Nordens framtid beroende av journalistiken

Så kom beskedet många väntat på. Helsingforsavtalet – samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige – kan komma att uppdateras. En anledning är den förändrade säkerhetssituationen. Det meddelar Nordiska rådet den 27 juni.

Dagen innan träffar Arbeidsliv i Norden John Frølich. Han är ledare för Nordisk journalistcenter, NJC, och en av dem som ser fram emot en revidering av avtalet.

- Vi befinner oss i en helt ny geopolitisk situation och det gäller främst Sverige och Finland. Men i Nordiska rådet diskuterar man inte på allvar säkerhetspolitik. Därför behöver Helsingforsavtalet så fort som möjligt revideras. Om de inte sker riskerar rådet att bli irrelevant.

John Frølich ser möjligheterna att använda Helsingforsavtalet för större samordning inom de nordiska länderna, att koordinera på så många områden som möjligt.

En grupp av journalister från NJC på besök hos den estniske statsminister Kaja Kallas i Tallinn,  Estland. Foto: NJC

- Kommer avtalet att revideras vilket jag hoppas och tror, ska journalisterna bidra med artiklar för att skapa debatt kring förändringarna. Vad de innebär för oss som bor eller är verksamma i de nordiska länderna, säger han.

Fokus på föränderlighet och brobyggande

I mer än 65 år och med säte i danska Aarhus på Jylland har NJC arbetat för att förstärka utvecklingen av journalistiken och medierna genom vidareutbildning, kurser och nätverksaktiviteter. En icke vinstdrivande verksamhet med bas på DMJX – Danmarks Medie- og Journalisthøjskole.

- Där är vi placerade på avdelningen för forskning och utveckling och det passar fint eftersom NJC intresserar sig för förändringar i omvärlden. Det präglar våra aktiviteter, säger John Frølich.

NJC är verksamma både i Norden och i Nordens närområden, det vill säga i Nordvästryssland och i de tre baltiska länderna.

På grund av kriget i Ukraina har NJC dock inte längre aktiviteter i själva Ryssland. Istället har man nu flera projekt som stödjer ryska journalister i exil, som i Baltikum där NJC har bidragit till att utveckla rysktalande medier.

- Det är extremt viktigt att dessa medier är självständiga och kan ge motspel till de rysktalande minoriteterna i de länder där rysk teve visas varje dag. Att fortsätta bemöta rysk media på ryska är mer angeläget än på länge, säger John Frølich.

John Frølich poängterar att insatserna som görs i Baltikum inte bara är en fråga om att ge ekonomiskt stöd. Eller för den delen att ”vi” ska lära ”dem” hur man bedriver journalistik.

 - Det vet de redan. Vad det handlar om är ett utbyte där journalisterna i de baltiska staterna kan bidra till svaret på hur Östersjön kan förbli ett fredligt område även om Ryssland är ett gränsland, säger han.

Nätverksbyggandet är här extremt viktigt, inte minst med tanke på framtiden, anser John Frølich

- Det är den yngre generationen som blir helt avgörande i ett framtida fredligt Ryssland, säger han.

En helt konkret form av nätverksutveckling är projektet där NJC matchat ryska exiljournalister med nordiska mediehus.

- Vi har lyckats att skapa ett win-win-projekt där inte bara de ryska journalisterna är nöjda. Flera redaktörer har rapporterat att de fick så många fördelar av projektet att de gärna medverkar igen, säger John Frølich.

Ett lyckat exempel är Nikita Vasilenko, rysk journalist som fick jobb på tidningen Sydsvenskan.

Broar kors & tvärs

Men det är fram för allt inom Norden som NJC är aktiva. Sedan starten 1957 har centret erbjudit nordiska journalister fortbildning. Årligt återkommande är den så kallade Aarhuskursen.

Temat för årets kurs är Arktis och den nya nordiska verkligheten som under kommande höst inleds med besök i Tromsö, årets arktiska huvudstad, för att fortsätta i Oslo och i Bryssel. Deltagarna kommer bli uppdaterade på det arktiska området utifrån säkerhets- och utrikespolitiken och den gröna och digitala omställningen.

Stora och aktuella frågor, kommenterar John Frølich och pekar på att den liksom andra kurser ger en extra dimension utöver ämnet i sig.

En grupp av kursdeltagare på besök i Bryssel. Foto: NJC

- När du har kollegor från andra nordiska länder som berättar om sina erfarenheter vidgas ditt perspektiv. Medierna i de nordiska länderna har ofta olika vinklar på till exempel klimat och miljö, säger han, och nämner att flera Aarhus-grupper fortsätter att träffas och håller återträffar på olika platser i Norden.

En av dem är grupper som bildades redan 1977.

