Utmaningen för Idrottsföreningar är att attrahera dem som ännu inte blivit engagerade. Särskilt dem som behöver stöd på vägen mot ett hälsosammare liv och vill bli mer delaktiga i samhället. Det handlar om mer än muskler.
- Träningen gör mig fysiskt starkare. Men det är mycket mer än så. Den ger också disciplin, mental styrka, bättre självförtroende och upplevelsen av att uppnå någonting.
Konstaterandet fälls av Mattej Petrovic. Han är 23 år gammal och har börjat sin drömutbildning två veckor innan Arbeidsliv i Norden träffar honom i Boost by FC Rosengårds lokaler i Malmö dit han återvänt för intervjun.
- Jag satt hemma i fyra år och gjorde absolut ingenting. Sedan den förste september går jag på yrkeshögskolan och studerar spelprogrammering på engelska, säger han inte utan stolthet för vägen dit har inte varit spikrak.
Mattej Petrovic.
För trots att Mattej Petrovic är licensierad privat tränare kunde han inte på egen hand ta sig ur passiviteten.
- Hade inte Boost pushat mig hade jag inte sökt någon utbildning. Tack vare att jag här hade regelbundna möten med min handledare och deltog i det motivationsstärkande programmet fick jag repeterat det jag redan visste om vikten av rutiner och annat för att må bra. Personalen här är så engagerad och så tjatade de på mig. Det hjälpte, säger han.
Så lyder devisen för FC Rosengård, fotbollsföreningen vars vision är ”att skapa ett jämlikt Malmö som inkluderar alla områden och människor. Där alla barn och familjer vågar tro på sina drömmar och har mål för framtiden. Både på och utanför plan.”
Föreningen står på två olika ben. Ett ben handlar om fotboll där föreningens damlag vunnit 13 SM-guld. Ett annat är socialt där Boost by FC Rosengård är ett av flera initiativ.
Boost, det vardagliga namnet, är en ideell förening där människor mellan 18 och 29 år utan sysselsättning får personlig vägledning och hjälp med att sätta upp egen plan och målsättning. Vägen dit går via Arbetsförmedlingen.
Sedan starten 2011 har Boost lyckats slussa 40 och 45 procent av deltagarna vidare, i första hand till studier.
För tillfället är 80 personer inskrivna. En av dem är Bella Petrén, 25 år. Hon började på Boost för ett halvår sedan.
- Jag går det motivationsstärkande programmet och det gör att jag blivit bättre på att uttrycka mig och att kunna säga ifrån och även att hjälpa andra, säger hon.
Bella Petrén.
Bella Petrén gymmar på fritiden och kör gärna styrketräning.
- Jag har klarat ett marklyft på 120 kilo, säger hon. Ett lyft som Arbeidsliv i Nordens utsända knappt ens vågar drömma om att kunna göra.
Jesper Henningsson började på Boost för två månader sedan. Han fyller snart 23 och är redan igång med att plugga körkortsteori och är introducerad till motivationsstärkande programmet.
- Nu gymmar jag bara någon gång då och då och märker hur musklerna förtvinar. Jag höll på med pingis när jag var yngre, men slutade när klubben gick i konkurs. Nu hoppas jag få tillbaka motivationen att börja igen för jag vill verkligen utvecklas i den sporten, säger han.
Jesper Henningson.
Ann Sigvant är verksamhetschef för Boost by FC Rosengård. Hon poängterar den holistiska syn som präglar verksamheten.
- Vi jobbar med hela människan. Därför kan de som kommer till oss välja mellan tre spår:
• Ett studiespår med anpassad studietakt, individuell studieplanering och hjälp med att navigera i utbildningssystemet
• Ett arbetsspår för att optimera sitt CV, behärska intervjuer och planera sin karriär.
• Ett hälsospår där fokus ligger på kopplingen mellan träning och hälsa samt hur det går att få bättre struktur i vardagen med hjälp av kost, sömn och hantering av psykisk ohälsa.
Många rör sig mellan spåren och kan vara delaktiga i alla tre.
- För mycket stillasittande blir lätt en ond cirkel, flikar Majlinda Ismaili, vägledare på Boost, in.
- Därför promenerar vi ofta. Där kan alla vara med. Ibland gör vi det med en app som berättar om Malmös historia. Det blir socialt samtidigt som vi rör på oss.
Andra fysiska aktiviteter som ungdomarna hos Boost haft möjlighet att testa är badminton, trampbåt i Malmös kanaler, utegym, yoga och kampsport.
- Vi försöker introducera olika sporter och många gånger är det ungdomarna som kommer med förslag. Älskar jag min kropp vill jag vara rädd om den. Då blir hälsospåret något naturligt, säger Majlinda Ismaili.
Boost by FC Rosengård drivs som ett samverkansprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen i Malmö stad och elva kranskommuner.
Arbeidsliv i Norden får ett samtal med Mario Filipovic, chef för Ungdomssektionen på Arbetsförmedlingen i Malmö.
- När ungdomarna kommer till oss har samhället inte kunnat ta hand om dem. Förutsättningen för att Arbetsförmedlingen ska kunna hjälpa dem vidare är samarbete med organisationer som Boost som ger ungdomarna de insatser som de behöver för att bli anställningsbara. Vi har inte själva de hälsofrämjande resurserna utan måste använda ideella föreningar som kan erbjuda detta, säger Mario Filipovic.
