Finland får ny regering med mindre makt för kvinnorna

Vid Riksdagsvalet den 17 april blev den stora vinnaren det populistiska Sannfinländarna, som fick hårsmånen färre röster än Samlingspartiet, 19,1 mot 20,4 procent. Samlingsregeringen som nu bildats är ett sätt för de övriga partierna att bilda gemensam front mot det starkt EU-krittiska Sannfinländarna som vill rösta nej till EU:s räddningspaket för Grekland, Portugal och Irland.

Den nye arbetsministern bir socialdemokraten Lauri Ihalainen, 64 år. Han var fram till 2009 ordförande för Finlands Fackförbunds Centralorganisation, FFC, som är motsvarar LO. Den positionen hade han i 19 år. ” Han ger ett sävligt intryck men är en slipad förhandlare som är väl insatt i arbetsmarknadsfrågor”, enligt Hufvudstadsbladet presentation av honom. Ihalainen är utbildad till timmerman men engagerade sig i facket redan 1970 då han valdes till ungdomssekreterare vid FFC.

Framgången för Sannfinländarna, som ökade sin representation i Riksdagen från 5 till 39 ledamöter, handlade mycket om ett uppdämt EU-motstånd.

Det enda partiet förutom Sannfinländarna som inte ingår i Katainens ”sixpack” är Centerpartiet, som leds av den nu avgående statsministern Mari Kiviniemi. Valet i april blev det sämsta sedan 1917. Partiet fick 15,8 procent av rösterna, en nedgång på 7,5 procent. Mari Kiviniem kallade resultatet för katastrofalt och sa att partiet skulle gå i opposition

Det finska Centerpartiet är unikt. Innan årets val har det haft ett väljarstöd på över 20 procent under nästan 100 år trots att Finland förvandlats från ett jordbrukssamhället förvandlats till ett industri- och servicesamhälle. Systerpartierna i Norge och Sverige har båda ett väljarstöd på drygt sex procent. I resten av Europa finns inga stora centerpartier med undantag för Estland.

Finland förlorar därmed sin andra kvinnliga statsminister - Anneli Jäätteenmäki var statsminister 2003. Även hon var från Centerpartiet.

Det gör samtidigt att Finland faller ned från förstaplatsen på Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Innan regeringsskiftet hade Finland 15 av 40 möjliga poäng, inte minst för att landet både hade en kvinnlig president och en kvinnlig statsminister. Nu får Finland visserligen en kvinnlig finansminister för första gången, men kommer inte upp i mer än 10 poäng.

Eftersom det också skett andra förändringar sedan den 8 mars, då barometern presenterades för första gången är rangeringen som följer:

Sverige har fått extra poäng för att Eva Nordmark valts till ordförande för fackförbundet TCO, medan Norge ligger kvar på nio poäng eftersom förändringarna tar ut varandra. Ingelin Killengren slutar som polischef medan Helga Haugland Byfuglien den 27 mars i år utnämndes till preses bland biskoperna, vilket kan jämföras med titeln som ärkebiskop. Hon tillträder i augusti i år.

I Sverige har kvinnorna förlorat en viktig position som inte ingår i AiN:s barometer. Håkan Juholt har tagit över som ordförande i det socialdemokratiska partiet, efter Mona Sahlin. Nyligen meddelade Maud Olofsson att hon kommer att avgå som ordförande i Centerpartiet.