Finsk forskare: Tabu att tala om leda på jobbet

Leda på jobbet är oftast ett humoristiskt tema som inspirerar den tecknade serien Dilbert eller roliga planscher vid arbetsbordet. Synonymerna till leda - avsky, olust, ovilja, motvilja, avsmak, tristess, trötthet, uttråkning, utledsen, uttråkad, led, trött, less - är många och speglar mångsidigheten hos begreppet. Däremot har den akademiska världen varit mindre intresserade. I de fall forskare tittat på leda har det handlat om monotona rutinarbeten som tar kål på kreativitet och välbefinnande. Det är också känt att många som klagar på bristande arbetsmotivation och tråkiga rutiner i själva verket inte heller vill ta emot mer utmanande uppgifter.

Avfärdas lätt

Lotta Harju är forskare vid Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors och har ägnat de senaste åren åt leda på jobbet som det precis som arbetsrelaterade känsloupplevelser i allmänhet finns lite empirisk forskning kring. Harju riktar in sig på expertjobb som åtminstone utåt sett borde vara stimulerande. Vantrivsel är också något av ett problem i yrkesroller som kännetecknas av omväxling, kreativitet och utmaningar.

Det finns ingen tydlig definition av begreppet leda och problemets omfattning avfärdas lätt. Harju säger att det råder något av tabu kring att tala om leda och vantrivsel och att personer som tappat geisten lätta uppfattas som lata. ”Burnout” är mer sexigt än ”boreout”.

- Det är inte särskilt smickrande och det är mer glamoröst att vara utbränd, man har offrat sig på arbetets altare och ses som en äkta protestant.

Reflektion

Lotta Harju konstaterar att det finns olika orsaker till leda och de kan vara individuella. All leda är inte av ondo eftersom sysslolöshet i ett kognitivt krävande yrke kan skapa utrymme för stunder av reflektion över problem där lösningen kan leda till innovationer.

- Att ibland vara uttråkad på jobbet är vanligt och ofarligt, förutsatt att det inte blir ett bestående tillstånd. Att känna sig uttråkad jämnt och ständigt är en form av illabefinnande som ofta går oupptäckt, eftersom man är fysiskt närvarande men psykiskt frånvarande.

Harju har identifierat tre typer av arbetsleda. Den första typen handlar om arbete som inte motsvarar förväntningarna och har förvandlats till slentrian där utmaningar saknas. Den andra typen kännetecknas av känslan att inte hinna med. Arbetsmängden är för stor eller arbetet känns meningslöst. Den tredje typen av arbetsleda kännetecknas av en arbetsrytm där avbrott och störningar gör det omöjligt att genomföra uppgifterna på ett meningsfullt sätt. Det kan handla om onödig byråkrati och kontroll, problem med samarbete eller ledarskap.

Undersökningen visar att personer som arbetar med meningsfulla uppgifter ändå kan drabbas av arbetsleda om de inte kan ägna sig åt sitt uppdrag på ett sätt som de själva anser vara bäst. Samtliga tre typer av arbetsleda hängde samman med att arbetstagarens kapacitet inte utnyttjades fullt ut.

Recept mot leda

Vad är då motmedlet mot leda? Utgångspunkten är att var och en är expert på sitt eget arbete och har ett behov av göra saker som känns meningsfulla och som man kan vara stolt över.

- Arbetsgivare kan ge frihet till att utföra sitt arbete så bra den kan och man får planera sitt arbete efter eget gottfinnande.

Lotta Harju uppmanar också organisationer att ta bort alla former av kontroll som inte är ändamålsenliga. Individen kan även själv skapa mening genom att föra bok över framgångar och saker som går framåt. Harju gör själv varje dag eller flera gånger per vecka anteckningar över vad hon fått till stånd.

- Det är ett sätt att se att saker går framåt och att allt inte blivit på hälft.

Med tanke på framtiden där allt fler arbetsuppgifter automatiseras blir forskningen kring motivation och leda viktigare eftersom det är lätt att vaggas in i en känsla av att maskinerna tar hand om allt.

- De förändrar hur jobbet görs och upplevelserna av arbete. Det kan göra jobbet mer mångsidigt när tunga och farliga rutinuppgifter överförs på maskinerna.

Lotta Harjus undersökning är baserad på intervjuer med 72 anställda och chefer som arbetade med expert- och stöduppgifter inom flera branscher. Den ingår i ett större forsknings- och utvecklingsprojekt vid Arbetshälsoinstitutet kring motivation, engagemang och leda i arbetet, inspirationsspiralen, INSPI. En vetenskaplig artikel utgående från forskningen har publicerats: Harju, Lotta, and Jari Hakanen. "An employee who was not there: a study of job boredom in white-collar work." Personnel Review (2016).

Se alla artiklarna i tema