Island: Turistboomen gör att svart arbete frodas

Turismen är Islands viktigaste näring nuförtiden med en tillväxt på ca 25 procent 2016-2017. Tusentals nya arbetsplatser skapas - och fylls huvudsakligen med utländsk arbetskraft, speciellt från Östeuropa, men också med unga volontärer från Västeuropa. De nya arbetstagarna vet inte vilka rättigheter de har på den isländska arbetsmarknaden. Risken finns att de inte får betalt enligt isländska kollektivavtal och inte betalar skatt på Island.

Ingen vet exakt hur vanligt det är med svartjobb men det isländska arbetsmarknadsverket Vinnumálastofnuns siffror visar att bortåt 10 procent av den utländska arbetskraften på Island saknar personnummer, möjligen upp till 32 procent inom vissa delar av turismen. Arbetare utan personnummer räknas inte med i statistiken. Personnumret är förutsättningen för att man ska kunna arbeta och få betalt enligt isländsk lag. 

Personlig kontakt

Facket kämpar mot den svarta arbetskraften genom att organisera bevakning runt omkring hela Island. Det är speciellt arbetsplatser inom turismen, hotell- och restaurangbranschen samt byggnadsindustrin som bevakas av fackets representanter. Alla ska ha personnummer och betalas enligt kollektivavtalen.

Hjalti Tómasson arbetar med arbetsplatskontroll på sydkusten på Island. Han anser att det är vanligt att arbeta svart på Island. Han berättar till exempel att fackrepresentanterna har gått in på en arbetsplats med tio personer. Innan de hunnit tala med alla arbetstagarna har sex försvunnit för att de inte vill prata med facket.

- De har troligen någonting att dölja, säger Hjalti Tómasson.

- Vi har även gått in på arbetsplatser där alla försvinner när vi anländer, tillägger han.

Fackets representanter besöker ibland arbetsplatser tillsammans med polisen, arbetsmarknadsverkets representanter och skattemyndigheternas representanter.  Hjalti berättar att de har stängt alla utgångar och hejdat dem som har varit på väg ut.

- Svart arbete är mycket vanligare än man skulle tro, säger han.

En isgrotta på Island. Än så länge utan arbetsplatskontrollörer.

Fackföreningarna är bekymrade över hur omfattande problemet med svart arbetskraft har blivit och anställer stadigt fler för att utföra arbetsplatskontroll. Deras representanter går från hotell till hotell och restaurang till restaurang, inte bara i Reykjavik utan också ute på landet, för att kontrollera om arbetstagarnas rättigheter respekteras och att de utländska arbetarna får betalt som de ska.

- Vi jobbar hårt med arbetsplatskontrollen. Vår representant besöker olika arbetsplatser, pratar med personalen, förklarar för arbetstagarna vilka rättigheter de har, svarar på frågor och lämnar broschyrer på arbetsplatsen, förklarar Halldóra Sigríður Sveinsdóttir, fackföreningen Bárans ordförande.

Sparkas genast

Hon understryker vikten av att prata med arbetstagarna. Den personliga kontakten är viktig när det handlar om att folk ska börja fundera på sina rättigheter.

- De mailar och ringer när de har läst broschyrerna och upptäcker att de har rättigheter som inte respekteras, fortsätter hon.

Arbetsplatskontrollens Hjalti Tómasson uttrycker sin oro för att svart arbete har blivit accepterat som en del av kulturen inom turismen på Island. Han betonar att arbetstagarna åker till Island i god tro. De tror att företaget skött om alla formaliteter enligt reglerna och vet inte själva vilka rättigheter de har.

- När arbetstagarna sedan i all oskyldighet frågar om sina rättigheter sparkas de genast. Det är alldeles oacceptabelt, säger Hjalti Tómasson.

