När globala försörjningskedjor hotas ökar intresset för hemtagning av verksamheter

- Produktionskostnaderna i så kallade låglöneländer har ökat och har över tid närmat sig dem i EU. I synnerhet för tillverkning med hög automation, som avancerade tillverkningsprocesser vid elektroniktillverkning eller vid produktion av medicinteknik och läkemedel. Där är kostnadsskillnaderna för löner numera så pass liten att det inte ger stora vinster att behålla produktionen utomlands.

Det säger Martin Grauers till Arbeidsliv i Norden. Han startade i mitten av 2010-talet konsultföretag Reach, som hjälpte kunder bland annat med tillverkning och logistik samt med att flytta eller optimera verksamheter.

Idag är han vd för svenska delen av DANX, ett logistikföretag för tidskritiska transporter, främst av reservdelar till it- och till bilföretag.

- Som svensk och en del av näringslivet har jag försökt att finna produktionsmöjligheter i Sverige. Efter att ha sett exempel där det lyckades väldigt bra med att flytta hem verksamheter håller intresset i sig och det är också ett samhällsintresse.

Större krav på flexibilitet

Minskade löneskillnader är inte den enda anledningen till att svenska företag tar hem produktionen. Pandemin och händelser under de senaste åren som blockeringen i Suezkanalen 2021 orsakad av en fartygsolycka har påverkat svenska företags intresse för hemtagning, även kallad reshoring, resonerar Martin Grauers.

- När det blir störningar globalt inser företagen att de inte kan leverera till kunden så effektivt som utlovat. Avståndet gör att störningarna blir stora, medan avstånden inom Europa endast innebär ett par dagars transport till där marknaden finns. Den flexibiliteten har ett värde i sig, säger han.

En annan anledning till hemtagning är att värna om de samhällskritiska funktionerna där tillgången till produkter, till exempel försvarsrelaterade eller rör tillgången till läkemedel eller läkemedelsutrustning, behöver säkras.

-Där finns det ett värde av att välja länder med låg politisk risk och inte ha tillverkningen i riskabla länder där den kan komma i fel händer, säger Martin Grauers.

Teknikutvecklingens genomslagskraft

Ytterligare en anledning är den pågående automatiseringsutvecklingen och moderniseringen av robotar, såväl av de traditionella industrirobotar som av de så kallade cobotarna, kollaborativa robotar som är följerobotar avsedda för direkt interaktion mellan människa och robot inom ett delat utrymme.

En cobot arbetar tillsammans med en människa och gör de tyngre momenten. Här vid matpaketering. Foto: International Federation of Robotics.

- Cobotarna kan användas till de moment inom produktionen som till exempel kräver mycket repetivitet och därför inte är lämpliga för människan, säger Martin Grauers och pekar också på vad Industry Industry 5.0  kan innebära för hemtagning av produktionen.

- Industry 5.0 påverkar allt som har med AI att göra. Hur man styr maskiner och hur produktionen kan bli mer kostnadseffektiv genom att skapa mycket effektiva tillverkningskedjor för den typ av produkter där det går att automatisera.

Både Sverige och Danmark finns med bland de länder som hade flest robotar per 10 000 arbetare 2022. Källa: International Federation of Robotics.

Miljön en vinnare

Martin Grauers utgår från att miljö- och hållbarhetsaspekterna har betydelse och att de definitivt är bidragande faktorer när företagen placerar produktionen i Sverige.

- Ju mer lokal produktion desto mindre långväga transporter vilket är positivt för miljön, säger han.

Likaså ser han fördelar med att ha produktionen på nära håll när det gäller ansvaret för att hela produktionskedjan är grön.

- Det gör det enklare att ha kontroll över kedjan i sin helhet för att se om den är hållbar. Då är det också lättare att bedöma och mäta om exempelvis stål eller annan energikrävande råvara är tillverkad med ren el eller med smutsig kolkraft.

Däremot tror Martin Grauers inte att miljö- och hållbarhetsaspekterna är de drivande krafterna bakom hemtagning av produktionen.

-Den övergripande trenden är så stor så den hade skett även om vi inte brytt oss om miljö och hållbarhet. De är definitivt bidragande faktorer, men de är inte de som driver hemtagning av produktionen.

Istället är det tekniken som gör det billigare och effektivare att ha produktionen nära de andra företagsenheterna, konstaterar Martin Grauers som anser att hemtagningen är en stark trend. En trend där två faktorer avgör om produktion som tidigare placerats i utlandet ska hem till Sverige och bli lyckosam och här skapa fler arbetstillfällen.

