Unga vet vad unga behöver - om utsatthet, arbetslöshet och åtgärder

- Vilka förutsättningar har jag att ge de unga premisser, när jag har vuxit upp i en annan tid? Vi vuxna måste kliva ut ur rollen som dem som levererar villkoren för vilken hjälp unga behöver. Det är inte nödvändigtvis så att vi, i min ålder, vet vad ni behöver, sa Tone Mørk, direktör på Nordens Välfärdscenter och syftade på den stora samhällsförändring som skett sedan hon var ung på 70-talet.

Lunchdebatten hölls dagen innan Nordiska Rådets session startade i Stockholm och med på podiet satt fem ungdomspolitiker från de nordiska länderna som samlats, bland annat för att senare vara observatörer på Nordiska Rådet. På scenen satt också fem ungdomar med egen erfarenhet av utanförskap, både i skola och i arbetsliv. De, liksom de politiskt aktiva, kommer att fortsätta vara inspiratörer till det nystartade projektet. Det är visserligen inte specifikt riktat till ungdomar men ungdomar är en viktig målgrupp, eftersom de är mer utsatta på arbetsmarknaden än andra.

I Sverige är 25,8 procent av unga mellan arton och 26 år arbetslösa, i Finland 21, 4 procent och även om siffrorna är lägre i de övriga nordiska länderna stiger arbetslösheten för de unga i alla nordiska länder. Särskilt svårt på arbetsmarknaden är det för funktionshindrade ungdomar och för de med en utländsk bakgrund. Projektet drivs därför också tillsammans med Nordiska Handikappolitiska rådet.

Det börjar i skolan

Tanken är att ungdomar är de som kan ge det bästa perspektivet på ungdomars arbetslöshet och utanförskap. Vad är deras förklaring till att så många ungdomar hoppar av skolan och vad tänker de om sitt framtida arbetsliv?

- Jag kan inte sitta stilla länge och orkar inte skriva och läsa hela dagen. Jag hade velat ha ett projekt som riktade sig till oss som inte orkar sitta stilla hela dagarna. Det behövs bra, starka lärare men också omsorgspersoner, berättade Fredrik Hagen från Norge.

Han efterlyste en skola som anpassar sig efter de olika elevernas förutsättningar och där alla eleverna har en given plats.

- Alla ungdomar och människor behöver respekt och känsla av sammanhang för att utveckla sina talanger. Man behöver också känna sig trygg och det gjorde inte jag. Skolan var en farlig miljö och därför hoppade jag av, sade Maria Norman från Sverige.

- Skolan idag är anpassad efter en alltför snäv norm och det är bara samhället som förlorar på det. Faller du utanför så kvittar det om du är begåvad. Man måste börja värdera olika talanger och intelligenser i mycket högre grad, sade en annan av debattörerna

Ta ungdomarna på allvar

Skolan ska ge kunskap för att gå vidare i olika yrken och flera av ungdomarna efterlyste mer individanpassning, mer lärande om att starta eget och entreprenörskap, men också träning i sociala förmågor för att lättare kunna sälja sig själva på en framtida arbetsmarknad.

Björn Nordén från ”Jobba i Västerås” berättade om hur man där tar utgångspunkt i vilken arbetskraft som arbetsgivarna kommer att behöva i framtiden och kopplar ihop den arbetslöse unge med en arbetsplats. Eddie Eidsvold från Stavanger berättade om sitt värstingprojekt, kallat ”Pöbelprojektet”, där 85 procent av deltagarna nu är på väg i jobb.

- Det viktigaste är att ta dem på allvar. Att fråga ”vad drömmer du om”,”vad önskar du att bli?”, sade Eddie Eidsvold.

Några av de unga politikerna önskar att det ska skapas en nordisk idépool, där goda erfarenheter av projekt mot utanförskap samlas och där man kan lära av varandra. De unga måste inkluderas i arbetslivet. Ytterst handlar det om välfärdsstatens vara eller inte vara.

- Vi i Norden har inte råd att låta arbetsföra människor gå utan jobb om vi ska upprätthålla den nordiska välfärdsmodellen, sade Välfärdsutskottets ordförande, Siv Friðleifsdóttir, som avslutade debatten.