De nordiska länderna kommer att genomföra historiskt stora insatser för att begränsa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin. Regeringarna valde delvis olika åtgärder för att bekämpa smittan, med olika påverkan på ekonomin. För att komma ut ur krisen krävs det en större samordning.
På samma sätt som feberkurvan för en covid-19-patient visar hur sjukdomen utvecklas, är arbetslösheten ett av de viktigaste måtten på hur länderna klarar av situationen. Lika svårt som det har varit för enskilda länder att isolera sig från pandemin, lika svårt är det för ett land att isolera sin ekonomi från resten av världen.
Inom OECD-området, som består av 37 länder, ökade arbetslösheten från 2,1 miljoner personer till 37 miljoner personer i mars. Tal från april visar en mycket stark uppgång i arbetslösheten i USA, från 4,4 procent i mars till 14,7 procent i den veckan som slutade den 18 april. Det är den högsta nivån sedan januari 1948. Grafiskt skildrat är det ett av de mest skrämmande diagrammen som har kommit från OECD:
Diagrammet visar arbetslöshetstalet för OECD, Euro-området och USA i mars varje år sedan 2005. Bland länderna finns det olikheter i definitionen av arbetslöshet. Kurvan för USA sträcker sig till den 18 april, lite längre än de övriga kurvorna. Källa: OECD
Corona-pandemin drabbar både fattiga och rika länder. När statistiken för utvecklingen i Europa kommer in kommer den att visa en spikartad ökning av arbetslösheten även där. När den norske finansministern Jan Tore Sanner den 12 mars presenterade det som i Norge kallas för revidert nasjonalbudsjett (tilläggsbudgeten på svenska), konstaterade han att ändringarna jämfört med den budget som lades i höstas normalt brukar vara små.
I år har regeringen redan beviljat 120,6 miljarder norska kronor mer än i den ursprungliga budgeten för att bekämpa arbetslösheten och den ekonomiska krisen. Den 7 april var 290 000 personer helt arbetslösa och 190 000 delvis arbetslösa. Sedan dess har arbetslösheten fallit något, efter att Norge delvis börjar lätta på åtgärderna för att förhindra smittspridning.
Men Norge är med sin oljeekonomi mycket beroende av omvärlden.
- Norsk och internationell ekonomi har drabbats av den allvarligaste chocken under efterkrigstiden. För att jämföra: Under den globala finanskrisen föll världens bruttonationalprodukt, bnp, med 0,1 procent. I år förväntas det ett fall i världsekonomin på 3 procent, enligt IMF, sa Jan Tore Sanner.
Finanskrisen bröt ut sommaren 2008. Som diagrammet ovanför visar ökade arbetslösheten ända fram till 2013, för att därefter börja falla. Men det är först de senaste par åren som arbetslösheten varit på samma nivå som innan finanskrisen.
Danmark är det nordiska land som snabbast tog till drastiska åtgärder för att begränsa smittan, genom att stänga skolor, restauranger och butiker, förbud infördes mot folksamlingar, det infördes restriktioner på resor och de som kunde uppmanades att arbeta hemifrån.
Genom trepartsförhandlingar gjordes ett avtal där staten tog en stor del av lönekostnaderna i verksamheter där minst en tredjedel av de anställda riskerade att bli permitterade. Staten kompenserade då 75 procent av lönen. Löntagarna bidrog med att avstå från fem semesterdagar.
- Åtgärderna för att minska smittospridningen är något som vi alla drar nytta av, men konsekvenserna av dem drabbar, trots krispaketen, specifika verksamheter, löntagare och medborgare, skriver den danska expertgruppen som ska ge råd om hur samhället ska återgå till normal verksamhet.
Gruppen, som leds av professor Torben M. Andersen, har presenterat en rapport som försöker ta ett samlat grepp om det som sker och som visar på de avvägningar som måste göras.
- Ser man rent hälsomässigt på det, bör man börja lätta på restriktionerna på de områden där smittorisken är minst. Ser man rent ekonomiskt på det bör restriktionerna lyftas först på de områden där de samhällsmässiga konsekvenserna är störst. Därför är det viktigt att det sker en avvägning av de hälsomässiga och de samhällsekonomiska konsekvenserna, och att strategin för att öppna landet baserar sig på fakta.
Men att fatta beslut på ett ”oplyst grundlag” som det danska uttrycket är i rapporten, är inte så lätt.
En liknande nedstängning av länder som har skett de senaste månaderna har aldrig skett tidigare och många av de åtgärder som satts in mot krisen har aldrig prövats ut tidigare. Samtidigt måste beslut fattas snabbt, innan all information och statistik finns på plats.
Rapportskrivarna har i ett diagram samtidigt försökt visa hur stor smittorisken är och hur samhällsekonomiskt viktig verksamheten är:
Källa: Rapport fra den økonomiske ekspertgruppe vedrørende genåbning af Danmark. Diagrammet har förenklats något i förhållande till orginalet.
Diagrammet visar att universiteten och gymnasieskolan har förhållandevis låg smittorisk, men stor samhällsekonomisk betydelse, mätt i antal anställda. Stormarknader har en hög smittorisk men samtidigt så stor samhällsekonomisk betydelse att de inte stängdes i Danmark.
Det finns också andra faktorer, som att träningscenter, med relativt hög smittorisk, men få anställda, ändå kan ha hälsomässiga fördelar på annat sätt.
När myndigheterna vägt ihop alla faktorer och lättar restriktionerna finns det inte heller mycket kunskap om vad som sker. Kommer konsumenterna ändra sina vanor? Törs de konsumera som tidigare, eller kommer de att hålla hårt på pengarna?
- Det ser ut som om en stor del av det ökade sparandet som hittills observerats har skett ofrivilligt och inte nödvändigtvis som en följd av att konsumenterna blivit mer försiktiga, i och med att konsumenterna ser sitt sparande relativt oförändrat på tolv månaders sikt, skriver Danske Bank i en analys av hur det ser ut i Euro-området.
Den danska expertgruppen har sett på hur konsumtionen ändrat sig för några verksamheter, här visar vi frisörer, som fick återuppta sin verksamhet 20 april, och konfektionshandeln, som haft vissa restriktioner, men inte stängts:
Diagrammen visar hur mycket som spenderats på olika sorts konsumtion, jämfört med samma tid i fjol. Påsken har uteslutits. Beloppen som används på frisörtjänster föll dramatiskt, men när frisörerna öppnade igen tjänade de mer än i fjol. Fallet för klädbutiker var mindre dramatiskt - men ändå nästan 50 procent. Återhämtningen är emellertid svagare. Beloppen som används är fortfarande bara 75 procent jämfört med i fjol.
- Det finns uppenbart problem och kostnader både av att lyfta restriktionerna för sakta eller för snabbt. Men det finns en grundläggande assymetri. Vid en för snabb process kan smittospridningen komma ur kontroll och det kan bli nödvändigt att återinföra restriktionerna, skriver rapportförattarna.
- En sådan stop-and-go politik skulle också få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Den kan också bidra till öakd osäkerhet med ytterliogare negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
- Av det skälet kan det vara olämpligt att ha en för fast plan för att lyfta restriktionerna. Däremot är det viktigt att klart förklara vilka förhållanden som avgör vilka restriktioner som kan lyftas, skriver rapportförfattarna avslutningsvis.