Ingen arg mamma

Han betonar att utländska arbetstagare ofta är alldeles ensamma på Island. De känner ingen som kan hjälpa dem. Om de sparkats går de ofta miste om innestående lön. Arbetsgivaren vet att arbetstagarna inte har någon familj på Island. Arbetstagarna känner kanske bara en person och det är arbetsgivaren.

- Det kommer tyvärr inga telefonsamtal från en arg mamma om man inte betalar lön enligt kollektivavtalen, säger Hjalti Tómasson.

Polackerna är den största minoriteten på Island. ASÍ-projektledaren Dröfn Haraldsdóttir anser att polackerna numera känner till sina rättigheter på Island. Nya grupper anländer däremot från Bulgarien, Rumänien och Albanien och de  känner inte till reglerna på den isländska arbetsmarknaden. De har ibland svårigheter på arbetsmarknaden.

Underlättar arbetssökandet

På den isländska arbetsmarknaden finns det också unga volontärer som kommer hit från Västeuropa för att jobba. De ser möjligheten att jobba på Island och resa billigt, samtidigt som de har möjlighet att förbättra sitt CV. Det underlättar arbetssökandet hemma. Men tyvärr strider ofta volontärsjobbet mot isländska lagar.

- Vi hade en volontär som hade jobbat på samma dagis under 2,5 år. Det är klart att en sådan person har fått rollen som någon slags förskollärare. Det går inte, säger Dröfn Haraldsdóttir. Hon berättar att regelverket nu ska förändras så att reglerna blir klarare.

Fackets övervakningsteam i centrum av Reykjavik: Kristinn Örn Arnarson, Marlgorzata Katrín Molenda, Tryggvi Marteinsson och Óskar Hafnfjörð Gunnarsson. Foto: Herdís Steinarsdóttir/Fréttablað Eflingar

Tryggvi Marteinsson (nummer tre från vänster på bilden ovanför) jobbar med arbetsplatskontroll för fackföreningen Efling. Han understryker att fackets representanter har besökt tre gånger fler arbetsplatser 2016 än vad man gjorde 2015. Det blir ännu fler arbetsplatser under 2017, eftersom fackföreningarna håller på att anställa fler kontrollrepresentanter.

Tryggvi tror att Efling kommer att få massor med samtal under hösten när utländska sommarvikarier har slutat efter sommaren. Då börjar många undersöka sina rättigheter.

Bussar från Europa

Men det är inte bara fackföreningarna som motarbetar svart arbete inom turismen. Turistföretagarnas branschorganisation SAF har fokuserat speciellt på utländska bussar och busschaufförer som åker med färjan från Bergen till Island varje sommar. Bussarna stannar på Island hela sommaren och busschaufförerna jobbar utan att följa isländska lagar och regler.

Projektledaren vid SAF Gunnar Valur Sveinsson uppskattar att närmare tio bussar körde olagligt på Island under 2016. Han tror att det kommer att bli ett större antal under sommaren 2017 och talar um social dumpning.

- Bussar med utländska chaufförer som får mycket sämre betalt än andra busschaufförer på Island kommer hit. Det ger fel konkurrensvillkor, säger Gunnar Valur Sveinsson.

- Vi anser att att busschaufförerna ska ha samma lönevillkor som alla andra busschaufförer på Island, fortsätter han.

- Vi ska förvissa oss om att det blir på det sättet, säger han. 

VD:n för SAF, Helga Árnadóttir understryker att största delen av SAFs medlemmar inom hotell- och restaurangbranschen följer de lagar och regler som finns på Island. Hon menar att regeringen bör skärpa lagar och regler för att underlätta kampen mot Airbnb och mot olaglig verksamhet inom hotellbranschen.

- Är det en skamfläck för turismen när arbetsgivare inte betalar enligt lagar och regler?

Ja, det är absolut oacceptabelt när de flesta företagen respekterar lagar och regler, medan andra arbetsgivare inte gör det. Vi kräver att alla som jobbar inom turismen ska jobba utifrån samma förutsättningar, säger hon.