"Pappaledigheten extremt viktig för att få jämställdhet"

Anne Lise Ellingsæter var den första huvudtalaren på den nordiska arbetslivskonferensen Nordic Work Life Conference 2018, som arrangeras på universitetet OsloMet den 13-15 juni.

Den utredning som hon ledde är den hittills mest radikala när det gäller pappamånader i Norden:

- Tiden har kommit för att ta nästa steg mot ett jämställt föräldraskap. Utredningen går in för en tudelad föräldraledighet. Av hälsomässiga orsaker bör tre veckor före födelsen och de första sex veckorna efter födelsen reserveras för mamman. Utöver detta bör perioden delas i två lika delar. De resterande 40 veckorna bör delas jämnt, så att mor och far får 20 veckor vardera, föreslog utredarna.

Den 6 juni i år var utredningen färdigbehandlad. Det slutade med att Stortinget beslöt att tredelningen skulle behållas. 15 veckor ska reserveras för vardera mor och far, 16 veckor ska kunna fördelas fritt.

Pappamånaderna har visat sig vara en känslig mätare på hur långt jämställdheten inom arbetslivet kommit. När myndigheterna har förkortat hur lång tid av föräldraledigheten som reserveras för pappan, har männen snabbt tagit motsvarande kortare tid. Det visar det som skedde i Norge 2014, då regeringen minskade antalet veckor som reserverats till pappan från 14 till 10 veckor. 

- När du har veckor som kan fördelas på både mor och far, så blir det i praktiken mor som tar allt. Gamla normer och sedvanor styr fortfrande hur föräldrarna tänker, men också villkoren i arbetslivet, säger Anne Lise Ellingsæter.

- I Norge hör vi fortfarande historier om arbetsgivare som  anser att papporna inte bör ta mer än kvoten. Du hör argument som att män har jobb där de inte kan vara borta, i alla fall inte sammanhängande perioder över längre tid. Det är ingen som ställer de frågorna till mödrarna. 

- Därför skapar fexibiliteten ett problem för männen. De måste argumentera gentemot sina arbetsgivare varför de ska stanna hemma med barnet en del av den flexibla perioden. Det skapar en obalanserad situation.

Skillnaderna i pappaledigheten är stor i Norden. Antalet veckor som reserverats för pappan varierar nu från noll i Danmark, till 15 i Norge. Diagrammet nedanför visar hur det reella uttaget av pappaledighet ändrats de senaste 20 åren.

Diagrammet visar männens uttag av föräldrapenning i de nordiska länderna. Den grå stapeln är 1995 och den orange är 2015. Antal veckor på den vänstra axeln. Källa NOU 2017:6

Island är inte bara det land där papporna tar ut mest föräldrarledighet - ökningen skedde från en bottennivå.

- Island beslöt 2012 att förlänga sin föräldraledighet ytterligare, till 12 månader. I det nya systemet behålls en tredelning av perioden, men istället för 3 månader vardera för mor och far och 3 månader som kan fördelas fritt, blir det 5 månader vardera och 2 månader som är flexibla, säger Anne Lise Ellingsæter.

På grund av finanskrisen som drabbade landet har emellertid inte reformen genomförts ännu.

En skillnad mellan Norge och Sverige är att perioden som föräldraledigheten kan tas ut är mycket längre i Sverige.

- Där förväntas det att föräldrarna sparar en del av tiden nästan ända upp till barnet börjar på skolan. I Norge är vi väldigt tydliga på att det handlar om att barnet ska ha en förälder hemma på heltid under det första året.

I Sverige har föräldraledigheten ändrats för att förhindra att invandrarkvinnor får väldigt långa perioder med föräldraledighet om de får flera barn och därmed förhindras att komma ut i arbetslivet.

- Det som är intressant är att när det införs ett system så blir det normen för vad invånarna tycker är det riktiga sättet att ta hand om barn. Nästan alla norska barn går nu i barndaghem. Frågar man mödrarna så är det en stor majoritet som också anser att det är det bästa för barnet.

Anne Lise Ellingsæter är övertygad om att Europa kommer att följa efter Norden och utöka föräldraledigheten - men kanske inte av samma skäl som i Norden, där jämställdhetstanken varit framträdande. Ironiskt nog kan Danmark bli tvunget att återinföra en reserverad pappaperiod på grund av ett nytt EU-direktiv.

- Bakom vårt förslag om mindre flexibilitet ligger det en jämställdhetsideologi. Det är ett mål att män och kvinnor ska vara jämställda, inte bara som arbetstagare, men också som omsorgspersoner. Men hur ska man uppnå det?

- Pappakvoten har varit extremt viktig, symboliskt sett, för att ändra hur vi tänker om förhållandet mellan far och barn. Det finns en potential för att gå ett steg vidare genom att ge papporna en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten, sammanfattar Anne Lise Ellingsæter.