Norge inför dubbelt medborgarskap

Norge införde vid årsskiftet möjligheten för dubbelt medborgarskap. Norge var inte bara sist i Norden, det var det sista landet i Europa som gjorde den ändringen. Som genom en ödets ironi stängdes gränserna strax därefter på grund av coronakrisen.

- Från och med i år har alla som föds med en norsk mor eller far rätt till norskt medborgarskap, oavsett om de är födda i landet eller utanför och oavsett om föräldrarna är gifta eller inte, sa Kjetil Jacobsen, på ett informationsmöte för nordiska medborgare i Oslo, i början av mars. Det var innan epidemin brutit ut i Norge.

Han är avdelningschef för den enhet på Utlendingsdirektoratet, UDI, som hanterar medborgarskapsfrågor.

Olik politik

Trots stora likheter vad gäller kultur, politik och välfärdspolitik har frågan om dubbelt medborgarskap hanterats väldigt olika i Norden. Sverige införde dubbelt medborgarskap redan 2001. Finland och Island följde efter 2003, medan det dröjde till 2015 i Danmark.

- Den stora överraskningen var att Danmark införde dubbelt medborgarskap, eftersom de haft ledartröjan i den europeiska klubben som stretade emot att tillåta det. Det som vände debatten var möjligheten att kunna ta tillbaka medborgarskapet, sa professor Grete Brochmann, som är en av Norges ledande experter på invandring, på samma möte.

2017 tackade den dåvarande statsministern Lars Løkke Rasmussen nej till ett besök av den turkiske statsministern eftersom det skulle skett strax innan valet i Turkiet och danskarna var oroliga för att det skulle splittra de turkar som bor i landet. I samband med det blev det en debatt i Folketinget.

- Det finns två skäl till varför vi vill ha regeln om dubbelt medborgarskap. Den ena är i förhållande till danskar i utlandet som vill upprätthålla en anknytning till Danmark, sa Lars Løkke Rasmussen.

Det andra skälet var enligt honom att det är väldigt svårt att ta ett medborgarskap från en människa, eftersom man inte får göra folk statslösa. Att en del invandrare behåller sitt ursprungliga medborgarskap innebär att det danska lättare kan tas ifrån dem.

- Det spelar också in min egen övergripande reflektion över huruvida dubbelt medborgarskap är en bra idé, sa Lars Løkke Rasmussen.

Kan inte återtas

Även i Norge har möjligheten att dra tillbaka medborgarskapet varit avgörande för att en majoritet röstade för förslaget om dubbelt medborgarskap. I Sverige är det inte möjligt att ta det svenska medborgarskapet tillbaka när det väl getts, oavsett om personen har dubbla medborgarskap.

Grete Brochmann, har tillsammans med andra forskare studerat debatten och lagstiftningen om medborgarskap i de tre skandinaviske länderna. Forskarna har intervjuat 22 ledande politiker, ämbetsmän och medborgarskapsexperter.

- Vi har intervjuat dem om vilka idéer de har om nationskonceptet, integration och gruppsammanhållning, eller social cohesion som det kallas. Och hur har det i sin tur inverkat på medborgarskapslagstiftningen? säger hon.

Tendensen i internationell migrationspolitik har varit att internationella konventioner, EU (och för Norge, EES-avtalet), inskränkt den nationella suveräniteten. Politikerna har letat efter nya, lagliga metoder för att kontrollera tillgången till fullt medborgarskap i mottagarlandet.

Längs hela skalan

 - De tre skandinaviska länderna är intressanta att jämföra eftersom de har placerat sig längs hela skalan av krav för att bli medborgare. Danmark är bland de länder som har allra strängaste kraven för att bli medborgare i hela Europa. Sverige befinner sig i den andra ytterpunkten, den liberala motsatta ändan av den här skalan. Norge, som så ofta i invandrings och integrationspolitiken, befinner sig någonstans mitt emellan, säger Grete Brochmann.

De skandinaviska länderna hade ett mycket tätt samarbete om medborgarskapspolitiken från 1870 till 1979. Det diskuterades till och med om det skulle införas ett gemensamt skandinaviskt medborgarbevis. Det blev aldrig av. Efter 1979 blev det också slut på de systematiska konsultationerna som de tre länderna haft tidigare när det skulle göras ändringar.

- Att man slutade med konsultationerna innebar samtidigt en uppgradering av medborgarskapsfrågan. De nationella intressena hade blivit så viktiga att man inte längre ville låta sig förpliktas av en gemensam nordisk eller skandinavisk norm. Invandring var helt uppenbart det som låg bakom den ändringen, säger Grete Brochmann.

Tre nationella krav

Det finns tre områden där nationella krav kan ställas.

• Hur länge måste man vänta innan man kan ansöka om medborgarskap?
• Vilka kunskapskrav ställs?
• Vilka krav ställs om att kunna försörja sig själv?

Även om alla de tre skandinaviska länderna har ett övergripande mål om att medborgarskapspolitiken ska leda till mer integration, har Danmark sett medborgarskapet mer som en piska och Sverige mer som en morot.

I Sverige infördes dubbelt medborgarskap redan 2001. Den här bilden är tagen några år senare under en ceremoni i Statshuset i Stockholm, där nya medborgare fick sitt bevis på att de blivit svenskar.

- I Sverige ser man på politiken som ett rättighetsorienterat, modernt och framåtblickande tema, medan man i Danmark är mer nationellt inställda, mer restriktiva och mer tillbakablickande. Nationen är i fokus på ett helt annat sätt än i Sverige. I Norge kombineras integrationshänsyn och invandringskontroll, men med en ideologiskt sett mycket svagare förankring, säger Grete Brochmann.

"Dansk i hjärtat"

- I Danmark är tanken att integration tar tid. Att bli ”dansk i hjärtat”, som är ett uttryck som användes ganska mycket, är något som är både ambitiöst och törnbestrött. Det kan till och med vara orealistiskt i loppet av en generation. Här finner vi en länk till invandringspolitiken: Ju färre som kommer, desto bättre, på många sätt.

- I Sverige, däremot, ses gruppsammanhållning som ett gemensamt projekt i ett flerkulturellt samhälle. Majoriteten bör sträcka sig lika långt som de nyanlända för att få det att fungera. Integration kan ta tid, men det indirekta budskapet är att det inte är så svårt.

Enligt Grete Brochmann har det funnits ett uttalat motstånd bland de svenska forskarna i den forskningsmiljö som hon tillhör, att diskutera medborgarskapspolitiken i Sverige.

- Inte desto mindre, medborgarskapspolitiken börjar nu ses på som ett integrationsredskap, om än inte ett väldigt viktigt sådant. Sverige har som enda land i Europa, inga kunskapskrav till de som ansöker om medborgarskap. Väntetiden är också den kortaste i Skandinavien, fem år.