Islands nya arbetsmarknadspolitik med fokus på unga män

Den isländska regeringen grundade för två år sedan en arbetsgrupp med två syften; att motverka arbetslösheten och utforma en övergripande arbetsmarknadspolitik för Island. Utredningen om arbetsmarknadspolitiken blir klar vid årsskiftet. Men redan nu är det tydligt att man måste satsa mer på utbildning, speciellt yrkesutbildning för unga män.

Arbetskraften i Island kan delas upp i tre lika stora grupper; universitetsutbildade, de som har gymnasieutbildning och de som endast har gått grundskolan. 32-33 procent av islänningarna har endast grundskoleexamen. De lågutbildade är alltså en långt större grupp i Island än i övriga Europa.

- Vi ser också att nu när krisen nästan är över får den här gruppen fortfarande inte jobb för att arbetsplatserna kräver utbildning, säger Runólfur Ágústsson, styrelseordförande för Vinnumálastofnun - Islands motsvarighet till Arbetsförmedlingen i Sverige och NAV i Norge.

Island har alltid haft många lågutbildade. Unga islänningar har i större utsträckning än sina jämnåriga i övriga Europa slutat skolan utan avklarad examen. Ungdomarnas avhopp är ett stort problem och någonting måste göras för att få ungdomarna att slutföra sina studier inom rimlig tid.

Tidigare inom fiskindustrin

Rektor Valgerður Gunnarsdóttir är ordförande för Skólameistarafélags Íslands, Islands motsvarighet till Sveriges skolledarförbund. Gunnarsdóttir är oroad för unga isländska män. Trots att 95-98 procent av Islands ungdomar påbörjar gymnasieutbildningen när de har slutfört grundskolan hoppar pojkarna av under ett tidigt skede.

Gunnarsdóttir säger att tidigare slutade pojkarna skolan för att börja jobba inom fiskindustrin men de har inte den möjligheten längre. Gunnarsdóttir anser att orsaken till problemet är att ungdomarna till stor del är oförberedda för gymnasiestudierna när de börjar gymnasiet.

- De behöver stor hjälp för att kunna utföra sina studier, säger hon oroad.

- Vi har inga undersökningar som visar hur de har kommit så här långt utan att ha fått den hjälp de behöver, fortsätter hon.

- När ungdomarna inte klarar av gymnasiestudierna försvinner de från skolan, säger hon.

Satsa på utbildning

Gunnarsdóttir anser att det är viktigast att islänningarna blir medvetna om att gymnasiet behöver mer pengar för att hjälpa det stora antalet elever som börjar sina gymnasiestudier varje år.

- Många behöver så mycket hjälp att vi inte har manskap eller tillräckligt med resurser, säger hon.

Gunnarsdóttir anser att man i framtiden borde förstärka yrkesutbildningen i Island så att unga isländska män som har mycket energi och behov för att arbeta hårt får möjligheten att utbilda sig till duktiga yrkesarbetare. Hon tycker att detta kunde göras i samarbete med näringslivet.

Målsättningen

Hälften av alla arbetslösa är lågutbildade i Island. Arbetslösheten just nu är i genomsnitt 7 procent i Island, men bland universitetsutbildade är arbetslösheten ungefär 3 procent. Också Ágústsson anser att den isländska arbetsmarknadspolicyn borde satsa på vidareutbildningen av de lågutbildade. Målsättningen är att andelen lågutbildade i framtiden skulle vara högst 10 procent.

- Det kommer att bli dyrt att satsa kraftigt på vidareutbildning men det är viktigt att fatta beslut om vilka åtgärder vi ska vidta och vilken tidtabell vi har, säger Ágústsson.

- Policyn är det som är viktigast. När den är klar ska vi sätta igång, förklarar han.

Arbetsmarknadspolicyn ska alltså vara klar vid årsskiftet. Och då ska det också vara klart hur tidtabellen ser ur och hur projektet skall finansieras.