De senaste årens försök att höja den allmänna pensionsåldern i Finland från 63 till 65 eller högre har långsamt tagit skruv. Den faktiska pensionsåldern stiger efter pensionsreformen 2004 sakta och är nu uppe i drygt 60,4 år. Siffran 65 har visat sig ha enorm politisk explosionskraft. I sig är såväl politiska partier som arbetsgivare och fackföreningar överens om att dagens 25-åringar måste jobba tre år längre än de som i dag pensioneras.
När det kommer till konkreta åtgärder blir det annat ljud i skällan.
Finland går till riksdagsval i april och nästa regering får ta över vad som tycks ha blivit en evighetsfråga. För två år sedan kläckte den dåvarande statsministern Matti Vanhanen (centern) en idé i skidspåret, tankar som han snart hade delat med sig till sina kolleger i regeringen och parterna på arbetsmarknaden. Han ville ensidigt höja pensionsåldern till 65.
Svaret blev ett ramaskri från facket och vänstern. Vanhanen fick ge sig. Sedan dess har frågan legat på utredningsbordet. I början av mars presenterades tre nya expertrapporter som pekar på åtgärder för att dels få folk att trivas och orka längre i jobbet, dels att med olika åtgärder göra det svårare att få ut en tidig pension.
Förbättrad företagshälsovård är ett område som experterna vill satsa på. En slutsats är att lagstiftningsvägen är det väldigt svårt att höja pensionsåldern.
Det är ändå klart att regeringen under sina sista månader inte gör några nya försök att öppna diskussionen utan frågan om högre pensionsålder kommer att överskugga valkamperna. Statsminister Mari Kiviniemi, också centerpartist, har bestämt slagit fast att det här blir en av regeringsförhandlingarnas knäckfrågor, kanske den svåraste.
Finland har en av Europas mest knepiga ålderstrukturer där försörjningsbasen blir allt snävare under de kommande åren i takt med att de stora årskullarna går i pension. Fram till 2025 minskar antalet yrkesverksamma med 150 000 personer.
I motsats till de övriga nordiska länderna har Finland heller inte haft någon arbetskraftsinvandring att tala om.
Behovet av att reformera det finländska pensionssystemet utgår inte från att systemet i sig är ur funktion utan att fler måste jobba längre för att generera skatteintäkter som i sin tur garanterar att välfärdstjänsterna kan finansieras.
Utredningsarbetet fortsätter fram till riksdagsvalet och tanken är att konkreta förslag ska presenteras som kan skrivas in i politikprogrammet för nästa regering.
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.