obruten försäkringsperiod och är berättigad till inkomstbaserad A-kassa.

 - Som reglerna ser ut idag har man bättre chans att kunna bli medlem i svenska A-kassan direkt om man tackar nej till erbjudet avgångsvederlag i annat nordiskt land. Man hamnar mitt emellan bosättnings- och arbetslandets regler, säger Maria Karlman Noleryd.

Hillevi Engström gav inga löften under mötet, men lyssnade intresserat till problematiken, berättar Maria Karlman Noleryd. I en artikel i TCO-tidningen någon dag senare säger arbetsmarknadsministern att gränshinderfrågorna är prioriterade under 2013, men går inte närmare in på problemen med den svenska A-kassan. NFS fortsätter sitt arbete för att undanröja de regler i A-kassan som hindrar arbetskraftens rörlighet, men också andra gränshinder som försvårar den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.

- Vi kommer att fortsätta jobba med detta i år, ja längre om det behövs, säger Maria Karlman Noleryd.