Utmaningarna som följer med hemtagning

Den ena utmaningen är tillgången på adekvat kompetens som idag är en annan än vad som tidigare efterfrågats.

Även om robotarna gör jobbet, som här på en fabrik i Toledo, Ohio i USA som tillverkar jeepar, så krävs det tillgång på ingenjörer och underhållspersonal. 828 fordon tillverkas varje dag på denna fabrik. Foto: International Federation of Robotics /KUKA. 

- Produktion handlar till stor del om automation och mer modern tillverkning. Det kräver tillgång på ingenjörer och automationsingenjörer och på underhållspersonal. En tillgång som blir en viktig fråga om produktionen i Sverige ska öka, säger han och påpekar att det är en strukturell kompetensbrist.

- Den kräver att både näringsliv och fram för allt politiker tar ansvar för att investeringar görs för att få fram den kompetens som efterfrågas av den här trenden.

Den andra utmaningen som Martin Grauers ser är tillgången till pålitlig, ren och billig elektricitet.

- Det finns bolag som tvekar att investera i Sverige eftersom de inte kan få garanterat att de får den el de behöver, säger han.

Trots detta talar mycket för att Sverige kan få något av en renässans av tillverkningsindustrier, anser Martin Grauers, som ser att många kontraktsbolag har vuxit de senaste åren i Sverige.

- Vi går mot mer regionala tillverkningskedjor istället för att ha produktionen i en del av världen och sälja i en annan. Det finns tydliga och bra exempel på att Sverige har en möjlighet att locka till sig mycket tillverkning.

Sverige sticker ut

Jämförelsevis tar svenska företag hem produktionen i större utsträckning än vad andra länder gör. Det konstaterar Jan Olhager, tills nyligen professor i strategisk produktionslogistik vid Lunds tekniska högskola, numera emeritus.

För Arbeidsliv i Norden berättar Olhager om de två enkätstudier han gjort om hemtagning. En första för perioden 2015–2020 och en andra, en uppföljningsstudie, för perioden 2020–2022.

- Vad vi såg i första studien var att svenska företag flyttade nästan lika mycket hem produktionen som ut. Ur ett internationellt perspektiv är det väldigt mycket och både Danmark och Finland ligger en bit efter. Övriga Europa ännu mer, säger han.

I denna studie visade sig främsta skälet för hemflyttning handla om kvaliteten på produkterna som levererades.

- Kvalitetsutfallet blev inte det man förväntade sig när man flyttade ut produktionen. Det ledde i sin tur till leveransproblem som i förlängningen blev till kostnadsproblem. Även ledtider, närhet till produktutveckling och i viss mån närhet till marknaden spelade roll, säger han.

Pandemin orsak till ”det nya onormala”

Under pandemin blev kort ledtid det dominanta argumentet för att ta hem produktionen. Det visar uppföljningsstudien.
- Pandemin ställde till det och främsta skälet till att flytta hem var inte längre kvalitet även om den var fortsatt viktigt. Men nu handlade det mycket mer att skapa kortare försörjningskedjor, säger Jan Olhager.

Faktorer som ledtid, närhet till marknad och produktutveckling dominerar i enkätsvaren. Kvalitet sjönk från första plats till plats fyra i denna senare studie.

Samtidigt som pandemin pågick blev vissa företag tvungna att skapa kortare försörjningskedjor för att få dem att fungera igen medan andra avvaktade med att både flytta hem och ut produktionen. Osäkerhetsfaktorerna var alltför många, berättar Jan Olhager. 

- Det är svårt att säga vad det är som idag triggar hemflyttning. Under pandemin skedde diverse geopolitiska händelser som kan ha påverkat. Det fick företagen att se att omvärlden har förändrats på sådant sätt att man inte kommer gå tillbaka till det läge man befann sig i innan pandemin. Nu handlar det om att hitta ett nytt läge att verka från. 

Till sist

Vad är det då som gör att Sverige sticker ut jämför med andra länder när det gäller hemtagning av produktion? Anledningarna är svåra att avgöra, menar Jan Olhager.

- Sverige har inga statsbidrag för att ta hem produktionen så som det finns fram för allt i USA. Vi har inte heller gjort satsningar som Tyskland gjorde under Industri 4.0,  som handlade om att automatisera på hemmaplan. Däremot kan den hållbarhetsdiskussion som varit uppe i Sverige under många år kanske vara en bidragande orsak till att svenska företag reflekterar över att ta hem produktionen av hållbarhetsskäl.