- De kallar sig för 'De nordiske pinsevenner” eftersom det var under pingsten 1977 som de första gången samlades. Sedan dess ses de minst en gång om året.

Och det är en fördel, anser John Frølich – med flera som undertecknad som inför olika artiklar till denna publikation kontaktat kollegor i grannländerna – att ha personliga journalistkontakter när research ska göras eller intervjupersoner hittas i ett annat nordiskt land.

 - Vi på NJC har en stark tro på att vi kan utveckla journalistiken tvärs över Norden. Tillsammans blir vi starkare, säger han.

Visionen

Vi återvänder till där vi startade; till Arbeidsliv i Nordens fråga till John Frølich om hur han ser på framtiden för Norden. Där var Helsingforsavtalet ett av hans två svar. Det andra svaret gäller den gemensamma vision som de nordiska länderna beslutade om år 2019:

Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030

 - Att skapa världens mest integrerade region innan 2030 kräver både ändringar och offer. Det kräver också att Nordens invånare är medvetna om vilka beslut som fattas och på vilka grunder. Journalister som kan något om Norden och Nordens förhållande till omvärlden har här viktiga uppdrag som gynnar transparensen och utvecklingen av våra demokratiska samhällen, säger John Frølich.

Viktiga uppdrag har även Nordens samordningsministrar och de borde därför ha mycket större inflytande på den förda politiken i respektive land än vad de har idag för att just kunna samordna gemensamma åtgärder, anser John Frølich.

- Ska visionen förverkligas krävs det att länderna koordinerar sina insatser inom till exempel miljöpolitiken och när det gäller hur vi avlägsnar de gränshinder* som fortfarande existerar och som försvårar den fria rörligheten över landsgränserna. Liksom att regeringarna tillsammans med samordningsministrarna diskuterar hur vi förnyar våra välfärdssamhällen, säger John Frølich.

Samtidigt finns det områden där det är svårt att koordinera på ett nordiskt plan. John Frølich nämner flykting- och asylpolitiken där Danmark har ett EU-förbehåll.

Integration med förhinder

Utöver de gränshinder som behöver undanröjas för att Nordens vision 2030 ska kunna realiseras finns även andra områden med tydlig förbättringspotential. Här ett exempel från John Frølichs vardag.

- Jag kan från min dator boka och betala en tågbiljett från Köpenhamn till Berlin. Men jag kan inte göra samma sak när jag ska ta tåget till Kalmar, säger han.

-När jag ska resa dit är jag tvungen att fysiskt besöka Hovedbanegaarden eller en annan tågstation för att få köpa min biljett.

Arbeidsliv i Norden har besökt inte bara svenska SJ:s webbplats utan även norska Vy:s och finska VR:s. Samma sak där. Det går inte – med några få undantag – att köpa tågbiljett via nätet till destinationer i de nordiska grannländerna.

I ett mejlsvar till Arbeidsliv i Norden skriver SJs presstjänst att det i nuläget inte är aktuellt med ett gemensamt nordiskt biljettsystem för tågresor.

Men! Intresset för Norden ökar

- Medierna har igen anställt nordiska korrespondenter, säger John Frølich och påpekar att mediehusen är mycket uppmärksamma på vad de investerar i och att det därför är ett positivt och gott tecken på att läsarnas intresse för det nordiska har ökat.

John Frølich nämner också att allt fler väljer att titta på grannlandets teveserier – ingen nämnd, ingen glömd.

Samt att BBC har upprättat ”BBC Nordic” som ska förmedla fler brittiska serier till Norden genom att samtidig lansera dem till de nordiska länderna.

- Man ser Norden som en region med gemensam kultur och gemensamma värderingar. Att vi delar intressepunkter för bestämda former av underhållning som till exempel engelska serier, säger han.

Ett fjärde exempel som John Frølich nämner är publikationen Altinget, ursprungligen dansk. Nu med svensk utgåva från redaktionen i Stockholm och med norsk utgåva från Oslo.

 Från tuva till tuva

När det kommer till de ekonomiska förutsättningarna för NJC och dess aktiviteter framöver är situationen oklar. Nordiska ministerrådets bidragsystem ska radikalt förändras.

- Hur det blir för 2024 vet vi ingenting om idag. Men det säger sig själv att hela Norden inklusive Nordiska ministerrådet är intresserade av att journalistiken utvecklas i Norden. Vi har mycket att lära av varandra, säger John Frølich.

*Redaktionell anmärkning:

Att notera angående gränshindren, som bland annat påverkar arbetspendlingen mellan två nordiska länder: Över 100 sådana är identifierad. Det säger Sandra Forsén, senior rådgivare på Nordiska ministerrådet, i ”Norden”, en bilaga i Dagens nyheter den 19 juni, producerad av Nordiska ministerrådet inför årets Almedalsvecka.