I en ny rapport om artificiell intelligens inom arbetsledning, varnar den europeiska arbetsmiljöbyrån för vad som kan ske om tekniken används fel på arbetsplatserna. Samtidigt ses AI som avgörande för att genomföra den digitala gröna omställningen i både Norden och Baltikum.
Det finns fortfarande inte någon allmänt accepterad definition av vad AI är. Forskarnas filosofiska diskussioner om vad intelligens egentligen är har pågått i decennier. Kan det datorerna gör verkligen motsvara den mänskliga tanken?
Inom arbetslivet kan vi emellertid hoppa bock över filosofin och använda en enklare definition av vad AI är:
AI är att programmera datorer till att fatta beslut som människor tidigare brukade göra.
De AI-system som byggs upp handlar om att samla in information, oftast i realtid om anställda, arbetet de utför och vilka digitala verktyg de använder. Informationen matas sedan in i AI-baserade modeller som gör automatiserade eller delvis automatiserade beslut, eller som förser arbetsledningen med information för att fatta beslut som berör arbetskraften.
Enligt rapporten från arbetsmiljöbyrån kan AI användas för att minska risken för att bli utbränd eller för att förhindra olyckor. En lastbilschaufför kan till exempel övervakas kontinuerligt för att se hur ofta hen blinkar, gäspar och ser trött ut. Chauffören får en varning när risken bedöms som stor för att hen somnar vid ratten, eller också stannar lastbilen själv och parkerar där det är tryggt
Att en arbetare varnas om hen har glömt säkerhetsutrustning vid jobb på en viss höjd låter förnuftigt, men en del av de AI-verktyg som nämns i rapporten - som bedöms kunna ha en positiv effekt - väcker ändå ett visst obehag och invändningar:
- Dessutom finns det AI-system för arbetsledningen (AIWM) som kan avlyssna de anställdas samtal och som kan använda den informationen för att identifiera och upptäcka fall av mobbning och sexuell trakassering, heter det i rapporten.
På samma sätt kan AIWM analysera e-poster eller andra texter. I en forskningsrapport beskrivs ett AI-system som kan analysera förhållandet mellan vissa personlighetsdrag och potentiella sexuella nätmobbningsbeteenden.
De negativa konsekvenserna av AI behöver inte vara något som var avsikten, utan kan uppstår för att den anställde inte längre kan styra i vilken takt och hur en arbetsuppgift ska lösas. Bland de många faror som rapporten varnar för är:
- Intensiteten i arbetet kan öka.
- Anställda förlorar kontrollen över sitt eget arbete.
- Anställda tvingas uppföra sig som maskiner…
…eller datafieras, dvs ses på som en samling digitala data.
- Gränsen mellan arbete och privatliv blir otydlig.
- Den personliga integriteten hotas när information om till exempel toalettbesök samlas in.
- Kunder kan ”straffa” anställda genom att ge poäng för att bedöma servicenivån.
- AI-systemen gör att de anställda blir mindre motiverade och arbetet upplevs som meningslöst.
- Anställda kan isoleras och uppleva sig som ensamma eftersom det mesta av kommunikationen sker med en dator och inte med kolleger.
- Fackföreningarnas arbete försvåras som en följd av det.
- Transparensen om varför beslut fattas blir mindre.
- AI-systemet fungerar inte och leder den anställde in i farliga situationer.
Då talar vi fortfarande om AI-system som utvecklas och införs med motiveringen att få ett bättre flyt i arbetet och som ska gynna både den anställde och företaget.
Det är emellertid inte alltid fallet.
- Ett centralt mål för prediktiva teknologier som övervakar och kategoriserar sociala medier är fackföreningarnas arbete med att organisera arbetskraften. Sådan teknik har till exempel använts för att förutse arbetsoro i Walmarts shoppingcenter, säger Gabriel Grill, en forskare på University of Michigan som publicerat flera rapporter om hur AI används för att kartlägga och motarbeta legitima politiska protester.
Gabriel Grill, som forskar på hur arificiell intelligens används för att trycka ned fackföreningsversamhet. Foto: Björn Lindahl
Han pekar på att företag som detektivbyrån Pinkerton har hyrts in av Amazon för att motarbeta försöken på att organisera arbetskraften. Google, Apple och Facebook har förnekat att de har hyrt in Pinkerton – men har anställt personer som tidigare arbetade för företaget.
Tidigare i år dömdes företaget Clearview AI till att betala 10 miljoner dollar i böter av den brittiska datainspektionen. Företaget har specialiserat sig på ansiktsigenkänning och har bland annat den brittiska polisen som kund. I företagets databaser finns det 22 miljarder bilder av personer, som det samlat in från sociala medier. Företaget dömdes också till att radera alla bilder på brittiska medborgare.
