Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Framtidens arbetsliv i Isländsk teknologi gör att ingenting av fisken går till spillo
Isländsk teknologi gör att ingenting av fisken går till spillo
tema

Isländsk teknologi gör att ingenting av fisken går till spillo

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir, foto: privat

Den isländska fiskindustrin har revolutionerats under de senaste åren. Högteknologi har utvecklats i samarbete mellan fiskeriföretagen och teknikbolagen. Island leder den globala utvecklingen inom fiskbearbetningsteknologin. Produktiviteten har ökat mångfaldigt. De nya datorstyrda maskinerna exporteras.

Trista, enformiga arbetsplatser, outbildade arbetare i regnkappor och stövlar som står vid löpande fabriksband med kniv i handen och bearbetar fiskfiléer i en kall och blöt bearbetningssal. Det är så fiskindustrins image varit hittills, men så är det inte längre. Inte på Island i alla fall.

Fiskindustrin har förändrats enormt. De enformiga jobben har försvunnit. I stället använder man sig av högteknologi för att maximera produktiviteten och inkomsterna. Arbetarna jobbar med kvalitetskontroll. De trycker på knappar och sitter vid datorskärmar för att kontrollera att maskinerna fungerar som de ska. Arbetarna roterar mellan olika arbetsuppgifter. Arbetsplatserna är inte lika enformiga som tidigare.

Under konferensen om morgondagens arbetsliv i Stockholm den 15-16 maj kommer Berta Daníelsdóttir, CEO, Fiskeindustrin, Island att presentera utvecklingen.  Arbeidsliv i Norden täcker hela konferensen och lägger ut texter efter hand. 

Maximera fiskets värde

Utvecklingen började under 1990-talet, när Island började automatisera fiskbearbetningen. Isländska fiskföretag utvecklade ideologin att maximera produktiviteten och fiskets värde genom att utnyttja allting från fisken, inte bara filéerna utan också benen, fiskskinnet - allting. Denna ideologi kännetecknar den isländska fiskindustrin idag. 

Under 1990-talet fryste de pelagiska fiskfabrikerna ner 150 kilo per arbetare och dygn. Idag har fiskfabrikerna kapacitet att frysa ner 1 500 kilo per person och dygn. Ökningen beror på den nya teknik som har utvecklats i samarbete mellan fiskeri- och teknologiföretagen på Island.

Foto:

- Fiskindustrin producerar nuförtiden samma mängder fisk på bara några dagar som lantbruket producerar lammkött under ett helt år, säger lektorn vid Akureyri universitet, Hörður Sævaldsson.

Den bakomliggande orsaken till denna utveckling är ett samarbete mellan fiskfabrikerna, fiskrederierna och teknikbolagen. Fiskindustrin testade den nya tekniken och öppnade dörrarna för inspektörer som kom in och kontrollerade tekniken. Industrin å sin sida visade tålamod om tekniken inte fungerade som den skulle. På så sätt lyckades man så småningom utveckla ny och bättre teknik.

Tackar fiskeriföretagen

VD:n för fiskrederiernas förbund Fisheries Icelands, Heiðrún Lind Marteinsdóttir, tackar fiskeriföretagen för att de har deltagit i utvecklingen av den nya teknologin. Hon säger att fiskeriföretagen har investerat och tagit den nya teknologin i bruk innan den har varit fullständigt färdig. De har visat stor förståelse och stort tålamod under utvecklingsfasen.

- Utvecklingen har byggt på fiskeriföretagens välvilja. Innovationer är värdelösa för pionjärer om de inte lyfts fram och provas av företagen, instämmer Hörður Sævaldsson.

- Den nya tekniken drog ibland ned på produktiviteten under en tid, skadade produktionen och kändes ibland svår. Men man måste komma ihåg att det kostar en krona att tjäna två kronor, säger han. 

Utvecklades genom samarbete

Utvecklingen har varit speciellt snabb under de senaste tio åren när samarbetet mellan fiskeriföretagen och den tekniska näringen verkligen tog fart. Genom investeringar och utökat samarbete började den nya teknologin utvecklas snabbare än tidigare. Målet var att öka produktiviteten.

Foto: Privat

Heiðrún Lind understryker att investeringarna inom fiskerinäringen de senaste 3-4 åren varit rekordhöga historiskt sett. Företagen har investerat både i nya trålare för isad fisk och ny teknologi, både på land och till sjöss.  

