Hotar överturismen även Norden eller kan näringen bli hållbar?

Överturism definieras som en situation där konflikter uppstår mellan lokalbefolkningen och besökare på ett turistmål, på grund av en uppfattad överbelastning. De nordiska länderna har visserligen större ytor än de flesta andra länder. Men samtidigt gör allemansrätten att turister kan färdas var de vill – ofta med skador på naturen eller på sig själva som en följd.

Sociala medier och selfiekulturen gör att besöken koncentreras till färre platser. Kändisen Justin Bieber spelade in en video av sig själv när han tog ett dopp i den isländska dalen Fjaðrárgljúfur 2015. Han har 1,4 miljoner följare, varav många ville besöka samma plats. Anstormningen ledde till att dalen stängdes på grund av skadorna på naturen som turisterna orsakade. Den  öppnade igen först den 1 juni i år.

Flygskam 

I takt med att problemen med turismen ökar har också kritiken mot näringen tilltagit på grund av de koldioxidutsläppen speciellt flygresorna medför. Men är det de långa resorna som man gör några enstaka gånger i livet, eller de kortresta turisterna, de som tar flyget mellan Oslo och Köpenhamn, Stockholm och Helsingfors, som är det största problemet? Flygskam är nu ett begrepp som spridits till hela Norden.

Island har som ordförande i det Nordiska ministerrådet lyft fram hållbar turism som ett tema. Turismen på Island har de senaste sex åren ökat kraftigt. 2,3 miljoner turister besökte ön 2017 - sju gånger fler än invånarna på ön. 

Efter att lågprisflygbolaget WOW Air gick konkurs i mars i år har Island fått ett andrum. Flygbolaget stod för en stor del av antalet turister som kom. Myndigheterna vill nu organisera turismen bättre.

På Arbeidsliv i Norden ser vi på hur turismen utspelar sig på Island och de två självstyrda områdena Färöarna och Åland. Handlar det om en reell vilja att göra turismen hållbar, eller används miljöargumenten mest för att locka ännu fler turister?

Stark tillväxt

Hittills har turismen varit en verksamhet som haft en starkare tillväxt än andra näringar. Statistiken hänger lite efter, men 2017 var ett ovanligt bra år för turistnäringen I EU, som ökade med 8 procent jämfört med året innan.  538 miljoner internationella turister besökte ett av EU-länderna det året, eller 40 procent av hela världens turism. Turismen står nu för 10 procent av EU:s BNP och 9 procent av den samlade sysselsättningen.

Ser man på turismen globalt har Kina blivit det land vars invånare använder mest pengar på turism – 258 miljarder dollar 2017, enligt World Tourism Organisation. USA är på andra plats med mindre än hälften av det beloppet, 135 miljarder dollar. Så kommer Tyskland med 84 miljarder dollar, Storbritannien med 63 miljarder och Frankrike med 41 miljarder dollar.

Finns det något tak för hur många turister Europa kan ta emot? 1950 var det 25 miljoner utländska övernattningar i de europeiska länderna. 2016 hade antalet ökat till 1,2 miljarder utländska övernattningar.

Kina spelar allt större roll

Även i Norden spelar Kina en allt större roll för turismen. Det kom 356 000 kinesiska turister till Finland 2016, en ökning på 35 procent. Antalet kinesiska turister som passerade Keflavik flygplats på Island har femfaldigats på fyra år. 

Hur ser det då ut i Norden? De största länderna är också de som tar emot flest turister 2016:

 Källa: European Union Toursim Trends. Siffran för inkomsterna för Norge saknas. 

Turismen ger förstås inte bara inkomster. Det egna landets invånare använder också mycket pengar utomlands. 2016 spenderade svenskarna 13 miljarder euro, danskarna 8 miljarder euro och finländarna 5 miljarder euro på turistersor utomlands. 

89 procent av finländarna turistade, antingen i hemlandet eller i utlandet 2016. Det är den högsta siffran i Europa. Fördelningen var att 28 procent turistade enbart i hemlandet, 5 procent enbart i utlandet medna 56 procent gjorde bägge delarna.

Sverige ligger på andra plats, med 82 procent av befolkningen och Danmark på sjätte plats med 80 procent av befolkningen. Hälften av de turistande danskarna, gjorde det enbart i utlandet. 

Vidgar man statistiken till OECD och ser på hur stor andel av ett lands BNP som turismen står för, ledde Spanien 2015, med nästan 11 procent

• 11. Island,  4,6 procent
• 19. Norge, 3,2 procent
• 23. Sverige, 3,2 procent
• 27. Finland, 2,5 procent

Minst inkomster från turismen av de 34 OECD-länderna, har Danmark i förhållande till sin BNP, bara 1,7 procent av BNP, enligt World Tourism Organization.

Hur stor roll turismen spelar varierar beroende på vilket mått man använder. För miljön är det de stora antalet turister som är det viktiga, men för ett litet land eller självstyrande område är det turisternas antal i förhållande til befolkningen som är det viktiga. Och i vissa fall, som för Åland, ger inte statistiken en riktig bild, eftersom de flesta turisterna knappt sätter foten på ön.

Siffrorna ska användas med försiktighet, eftersom det har skett omräkningar från lokal valuta till dollar och det har skett en del ändringar sedan dess – Islands stora turistboom nådde sin topp 2018.