Alla vill veta vilken kompetens flyktingarna har

I ett rum på Oslo Voksenopplæring sitter Anwar Hormi från Homs i Syrien. Hon genomför en självregistering  av sin kompetens med ett nyutvecklat dataverktyg. 

- Jag har bara varit i Norge i sex veckor, men innan dess var jag ett och ett halvt år i Grekland i ett flyktingläger. Jag kom hit tillsammans med min man och våra två barn, som är tre och två år, säger hon.

Familjen valdes ut av norska myndigheter som en del av den kvot som Norge lovade att ta emot från Syrien 2015. Anwar är utbildad fysioterapeut, talar arabiska, engelska och lite franska. Mannen är matematiklärare.

Anwar har inga svårigheter med att svara på de ca 40 frågorna i formuläret på dataskärmen.

Det enda hon undrar över är frågan om körkort. Handlar den om hon har ett norskt eller syriskt körkort? Hon kan tänka sig att arbeta inom hälsa och omsorg, bli veterinär, audiograf eller något liknande. Under yrkesverksamhet tar hon också upp att hon jobbade som tolk i Grekland i flyktinglägret.

- Jag försökte jobba så mycket jag kunde i flyktinglägret, säger hon.

Ett stycke ifrån Anwar sitter Eyorusalem Desta, från Asmara i Eritrea (bilden högst upp). Hon har varit i Norge sex månader och arbetade tidigare som kassörska i en fotobutik.

Hon behöver hjälp av tolken Helen Mengisteab för att svara på frågorna. Inte så mycket för att hon inte förstår frågorna som finns på hennes eget språk, tigrinja, utan för att datamaskiner är ovant för henne.

Använder du sociala medier? Har du någonsin skickat ett SMS med en mobiltelefon? Har du någon gång använt Internet för att hitta information? Har du någonsin själv använt en datamaskin för att  skriva brev eller andra dokument?

Det blir nej på samtliga frågor.

- Frågorna om sociala medier visar vilka digitala färdigheter de som registrerar sig har. Det är den informationen jag har störst användning för, säger Helene Fredriksen, som är karriärvägledare på Vuxenundervisningen.

- Det är jag som tar emot registreringarna och som ska använda informationen för att försöka hitta lämpliga utbildningsalternativ eller jobb. Men jag har mindre nytta av dem än vad jag trodde. Det mesta vet vi redan från vårt eget datasystem och de intervjuer som genomförs när flyktingarna kommer till Norge, säger hon.

- Den största svagheten är att det finns så många alternativ, till exempel på vilka yrken de kan tänka sig att arbeta med, säger hon. 

Jonas Sønnesyn från Kompetanse Norge, som utvecklat redskapet, lyssnar till erfarenheterna Helene Fredriksen har med dataverktyget.

- Än så länge är det en prototyp, som vi använder på fem asylanläggningar som jobbar extra mycket med integration, samt asylcentret i Drammen, säger han.

- Tanken är att när detta inte längre är en prototyp så ska självregistreringen av kompetensen ersätta annan kompetenskartläggning i asyl- och integreringsprocessen, säger Jonas Sønnesyn.

- Ett annat viktigt skäl till att vi introducerar självregistreringen är att vi vet väldigt lite om de flyktingar som ännu inte fått sitt asylärende avgjort. Den statistiska centralbyrån har bara information om dem som räknas som bosatta i landet. Detta är också viktig information för kommunerna, som ska ta emot flyktingarna.

Fördelar med det nuvarande systemet

Helene Fredriksen anser emellertid att det finns sidor vid det gamla systemet som bör upprätthållas:

- När flyktingarna ska skrivas in på norskkurser är det ett krav att alla ska en individuell plan. I den kartläggningen görs det olika tester som aldrig kan bli en del av den digitala självregistreringen, eftersom det kräver personal med expertkunskaper, säger hon.

- I min karriärvägledning av flyktingar är något av det som är nyttigast för mig att se hur snabbt de läser och skriver norska och sitt eget modersmål eller eventuellt engelska; om det behärskar det latinska alfabetet osv.

- Så en del registrering måste nog även i fortsättningen göras flera gånger, säger Helene Fredriksen. 

Självregistreringsverktyget presenterades också på den nordiska konferensen om integration av flyktingar i arbetslivet som hölls i Oslo den 13 juni.

- Att satsa på invandrarnas kompetens är det viktigaste. Vi måste gå in i varje enskilds egen profil. Den flyktingström som kom 2015 är överrepresenterad både vad gäller de som har högre utbildning och de som har en mycket låg utbildning i förhållande till vad som varit vanligt bland invandrare tidigare, säger Gina Lund, som är direktör för Kompetanse Norge, ett statligt verk med 130 anställda.

- Hittills har vi haft stora kunskapshål vad gäller vilken kompetens flyktingarna. Men kartläggningen har ett begränsat värde om informationen inte används. Det måste avsättas medel för en modulbaserad grundundervisning som gör det möjligt för flyktingarna att komplettera och använda sin kompetens i Norge, säger hon.