-I stället för att importera tekniken har företagen tillsammans utvecklat maskineri och teknik som sedan exporteras. Den nya teknologin har blivit en ny inkomstresurs inom fiskerinäringen, säger hon.

Förnyelse inom näringen

Sedan 1990-talets slut har de isländska fiskerirederiernas utrustning gått igenom en dramatisk förnyelse. Trålarna har blivit allt färre och större och tekniken ombord har blivit bättre. Utvecklingen har gjort att de isländska företagen nuförtiden samarbetar tvärs över olika branscher för att kunna erbjuda en komplett teknologi som sedan exporteras som en helhet. Hörður Sævaldsson nämner som exempel att man nuförtiden utvecklat en fjärde generationens fiskfabrik för pelagiskt fiske. År 2013 köpte färöingar den första kompletta fiskfabriken för bearbetningen av pelagisk fisk från Island. Sedan dess har Island sålt fiskfabriker till Färöarna, Japan och Ryssland.

Utländska företag har också börjat köpa fryshus för bearbetningen av bottenfisk.

- Island utvecklar och producerar datatekniken och maskinutrustningen. Fabriken byggs i hemlandet. Island levererar den nya tekniken och sätter igång maskinerna, förklarar Hörður.

Kraftig produktivitetsökning

Fiskindustrin på Island har deltagit i utvecklingen från första början. Tidigare skar arbetarna fisken i bitar, rensade ben och letade efter parasiter. Fiskfabriker har fått de nya maskinerna och datorerna och provkört dem för att man ska kunna förbättra tekniken. Nuförtiden tar den nya tekniken hand om det som handen brukade göra. Röntgenkameror skannar varje filé och maskinerna rensar och skär filéerna med vattenstrålar.

-Resultatet för industrin har blivit en stor produktivitetsökning. Tack vare en teknik som skär filéerna med vattenstrålar, uppnår man dubbel produktivitet med samma personal, förklarar Hörður.

Handen rör inte fisken

Axel Pétur Ásgeirsson tar hand om marknadsföringen på produktionsföretaget Curio. Curio producerar fiskbearbetningsmaskiner som gör att fisken inte längre berörs av händer. Hela processen är maskinell och datorstyrd. Axel menar att den isländska fiskindustrins förståelse och välvilja har gjort det möjligt att utveckla den nya tekniken.

- Utomlands ser man att vi har den bästa teknologin på Island. Vi utnyttjar fisken bäst, vi har det bästa råmaterialet och vi strävar efter att göra det ännu bättre. I stället för den mänskliga hanteringen tar maskinerna hand om bearbetningen och producerar enorma mängder utan att bli trötta. Tekniken har blivit en exportvara, säger han.

Måste utbilda sig

Fiskerinäringen krävde tidigare ett stort antal medarbetare och det var inte alltid lätt att anställa folk. Men utvecklingen har nu inneburit stora nedskärningar bland personalen, både bland fiskarna och arbetarna på fiskfabrikerna. Maskinerna innebär större produktivitet, de anställda har blivit färre. Personalen måste nu utbilda sig för att kunna jobba inom fiskindustrin.

- Det är alltid jobbigt att gå igenom förändringar. Men vi måste göra det för att utveckling ska vara möjlig. Vi måste se till att personalen får andra jobb, säger Heiðrún Lind.

Hörður Sævaldsson anser att Island har tur, det finns arbetsplatser inom andra näringar, till exempel turismen, byggnadsindustrin eller fiskodlingen.

- Det har gått bra för de flesta att hitta nya jobb. Fiskindustrin har också strävat efter att utbilda de anställda så att de kan jobba med den nya teknologin, säger lektor Hörður Sævaldsson.

Heiðrún Lind understryker att omstruktureringen har medfört mindre föroreningar från fiskerinäringen på Island. Trålarna är färre, maskinerna annorlunda. Målet är att maximera inkomsterna genom totalförädling av fisken, samtidigt som Island strävar efter att hålla sina globala löften om föroreningen.

arkivert under:
Handen rör aldrig fisken

Axel Pétur Ásgeirsson tar hand om marknadsföringen på produktionsföretaget Curio, som producerar fiskbearbetningsmaskiner där fisken aldrig berörs av människor (bilden ovanför) 

h
This is themeComment