Nuvarande avtal mellan Boost och Arbetsförmedlingen löper ut vid årsskiftet. För att kunna fortsätta samarbetet är en projektansökan inlämnad till Europeiska socialfonden . Svar på ansökan väntas i slutet av november.
- Arbetsförmedlingen måste samverka med flera aktörer som hjälper oss med att få fler att komma i arbete. Vi klarar det inte själva utan behöver näringslivet, kommunerna och civilsamhället. God hälsa spelar en stor roll för att lyckas. Både för individen och för samhället i förlängningen, säger Mario Filipovic (bildet).
Unga som står utanför arbetsmarknaden har ökat väsentligt efter pandemin och fortsätter öka, enligt Filipovic. För tillfället är 2 118 ungdomar mellan 16 och 24 år och 2 274 mellan 25 och 29 år inskrivna på Arbetsförmedlingen Malmö.
Tro på din dröm – som arbetssökande och som fotbollsspelare
- Grundläggande är att arbeta med sociala värderingar, demokrati, respekt och inkludering, säger Majed Alabdallah. Han har nyligen blivit FC Rosengårds förenings- och talangutvecklare för klubbens pojksida.
Den här höstterminen hade FC Rosengård en kö på två hundra barn till sin fotbollsskola. Hundra av dem fick en plats.
- Syftet är att locka barnen till en rolig och aktiv fritid utanför skolan. Vi har även läxläsning och lässtunder där vi läser böcker med fotbollstema för att träna på empati, solidaritet, att vara en bra kamrat och att respektera domarens beslut.
För att alla ska kunna delta i fotbollsträningen inrättade FC Rosengård 2022 Segerfonden döpt efter Caroline Seger, under många år lagkapten för klubbens damlag och även med en fast plats i Sveriges landslag.
”Medel ska beviljas de som verkligen behöver det. Det kan handla om tränings- och cupavgifter, transporter, utrustning och liknande. Såväl företag som privatpersoner kan stötta Segerfonden.”
Bland Majed Alabdallahs arbetsuppgifter ingår att engagera föräldrarna till spelarna som är mellan 5 och 12 år gamla.
- Rosengård har en internationell befolkning och här finns många föräldrar som inte har kunskap om föreningslivet och heller inte talar svenskar. För många är det en helt ny tradition att vara aktiv i en förening och det är en stor utmaning för mig att inspirera dem och få dem att inse att när de blir aktiva blir de också mer inkluderade i samhället.
Ja, vilken betydelse har idrotten för samhället? Och kan den rent utav lösa en del av våra samhällsutmaningar? Frågan ställdes under Ystad summit i september i år, ett årligt återkommande evenemang där aktörer inom ideell sektor, politik, samhälle och näringsliv tillsammans med privatpersoner träffas för att diskutera frågor som rör dagsläget och framtiden.
Johan Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, var en av paneldeltagarna i två av fyra programpunkter – av totalt 80 – som handlade om idrott.
Idrottens samhällsnytta har olika dimensioner, säger han till Arbeidsliv i Norden.
- Vi vet att människor mår bra på olika sätt både fysiskt och mentalt av fysisk aktivitet och att det kan motverka depression och på så sätt bidra till folkhälsan.
- Den kan också vara en väg in i samhället för både barn och vuxna. Föreningsidrotten är så pass organiserad att den kan vara ett sätt att bryta isolering och lära känna nya människor. Här finns sociala aspekter på föreningsidrott.
- Saknar man jobb eller har ofrivilligt tid över så tänker jag spontant att idrotten kan vara en väg till att få meningsfull fritid. Och allt föreningsliv har en välkomnande struktur. Kommer jag dit och säger att jag vill vara med blir välkomnad.
En annan programpunkt om idrott under dagarna i Ystad hade rubriken Hälsoklyftan eskalerar – är hälsa bara för de rika? Som utredare vid Centrum för idrottsforskning har Johan Norberg medverkat i två rapporter som undersökt detta:
• Idrott och segregation – om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle
• Idrotten och (o)jämlikheten – I medlemmarnas eller samhällets intresse?
Det korta svaret Johan Norberg ger till Arbeidsliv i Norden är att vid jämförelse mellan Sveriges kommuner så följer idrotten samma mönster som rankningen för inkomst och hälsa.
- Generellt sagt mår idrotten mycket bättre i villaområdena. Betydligt sämre på landsbygden. Det går som en röd tråd genom alla analyser.
Centrum för idrottsforskning verkar som ett oberoende stöd till svenska regeringen och utför analyser för att undersöka statusen för idrotten.
- Idrotten är självständig med pengar från staten. De senaste åren har det legat på 2,3 miljarder per år. Därför måste det finnas en tredje part som är tillräckligt fri från idrotten och kan analysera hur pengarna används, säger Johan Norberg.
För närvarande pågår det i Sverige ingen vetenskaplig forskning kring idrottens betydelse för arbetssökande.
- Självklart finns det behov av sådan forskning. Här finns många frågor att titta på. Idrotten kan inte lösa samhällsproblem som segregation, utanförskap och arbetslöshet, men kan vara ett viktigt stöd, säger Johan Norberg.
är en verksamhet som använder idrottens möjligheter till att stärka de som vill ut i jobb och som även underlättar integrationen. Mattej Petrivic, till vänster har just kommit in på sin drömstudium tack vare Boost, Bella Petrén gymmar på fritiden och kör gärna styrketräning, medan Jesper Henningsson har börjat på det motivationsstärkande programmet.