Hur unikt är Nordiska Rådet?

- Nej, det är det inte skrattar, Patricia Creutz. Hon är president för Beneluxparlamentet och deltar på Nordiska rådets session i Helsingfors, tillsammans med Christine Bogaert och Jef van den Bergh.

- Men vi fungerar på många sätt likadant som det nordiska samarbetet. Bara att vi möts oftare, eftersom vi ligger så nära varandra och samarbetet alltid sker i Bryssel. Vi har utskottsmöten 8-10 gånger per år och vi har tre parlamentariska sessioner per år, säger hon.

- Även om Benluxunionen kan jämföras med Nordiska ministerrådet och Beneluxparlamentet med Nordiska rådet, är vår administration mycket mindre, den består bara av tre personer som arbetar heltid för Beneluxparlamentet.

I Nordisk rådet talas det ofta, kanske för ofta, om att de nordiska länderna är föregångsländer.

- Det kan stämma när vi talar om miljö, förnybar energi osv. Men det finns också områden där vi har kommit längre, säger Christine Bogaert, som är generalsekreterare i Beneluxparlamentet.

Patricia Creutz, president i Benelux-parlamentet, talar till Nordiska rådet. Foto: Johannes Jansson/norden.org.

- När det som idag är EU bildades var Benelux det enda regionala samarbetet som nämndes. I paragraf 350 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, slås det fast att Beneluxländerna kan gå längre i samarbetet än vad EU gör, om de önskar det, säger Patricia Creutz.

Ett sådant område är godkännandet av utbildningar. Benelux har beslutat att ett diplom från ett universitet eller högskola i ett land omedelbart gäller även i de andra.

- Nu kanske du frågar om det inte är det som Bolognaprocessen ska se till? säger Christine Bogaert och svarar själv med att vaja fram och tillbaka med fingret.

-  Nej, nej, nej, det fungerar inte.

-  Bolognaprocessen är det vi på deutsch kallar för papiertiger.

Även inom det nordiska samarbetet har det varit ett mål sedan Helsingforsavtalet 1962. Men det finns fortfarande yrken och utbildningar där det inte är fallet.

Inom Benelux infördes det gemensamma godkännandet av diplom 2015. Baltiska parlamentariker blev nyfikna på vad det innebar och 2019 presenterade Patricia Creutz och andra avtalet under baltiska rådets session i Tartu i Estland.

- Reaktionen blev wow! ”det här handlar om tillit, inte sant”? säger Patricia Creutz.

- Ja, svarade vi.

Det hade uppenbart de baltiska länderna till varandra, för samma år fattade de ett liknande beslut om att erkänna varandras diplom.

- Inte nog med det, i år gjorde vi också ett avtal så at alla diplom i Benelux godkänns i de baltiska länderna och omvänt, säger Christine Bogaert.

- Det visar hur Beneluxsamarbetet har ett mervärde, säger Jef Van den Bergh, som är en belgisk parlamentsledamot.

- Därför kallas också Benelux ibland för ”Europas laboratorium”. Det är enklare att börja med tre länder än alla 27 på en gång säger han, säger han.

Medan sessionerna i Beneluxparlamentet påminner om Nordiska rådets är motsvarigheten till ministerrådet mer koncentrerat om utrikesministrar i de tre länderna.

- Statsministrarna och utrikesministrarna i Benelux möts alltid innan EU:s möten och samordnar sig – eller låter bli om det visar sig att det är ett land som inte är enigt, säger Particia Creutz.

I år är det Luxemburg som är ordförande för ministerrådet inom Beneluxunionen.

- Det är Monsieur Jean Asselborn som är den som leder samarbetet och som kallar in till ministermöten. När vi har tematiska sessioner, som i vår när vi diskuterade översvämningarna som drabbade stora delar av Europa i fjol, kallas förstås de berörda ministrarna in, säger Christine Bogaert.

Om ni ser in i framtiden – kommer Beneluxsamarbetet finnas om 50 år eller har EU då hunnit ikapp och övertagit helt?

- Jag kan ge dig ett exempel, eftersom jag också är representant för en mindre region, som omfattar de tysktalande i Belgien. Vi har inte varit en del av Belgien så länge och vi hörde en gång i tiden till Tyskland. Folk frågar mig om vad som skulle ske om min region blev självständig, skulle vi gå mot Frankrike eller Tyskland? säger Patricia Creutz, som också är parlamentsledamot i Den tyskspråkiga gemenskapens parlament i Belgien.

- Men det är inte det som det interparlamentariska samarbetet handlar om, för vi tillhör också en större region, La grande region, som består av Lorraine och Moselle i Frankrike, Rehinland –Pfallz i Tyskland, Wallonia i Belgien och Luxembourg m fl. Det är viktigt för invånarna i alla dessa regioner att det går att leva så gränsöverskridande som möjligt, säger hon.

- Det är det som är realiteten för folk som bor här och eftersom Benelux består av tre små länder måste vi fortsätta att samarbeta.