Enligt ett förslag som nyligen presenterades för regeringen bör ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö inrättas antingen som en särskild inrättning på Stockholms universitet eller som en ny myndighet.
– När förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet 2007, försvann stora resurser från arbetsmiljöforskningen och också en naturlig nod för svensk arbetsmiljökunskap gentemot parterna och det internationella samfundet. Uppdraget har inte varit att återupprätta Arbetslivsinstitutet utan hitta en ersättning för det hål som uppkom då Arbetslivsinstitutet lades ner, sa Sveriges arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på en pressträff i mars.
För drygt ett år sedan 2016 presenterade den svenska regeringen en ny strategi för arbetsmiljön för åren 2016 till 2020 i syfte att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Regeringen ville också utveckla den svenska modellen. Tre huvudområden skulle vara i fokus – en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet, ett hållbart arbetsliv och satsningar på bättre psykosocial arbetsmiljö. Samtidigt lämnade regeringen direktiv till två utredningar och tillsatte också fler resurser till arbetsmiljöområdet. Den ena utredningen skulle se vilka arbetsmiljöregler som behövs för ett nytt arbetsliv och den andra skulle ta fram underlag för ett nationellt centrum för kunskap inom arbetsmiljöområdet. Det var dessa två utredningar som nu överlämnades till regeringen.
Utredare Maria Stanfors, som utrett hur ett nytt nationellt kunskapscentrum kan utformas, vilka arbetsuppgifter det ska ha och var det ska ligga, slog fast att utgångspunkten för ett sådant kunskapscentrum är att en god arbetsmiljö för alla är avgörande för ett hållbart arbetsliv. Därför behövs en organisation som samlar kunskap, men också samordnar den. Till skillnad från många andra länder, men också andra politikområden, har inte Sverige en sådan aktör.
– Detta upplevs som en brist, bland annat från arbetsmarknadens parter. Det finns idag ett stort sug efter kunskap och en imponerande vilja att veta vad som fungerar, sa Maria Stanfors.
Syftet med det nya centret är att uppgradera kunskap om arbetsmiljön, ett område som enligt Maria Stanfors, varit ganska lågt prioriterat på senare tid, både vad gäller forskning men också andra områden. Det har i Sverige också saknats en internationell kontaktpunkt för arbetsmiljöområdet, vilket inneburit att Sverige förlorat internationell kunskap, men också att andra länder haft svårare att lära av Sverige. Tanken är nu att det nya kompetenscentret inte bara ska ägna sig åt att samla relevant kunskap inom arbetsmiljöområdet, men också att det ska göra analyser och utvärdera arbetsmiljöpolitiken. Vad är det som fungerar för att få fram en bättre arbetsmiljö och varför?
– Utredningen har kommit fram att det behövs en samlande och samordnande aktör. Det nya centrumet ska samla och sprida kunskap, men också analysera och utvärdera det arbete och de insatser som redan görs. I förslaget kan man säga att spridning av kunskap om arbetsmiljön gifter sig med analyser och utvärderingar vilket är något nytt inom arbetsmiljöområdet som finns inom flera andra politikområden och fungerar väl, förklarade Maria Stanfors.
Tanken är också att det nya kompetenscentrumet ska rikta blicken utanför Sveriges gränser och representera Sverige i olika internationella organ, bland i det nordiska arbetsmiljöutskottet och i Eurofond.
- Det nya centrumet kan betyda en uppgradering av arbetsmiljöområdet, men också ge kunskap om arbetsmiljön tydlig avsändare, sa Maria Stanfors.
Enligt förslaget kommer det nya centrumet att vara en mindre organisation, som ska stå fritt från de som det ska granska. Efter att ha övervägt var ett sådant kunskapscentrum ska ligga landar utredningen i ett förslag som antingen innebär en särskild inrättning på Stockholms universitet eller en ny myndighet. I Stockholm finns starka forskningsmiljöer inom arbetsmiljöområdet på universitet, men också på KI och KTH. Det innebär att det finns kunskap som nu kan fångas upp i det nya kompetenscentrumet.
– Utredningen föreslår att det nya centrumet placeras nära forskningen, oavsett organisationsform, för att hålla en hög vetenskaplig kvalité, sa Maria Stanfors.