Säkerhetstjänsternas syn på världen, har gått från att samla in information om fientliga länder och att analysera den, till att försöka förutse vad de egna invånarna planerar för terroraktioner. I Norge bad nyligen Politiets Sikkerhetstjeneste, PST, om att få lättare tillgång till informationer från psykiatrin och sjukvården, för att fånga upp personer som är både radikaliserade och psykiskt ostabila.
En annan aspekt är vilken effekt AI kommer att ha på cybersäkerhet. IBM:s årliga rapport om dataintrång visar att 83 procent av de 550 verksamheter i 17 olika länder de studerat, har haft mer än ett dataintrång. Den genomsnittliga kostnaden för ett dataintrång var 4,3 miljoner dollar. Verksamheter inom sjukvården har haft den snabbaste ökningen av kostnaden per dataintrång – från 2020 till 2022 var ökningen 41,6 procent och den genomsnittliga kostnaden var 10 miljoner dollar.
Men vad är det bästa sättet att bekämpa de alltmer sofistikerade cyberangreppen?
- Mer öppenhet, svarade Kristjan Järvan, som är Estlands minister för entreprenörskap och IT, på Digital North-konferensen i Oslo den 7 september. Konferensen är en del av det nordisk-baltiska samarbetet inom digitalisering.
Kristjan Järvan, Estlands minister för entreprenörskap oich digitalisering.
- Estland är numera det sista landet som utsätts för nya virusattacker, eftersom hackarna vet att vi omedelbart delar informationen med alla andra länder.
Estland utsattes för en massiv cyberattack 2007 i samband med att ett ryskt krigsmonument skulle monteras ned.
- Vi fick ett ordentligt slag på käften och en del av de digitala tjänster som våra medborgare vant sig till tvingades stänga ned.
- Men vi har lärt av det som skedde och arbetat dag och natt för att förbättra vår säkerhet. När Nato upprättade ett kompetenscenter för cybersäkerhet 2014 lades det i Tallinn.
Estland har till och med upprättat en egen ”digital ambassad” i Luxemburg där den mest kritiska och hemliga informationen lagras, som en säkerhet om Estland skulle ockuperas.
Estland har också hjälpt Ukraina genom att dela information om hur landet ska försvara sig mot cyberattacker.
- Digitaliseringen går väldigt snabbt i Ukraina nu, eftersom regeringen kan fatta beslut den inte skulle kunnat göra i fredstid. Invånarna i Ukraina kan nu utnyttja 160 offentliga tjänster med sin mobil, säger Kristjan Järvan.
Digital North-konferensen fokuserade i år på hur de nordiska och baltiska länderna ska dela mer information, i synnerhet i förvaltningen av Östersjön.
- Det går inte att få en förnuftig förvaltning av fisket och andra resurser när Östersjön är uppdelat på det här sättet, om inte alla länderna delar med sig av informationen, sa Njål Tengs-Hagir, direktör för marin infrastruktur på det statliga Kartverket och visade hur uppstyckad Östersjön är.
Njål Tengs-Hagir med karta över Östersjön, uppstyckad mellan nio kuststater: Danmark, Sverige, Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Ryssland och Finland (med Åland som självstyrt område). Foto: Björn Lindahl
Men hur lösa behovet av mer öppen information – där till exempel forskare och byråkrater ska kunna hämta information från databaser i ett grannland, med behovet att skydda sig mot dataintrång och virusattacker?
Svaret ligger i själva arkitekturen, betonade flera av talarna.
- Om vi samarbetar med att bygga upp ett säkert system för hur information kan delas över landgränserna, ett system som löser både de tekniska frågorna hur det ska ske säkert, samtidigt som de legala aspekterna och hur systemet ska regleras tas med, så öppnar det för enorma möjligheter, sa Kristjan Järvan.
Estland har redan ett system, X-road, som används för att dela information inom landet, och som beskrivs som Estland digitala ryggrad. För att säkra all informationsutväxling förses all utgående data med en digital signatur samtidigt som alla data krypteras. Alla inkommande data autentiseras och loggförs.
Den europeiska arbetsmiljöbyrån avslutar sin rapport med flera rekommendationer, men det viktigaste är att AI-baserade arbetsledningssystem måste designas, implementeras och hanteras så att de är säkra och transparenta. De anställda måste rådföras och ha tillgång till samma information som utvecklarna i alla skeden så att det är människor och inte maskiner som har kontrollen i alla skeden.
Paneldebatt på Digital North-konferensen om hur digitaliseringen också kan vara grön och hållbar. Från vänster på bilden ovanför: Morten Dalsmo, Sintef Digital; Kristjan Järvan, digitaliseringsminister Estland; Siri Lill Mannes, Statsministerns kontor och Artürs Toms Plešs, miljöminister Lettland.
om AI och arbetsledare här: