Vad betyder ett fängelseuppehåll för chansen att få jobb?

Resultatet av studien presenteras i British Journal of Criminology och det handlar om att bryta ny mark. När forskarna har intresserat sig för sambandet mellan arbetslöshet och kriminalitet har de mest varit intresserade av om det första leder till det andra, det vill säga om högre arbetslöshet leder till högre kriminalitet. Den motsatta frågan, om kriminalitet leder till att det blir svårare att få jobb efter att man kommer ut från fängelset, har det funnits mycket få studier av.

Svaret kan verka givet. Tidigare fångar är inte de mest attraktiva på arbetsmarknaden. Men det är inte självklart. Fängelseuppehållet kan också innebära att en person ändrar sig, får hjälp med sina drogproblem eller fångas upp av nätverk utanför fängelset.

Därför har forskarna både sett på sysselsättningsgraden fem år innan fängslandet såväl som fem år efter frigivningen. För att få så likartade undersökningsgrupper i respektive land har forskarna koncentrerat sig om förstagångsförbrytare. Registeruppgifter om samtliga som fått sitt första fängelsestraff har plockats fram från Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Svårast i Finland

Talen från Finland kan ses på som en bekräftelse att fångar har svårt att hitta jobb efter att de frigivits. Speciellt för de som var 25 år eller äldre när de frigavs minskade sysselsättningen. Om hälften av denna grupp hade jobb innan de fängslades hade bara 40 procent av dem jobb fem år efter att de avtjänat sitt straff.

Utvecklingen i Norge visar en annan bild. Där var andelen som hade jobb innan de begick sin första förbrytelse för det första långt högre än i Finland i samma åldersgrupper. 60 – 70 procent av de norska förstagångsförbrytarna hade jobb innan de hamnade i fängelse. Men de upprätthöll också den andelen när de kom ut. Fängelseuppehållet hade därför inte någon klar negativ effekt.

Resultaten bör förstås tolkas försiktigt, eftersom det ändå är skillnader vilka grupper som fängslas i de olika länderna, längden på straffen och den arbetsmarknad de kommer ut på.

Fler självmord i Finland

- Den mest iögonfallande skillnaden mellan länderna är mortaliteten fem år efter det första fängslandet. Andelen är 2,2 procent i Danmark, 3,8 procent i Norge och så hög som 9,1 procent i Finland, påpekar forskarna.

- Även om vi inte kan utesluta möjligheten av att fängslandet i sig själv påverkat dessa tal, antyder detta att de finska fångarna är mer marginaliserade och har sämre hälsa än deras motparter i de andra nordiska länderna, skriver de.

Finland har också den högsta andelen återfall bland förbrytarna, 44,1 procent mot 37,1 procent i Sverige. Både Danmark och Norge har en klart lägre andel som återfaller i brott, med en andel på 22,7, respektive 23,1 procent.

Risken för återfall i kriminalitet ökar sannolikt om det inte finns några möjligheter att få jobb

- Om skillnader i frekvensen av recidivism mellan de Nordiska länderna ger några ledtrådar för sysselsättningen efter frigivningen, bör vi kunna förvänta bättre resultat bland norska och danska fångar jämfört med finska och svenska fångar, skriver forskarna.

Att fängelsestraffen generellt är längre i Finland och att arbetsmarknaden var sämre där är faktorer som det måste tas hänsyn till innan det ena eller andra landet utropas som det som lyckas bäst.

I tabellen nedanför visas några av skillnaderna mellan fångarna i de olika länderna. I Sverige begränsades statistiken till åldersgruppen 20-30 år, därför är genomsnittsåldern lägre där.

 Ålder är genomsnittsålder vid första fängslandet. Död och återfall är fem år efter första fängslandet. 

De årsgrupper som undersöktes var de som dömdes till fängelsestraff för första gången 2004 och 2005. 

Så här många av fångarna hade någon form av inkomst de fem åren efter att de avtjänat sitt straff: Först den yngsta åldersgruppen, som var20-24 år när de fängslades:

Och så här såg det ut för de som var något äldre, 25-30 år.